Turismens ekonomiska effekt i regioner och kommuner

En kartläggning och explorativt försök att analysera turismsektorn genom kvantitativa metoder och existerande data.

Går det att göra en enhetlig mätning av turismekonomiska effekter på regional och kommunal nivå? Den frågan har varit på agendan under många år. I denna rapport görs en genomgång av hur mätningen har gjorts i andra länder och även i Sverige. Därefter testas tre olika modeller för att mäta turismens ekonomiska effekter i region och kommun på svenska data.

Rapporten riktar sig främst till dig som arbetar med att mäta turismekonomiska effekter och till forskare och akademi som är intresserade av metoder för detta.

Det behövs bättre data för att kunna ta fram turisträkenskaper på regional- och kommunal nivå med acceptabel precision. Det är slutsatsen i rapporten efter genomgång av internationell litteratur över metoder för regionala turismräkenskaper och efter att ha tagit fram förslag på olika modeller som mäter turismekonomiska effekter på regional och kommunal nivå.

Få av studierna har ett kritiskt förhållningssätt

Litteraturstudien visar att det finns många olika sätta att mäta turismeffekter och det är få av studierna som har ett kritiskt förhållningsätt till kvalitén på indata i de olika modellerna.

Metodbeskrivningar saknas i konsultrapporter

Forskarna har också granskat konsultrapporter på turismeffektberäkningar som regionala och kommunala turistorganisationer i Sverige lämnat in till Tillväxtverket. Samtliga konsultrapporter har saknat en metodbeskrivning för hur beräkningarna har gjorts och har därmed inte varit utvärderingsbara.

Tre modeller testas i rapporten

Forskarna har därefter testat tre olika modeller för att beräkna turismeffekter på kommunal eller regional nivå.

Tillväxtverkets syn på testade modeller

Tillväxtverket anser inte att föreslagna modeller är lämpliga för att skatta regionala- och kommunala turisträkenskaper med följande motiveringar:

  • Input-Output modellen kan brytas ner på länsnivåskildrar, men den fungerar inte på kommunal nivå. Det är även problematiskt att branschindelningen i modellen är på en betydligt grövre indelning än turisträkenskaperna och att modellen har sämre precision för tjänstesektorn pga. grövre antaganden.
  • Viktningsmodellen fungerar enbart med Inkvarteringsstatistiken som indikator. Att dagresor och resor med övernattning i ickekommersiella boendeformer inte beaktas i modellen gör att det blir för stor osäkerhet i skattningarna för hela turismen i en region/kommun.
  • Turismens produktionsfunktion via en regressionsmodell ger resultat som är svåra att förstå. Få eller inga av de turismindikatorer som används är statistiskt signifikanta vilket skulle kunna förklaras av att data inte håller.

Bättre data behövs för bra turisträkenskaper

Tillväxtverket delar därför författarnas slutsats att det behövs bättre data för att kunna ta fram bra turisträkenskaper på regional- och kommunal nivå. Big Data från betalkort eller mobiltelefonpositionering är troliga vägar till bättre data på antal turister och turistkonsumtion i Sveriges kommuner och regioner.

Turismens ekonomiska effekt i regioner och kommuner

Rapportens omslag
Pub.nr.:
0379
ISBN:
978-91-89255-36-4
Årtal:
2021