Vingåker satsar på stolta landsbygder

Trots att Vingåker räknas som gles landsbygdskommun var det först för några år sedan som kommunen på allvar började prata om landsbygder. År 2014 gav politikerna förvaltningen i uppdrag att ta fram en landsbygdsstrategi. Efter det satte arbetet och engagemanget fart.

– De första åren drack vi många koppar kaffe och satsade på att bygga relationer. Vi ville veta varför de som bor och verkar i kommunen har valt att göra det och hur deras visioner för lokalsamhällets framtid såg ut, säger Regina Westas Stedt, samhällsstrateg i Vingåkers kommun.

Vi lyfter det positiva som finns här

Resultatet av kaffedrickandet blev en tydligare bild av vad Vingåkers kommun är och ska vara, en bild som folk kände igen sig i på ett annat sätt än tidigare.

– Vi är en landsbygdskommun och vi är stolta lantisar. Det handlar om en attitydförändring, att utgå från allt det positiva som finns här.

Idag har kommunen inte bara en ny utvecklingsstrategi och handlingsplan, utan ett helt nytt sätt att arbeta. Regina Westas Stedt har mandat att gå in i alla förvaltningar och jobba tvärsektoriellt. Det innebär att hon stöttar chefer att samverka med andra förvaltningar istället för att jobba i stuprör. Det innebär också ”otaliga” workshops med kommunledningen, cheferna och verksamheterna inom kommunen.

– Vi har ekonomiska utmaningar och måste använda resurserna på rätt sätt, säger hon.

Vill jobba smartare

Vingåkers kommun stoltserar med att kalla bygden för en av Sveriges smartaste landsbygder. Det syftar både på det interna arbetssättet och på metoden att ta med vanliga medborgare och byar i politiska beslut. I Vingåkers lokala utvecklingsforum finns representanter för alla kommunens orter och det nyttjar kommunen flitigt.

– Vi tar hjälp av lokalt utvecklingsforum när det gäller hur och vad vi ska prioritera för att använda de medel vi har på ett smartare sätt, säger Regina Westas Stedt.

Ett konkret exempel är kommunens badplatser. Sju badplatser på fem orter innebär kostnader för både drift och utveckling. Istället för att lägga ned vissa bad har lokalt utvecklingsforum tillsammans med kommunen gjort en handlingsplan, där man prioriterar de insatser som behöver göras olika år. En badplats kan behöva en gunga, en annan nya bryggor. En ort får stå tillbaka i år, för att i gengäld få en större investering nästa år.

Det är byarna själva som tar initiativen

– Vi har vanliga människor som tänker på hela bygden istället för bara på den egna byn. Ser de att det saknas pengar händer det att de vill bidra med ideellt arbete.

Den politiska nivån har tagit ett litet steg tillbaka, till förmån för medborgarna. Utgångspunkten är byarnas egna lokala utvecklingsplaner, rötterna i den modell som kommunen kallar för ”trädet.”

– Tidigare kom initiativet från kommunledningen för att sedan skickas på remiss till byarna. Nu stöttar vi istället byarna i deras initiativ och sedan lokalt utvecklingsforum som tittar på gemensamma nämnare för byarna. Efter det skickas förslagen vidare till politiken för beslut, säger Regina Westas Stedt.