Eda gör den lokala historien levande

Om projektet

Eda kommun gränsar till Norge och har en lång historia av gränsfejder, beredskap och fredlig handel med grannlandet. För några år sedan startade de projektet ”Historia i närmiljö i Eda kommun”, för att tydligare lyfta lokalhistorien och sprida kunskap om kulturarvet i skolan, något som också är mer betonat i den senaste läroplanen (Lgr22).

– Den är otroligt betydelsefullt att vi för vidare den lokala historien och kunskap om vad tidigare generationer har skapat. Berättelser och traditioner från förr har betydelse för stoltheten över där man bor, och det påverkar också delaktigheten i samhället, säger Ann-Britt Lilja som är grundskollärare 1–7 och initiativtagare till projektet tillsammans med kultursamordnaren Ann-Christin ”Tintin” Rönning och grundskolläraren Ulrika Gulbrandsson.

– Vi som liten kommun långt i väst har inte möjlighet att åka till stora museer utan vi måste ta vara på det vi har här. Det finns otroligt mycket spännande historia i Eda och ju mer vi gräver – desto mer hittar vi, säger Tintin Rönning.

Den nya arbetsmetoden har lett till ett ökat intresse bland eleverna, men även bland invånarna i kommunen. Många har skickat in historiskt material som texter och gamla foton när de har hört talas om projektet.

– En fördel med att jobba lokalt är att skolans begränsade resurser räcker längre. Det är också klimatsmart att inte åka så långt. Och det fiffiga är att alla kommuner kan ha en sådan här verksamhet, för alla har en historia som är värd att lyftas fram, säger Anders Andersson som var kommunchef i Eda fram till februari 2023.

Barnen har blivit mer intresserade av det som händer i bygden, vad äldre generationer har upplevt och vad som har hänt på platsen de bor på. De arbetar praktiskt och lever sig in i historien, vilket gör det väldigt roligt att arbeta med.

Aktiviteter

• Alla Edas elever i åk 3, 6 och 9 besöker museer, hembygdsgårdar, Eda Skans och Morokulien under en skoldag där de får berättelser och guidade visningar av kunniga guider och kulturarbetare.
• Eleverna jobbar med skapande i skolan kopplat till besöken, ofta ämnesövergripande. Resultatet ställs sedan ut på biblioteket.
• På Eda Glasmuseum håller eleverna i åk 6 vernissage med egen guidad visning för anhöriga.
• Kulturtrappan är en utökning av projektet för att nå alla elever från förskoleklass upp till år 9.
• Eleverna arbetar med appen Storyspot för att ta del av lokala berättelser och historier.
• Sommartid arrangeras också kulturjakten där man besöker olika kulturplatser.

Resultat och lärdomar

• Ett stort värde är generationsmötet som sker när elever möter äldre människor genom kulturföreningarna.
• Att skapa fler positiva minnen från sin hemort kan leda till att fler väljer att flytta tillbaka.
• Det är lagom att börja med utvalda årskurser, till exempel åk 3, 6 och 9. Börja smått och bygg sedan på arbetet för fler klasser och med mer material.
• Det tar tid att leta och bearbeta material så det passar olika åldersgrupper. Många historiska dokument är skrivna på ett sätt så att få barn förstår.
• Det är en fördel att involvera fler personer i arbetet med olika perspektiv, till exempel från skola, bibliotek, kultur och fritid samt ideella kulturföreningar.
• Att involvera forskare med historisk inriktning ger stöttning och nya perspektiv i arbetet.
• Var beredd på att det tar några år innan arbetet är helt infört i skolorna.