Pengapott stärker unga i landsbygder

Unga i landsbygder känner sig mindre inkluderade i samhället än vad unga i städer gör. Det visar en rapport som Myndigheten för ungdoms- och civil­samhällesfrågor har gjort. Med den kunskapen som grund har myndigheten bland annat avsatt en särskild pott för projekt i landsbygder.

Flera personer runt ett middagsbord utomhus

Unga i landsbygder och unga i utsatta områden känner lägre grad av social inkludering och upplever sig ha sämre förutsättningar att leva ett bra liv än unga i städer. Det konstaterar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i sin rapport Fokus 18: Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige. Rapporten, som bygger på en nationell ungdomsenkät och för­djupade intervjuer med fokusgrupper, blev startskottet för att göra något åt det utanförskap unga i landsbygder upplever.

Fem projekt för unga i landsbygder

– Alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhälls­utvecklingen. Om vi ser att unga i en särskild grupp har större behov av insatser än andra måste vi se till att de kommer i kapp, säger Ellen Lundkvist, utvecklingsledare vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Ett av de bidrag myndigheten fördelar går till ungas organisering. Där prioriteras sedan tidigare mindre projekt i socioekonomiskt utsatta områden. Efter rapporten Fokus 18 valde myndig­heten att även prioritera unga i landsbygder. En särskild pott finns avsatt för projekt med en budget på högst 150 000 kronor. Under 2020 beviljades fem projektbidrag inom den särskilda potten. Ett av bidragen går till att utveckla en bygdegårdsförening i Tierps kommun till mötes­plats för e-sport, ett annat till ett ungdomshus i Eslöv. Prioriteringen har fortsatt även i årets utlysning och förhoppningen är att fler landsbygdsföreningar kommer att söka.

”Det är som att man straffas för att man vill mer. Utbudet [av utbildningar] är för litet och så får man inget stöd för att typ följa sina drömmar.”

Tjej, landsbygder

Stärker demokratin i landsbygder

Under 2020 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor också ett uppdrag att fördela bidrag till projekt som syftar till att stärka demokratin. Myndigheten ska bland annat prioritera projekt som riktar sig till delar av landet med lågt valdeltagande eller låg delaktighet i demokratin i övrigt.

– Avstånden till demokratin och möjligheterna att delta i demokratin ser olika ut i olika delar av landet. Generellt är den demokratiska delaktigheten lägre i områden med socioekonomiska utmaningar och i vissa landsbygder. Vi prioriterar därför projekt som bedrivs i dessa områden, säger Victoria Blomén, handläggare vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Det är svårt att nå ut till alla delar av landet. Små lokala organisationer saknar ofta den erfarenhet och de resurser som större organisationer har när det gäller att skriva ansökningar för projekt­bidrag. Just därför är det viktigt med de riktade potterna.

– Utifrån kunskapen vi fick genom arbetet med rapporten Fokus 18 har vi kunnat göra de här prioriteringarna, säger Ellen Lundkvist.

Den här artikeln ingår i en serie med tips från kommuner och myndigheter, från regioner och länsstyrelser som lyfter landsbygder. Tillväxtverket arbetar för att stärka utvecklingen av Sveriges landsbygder och vill sprida kunskap som finns och som fler har nytta av.

Kontakt

Evelina Selander
Tillväxtverket
08 681 94 65

Ellen Lundkvist
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
010-160 10 68