Små projekt växlar upp Örnsköldsvik

I Örnsköldsvik är kommunen sedan länge van att jobba i samverkanslösningar med näringslivet och den ideella sektorn. Man har arbetat tillsammans i leaderprojekt för landsbygdsutveckling och i Cesam, Örnsköldsviks centrumförening för att utveckla stadskärnan. Redan 2011 kickstartade kommunen landsbygdsarbetet genom att ta med kommunens olika bygder i arbetet med att göra boendeinventeringar och ta fram servicepunkter.

– Projekten visade att det fanns behov av något mer i bygderna. Det är svårt för ideella personer och föreningar att vara paraplyorganisationer för en hel bygd, säger Linnéa Egnor Byström.

Lösningen blev en variant på Cesam, som kom att kallas för Bygdsam. Varje Bygdsam är en ekonomisk förening. Bygdernas indelning bygger på gamla kommungränser och skolindelningar. Redan från början var bygdernas egna representanter för näringslivet och föreningarna med och utformade mandaten och representationen i just deras Bygdsam.

Bygdsam - modell för näringslivsutveckling i landsbygder

I dag finns fyra olika Bygdsamföreningar i Örnsköldsviks kommun. Det har tagit tid för var och en av dem att hitta sin identitet, men modellen är här för att stanna. Kommunen sitter med i varje Bygdsam men är inte den som styr.

– Däremot kan jag, som kommunens representant, vara en kanal in i kommunen. Det här är vårt sätt att jobba med näringslivsutveckling i våra landsbygder, säger Linnéa Egnor Byström.

Under den första treårsperioden fick varje Bygdsam 250 000 kronor per år från kommunen för att komma igång. Det kunde handla om att anställa någon på deltid, dra igång engagemang i bygden eller söka medel för olika projekt, för att på så sätt växla upp pengarna från kommunen. Bygdsamföreningen avgör själv vad den ska fokusera på. En bygd har startat upp en rekoring, andra har jobbat med inflyttning och projekt för besöksnäringen.

– Vissa har sökt leaderprojekt och använt pengarna för att växla upp till mer, andra har sparat för att kunna få ihop medel till något större.

Mer nytta än man först trodde

Bygdsam syftar inte i första hand till att maximera de ekonomiska medlen till bygderna, utan är framförallt en samverkansmodell. Genom den samverkar kommunen, näringslivet och de ideella föreningarna om till exempel digitalisering, infrastruktur och inflyttning – frågor som angår hela kommunen, men som bygderna kan behöva hantera på olika sätt. Efter fyra år med Bygdsam kan Linnéa Egnor Byström konstatera att samverkansmodellen inte enbart är viktig för bygderna, utan också för kommunen som fått en tydlig samverkanspartner i varje bygd.

– Ett exempel är när Cesam och Bygdsam kunde söka medel från kommunen för att genomföra företagsstödjande insatser under pandemin. Då tog jag kontakt med våra fyra ordförande för Bygdsam för att snabbt få synpunkter på vad som var viktigast för företagen. Vi har med tiden sett att vi har ännu större nytta av Bygdsam än vi först trodde.