Örnsköldsvik skapar mötesplats i bygden

Om projektet

Linnéa Egnor Byström är näringslivsutvecklare i Örnsköldsviks kommun. De är vana att svara på frågor om kommunens samarbete med servicepunkter i landsbygdsbutiker.

Sedan flera år har Örnsköldsvik avtal med tio servicepunkter runt om i kommunen. Det började 2011 med ett projekt för att skapa förutsättningar för bättre livskvalitet både i staden och lands­bygderna.

– Som kommun funderade vi över på vilket sätt vi kan stötta upp så att det finns information och mötesplatser också där det inte finns så mycket kommunal service. Svaret blev genom att fokusera på den kommersiella servicen, säger Linnéa Egnor Byström.

Örnsköldsvik har pekat ut serviceorter i sin översiktsplan och kompletterat dem med servicepunkter i glesare bygder där kommunen har lite egen verksamhet. Genom att samverka kan kommunen nå ut längre med sin service till medborgare och företag. Dessutom får aktören som sköter servicepunkten ett till ben att stå på.

Samarbetet har gjort stor skillnad för liten peng. Vi utbyter information, vi hörs av oftare och ger på så vis våra medborgare bättre service.

– Livsmedelsbutiken och macken är viktiga för bygden genom att ge tillgång till grundläggande service, men de är också otroligt viktiga mötesplatser och knutpunkter. Servicepunkter är ofta hjärtat i samhället.

Rent konkret skriver butiken eller macken som väljer att bli servicepunkt ett uppdragsavtal med Örnsköldsviks kommun och får en ekonomisk ersättning. För att få kallas servicepunkt ska de uppfylla tre av de fem kriterier som kommunen tagit fram:

• Tillhandahålla dator med internetuppkoppling
  
• Ha en caféhörna som ger möjlighet till en stunds samvaro
  
• Ha turistinformation med broschyrer
  
• Anordna minst tre aktiviteter per år
  
• Erbjuda hemkörning av livsmedel

– Ingen servicepunkt är den andra lik, och så ska det vara. Kunskapen och idéerna finns lokalt. Kommunens roll är att hålla igång samverkan, och att faktiskt lämna ersättning för den samhällsnytta som servicepunkterna ger, säger Linnea.

Aktiviteter

• Som en del i ett större projekt identifierade Örnsköldsviks kommun viktiga noder för service i sina bygder.
• Kommunen tecknade avtal med intresserade butiker eller mackar på de utpekade noderna. Avtalen gjorde det tydligt vad som gäller.
• De tjänster som servicepunkterna utför åt kommunen får de ersättning för.
• Örnsköldsvik har också tagit fram informationsmaterial och en logotyp för servicepunkter som är fri att använda för andra.

Resultat och lärdomar

Örnsköldsvik har idag tio servicepunkter som innehåller mer än bara matvaror och drivmedel. Nu finns informationsmaterial, uppkoppling och en viktig mötesplats i varje by. Arbetet med servicepunkter har också lett till bättre samverkan mellan kommunen och butikerna på flera sätt. Nästa steg för Örnsköldsvik är att se över vad avtalen med servicepunkterna ska innehålla när de förnyas. Kanske kan man ta större hänsyn till den digitala utveckling som skett sedan samverkan inleddes, kanske kan man koppla in annan offentlig service?

Örnsköldsviks fem bästa tips:

• Ta er tid att kartlägga vilka byar och träffpunkter som är viktiga för era landsbygdsområden. Alla landsbygder ser olika ut.
  
• Var tydlig! Definiera vilken service som ska ingå och ta fram ett uppdragsavtal som är tydligt med kriterier och ansvar. Örnsköldsvik har treåriga avtal med fem kriterier där minst tre ska vara uppfyllda för att få kallas servicepunkt, se ovan.
  
• Förankra hela tiden internt i den kommunala organisationen. På så sätt blir ni eniga om varför kommunen prioriterar att den här servicen ska finnas och vad det ger invånare och företag.
  
• Börja smått och bygg vidare efterhand. Teckna avtal med intresserade servicegivare och bistå med råd och support för uppbyggnaden.
  
• Fortsätt samverkan efter att avtalet är tecknat!