Nya arbets­tillfällen med Yalla­metoden

De företag som använder Yallametoden är inte vilka företag som helst. De är så kallade arbetsintegrerande sociala företag och kvinno­kooperativ. Syftet med dem är att skapa arbetstillfällen för utlandsfödda kvinnor med liten eller ingen arbetslivserfarenhet och att bidra till ökad självkänsla och självständighet.

Alexandra Wasso, verksamhetschef

– De här kvinnorna behöver få in nya rutiner och lära sig arbetssätt och svensk arbetskultur. Men det handlar inte bara om att stötta dem ute i arbetslivet. Det handlar också om att ge dem verktyg för att bli delaktiga medborgare med inflytande och självständiga och starka individer, säger Aleksandra Wasso Hägglund, verksamhets­chef på företaget Yalla Rinkeby som driver catering, konferensverksamhet och café'.

Yallametoden utvecklades i Rosengård i Malmö 2010 av företaget Yalla Trappan. Idag har de verksamheter inom café och catering, sömnad samt lokalvård och konferens. Dessutom erbjuder de ett mentorsprogram där de lär ut sin grundläggande filosofi, hur man jobbar med arbetsträning och hur man möter målgruppen och involverar dem i sin utveckling.

Skapa en styrelse som förstår idéburen verksamhet

För att starta en Yalla krävs ett nära samarbete med kommunen och en vässad styrelse.
– Har man inte med sig kommunen från start blir det väldigt svårt. Men det krävs också långsiktig finansiering och goda samarbeten med till exempel bostadsbolag eller liknande. Man behöver även en styrelse som är riktigt vass, som har god förståelse för idéburen verksamhet och rätt premisser både för det och arbetsmarknadspolitik, säger Aleksandra Wasso Hägglund.

Marie Pettersson, Coompanion

– Förutsättningarna ser olika ut i olika kommuner. Det är viktigt att titta på hur strukturerna ser ut. Och hur man hittar civilsamhällsaktörer som kan bidra, säger Marie Pettersson, rådgivare på Coompanion Fyrbodal.

Trappa upp ledde till fler Yallor

Projektet Trappa upp nationellt är ett projekt som drevs av Coompanion Sverige och syftade till att etablera nya kooperativa företag, stärka befintliga arbetskooperativ och öka sysselsättningen för utrikes födda kvinnor. Efter projektet har det startats Yallor på 4 av de 5 orterna som projektet riktade sig till. Borlänge, Mellerud, Jönköping och Karlskrona.

– Det handlar om att ha kvinnornas bästa i fokus och ta vara på vad de kan. De kanske har låg utbildning men är väldigt duktiga på att laga mat, sömnad, städ eller logistik, säger Marie Pettersson.

Förstå målgruppens behov - på riktigt

I Sverige fostras vi in i det svenska arbetslivet och tar mycket för givet, som att komma i tid till jobbet, ta eget initiativ och samarbeta.

– Har man inte levt i den kontexten är det väldigt svårt. Och har man i grunden ett dåligt språk och skriftspråk från hemlandet är det jättesvårt att börja SFI för att lära sig att böja verb. Därför behöver dessa individer snarare lära sig språket ihop med till exempel ett arbetsmoment, säger Marie Pettersson.

– Ofta pratar man om utrikes födda kvinnor som en homogen grupp. Men de är väldigt olika individer, allt från högutbildade kvinnor till de som står längst ifrån
arbetsmarknaden, säger Aleksandra Wasso Hägglund.

Skapa trygghet och förståelse så kommer förändringen på köpet

För Yalla Rinkeby har en framgångsfaktor varit att skapa en trygghet för kvinnorna som kommer till dem.

– Vi jobbar också med att skapa förståelse och bygga broar över till de svenska värderingarna och normerna i samhället. Det är en balansgång att göra det på ett respektfullt sätt och med intresse för den andres kultur. Men i vår gemenskap skapas förändringar då vi tillåter diskussion, ifrågasättande och utmanar våra tankar tillsammans. Det är gemenskapen, att göra det tillsammans som leder till att vi skapar förståelse. Och med förståelse skapas förändring, säger Aleksandra Wasso Höglund.

Fakta om Yallaprojekten

  • Projektens namn: Yalla Trappa upp och Yalla Rinkeby
  • Vad? Projekten ska öka sysselsättning och företagande hos utrikes födda kvinnor genom kooperativt företagande, anställning, praktik eller arbetsförberedande insatser som utbildning och studiecirklar.
  • Projektägare: Coompanion Kooperativ Utveckling Stockholms Län och Coompanion Sverige ekonomisk förening
  • Kontaktpersoner: Petra Ivarsson, Maria Aziz, Aleksandra Wasso, Coompanion