Nu tar gotlänningar större plats på ön

I Gotlands nya regionala utvecklingsstrategi står de geografiska förut­sättningarna i centrum. Genom att tänka till kring begrepp och platser har regionen kommit långt när det gäller att landsbygdssäkra de politiska besluten.

– Nu har vi med oss det geografiska perspektivet på samma sätt som jämställd­hets- och barnperspektiv, säger Malena Bendelin, strateg vid Region Gotland.

Klädlådor på förskola och pappballonger över hyllorna. Litet barn springer dit.

Redan 2014 beslutade regionfullmäktige på Gotland att de politiska besluten skulle landsbygds­säkras. Malena Bendelin vill egentligen kalla det för konsekvensbedömning för landsbygderna snarare än landsbygdssäkring, men det handlar om samma sak – att lägga ett geografiskt perspektiv på politiska beslut.

– I vårt fall handlar det om Visby och landsbygderna. Det är platser som hänger ihop i helheten Gotland, säger hon.

Fokus flyttas från besökare till boende

Riktigt ända fram har man ännu inte nått, men i arbetet med den nya regionala utvecklings­strategin och den nya varumärkesplattformen tog regionen ett rejält steg framåt genom att utgå från ett tydligt geografiskt perspektiv. Rent praktiskt har regionens tjänstepersoner tänkt till kring hur de använder olika begrepp och uttrycker sig kring Gotland och dess olika platser.

– Tidigare har bilden dominerats av ett besökarperspektiv och vad som attraherar turisterna. Nu låter vi gotlänningen ta större plats, säger Malena Bendelin.

Konsekvensbedömning underlättar beslut

Landsbygdssäkringen eller det geografiska perspektivet löser inte allt. Målkonflikter finns och är ständigt aktuella, till exempel när det gäller enskilda vägar eller frågan om eventuella skol­ned­läggningar. Det kan vara svårt att hävda att ett beslut om att lägga ner en skola har ”landsbygds­säkrats”, däremot kan regionen visa att den gjort en relevant konsekvensbedömning ur ett geografiskt perspektiv. Dit hör att ställa frågor om hur platsen påverkas om beslutet går igenom.

– Men vi har inte helt stakat ut vad som ska landsbygdssäkras, säger Malena Bendelin.

Nu finns det geografiska perspektivet med

Att arbeta fram den nya regionala utvecklingsstrategin bidrog till en vana att använda det geografiska perspektivet. Idag finns det med på samma sätt som jämställdhets- eller barnperspektiv.

– Vi ser de olika perspektiven som en verktygslåda som stödjer oss i analysen. Verktygslådan blir konkret när vi tar ställning till vad som ska landsbygdssäkras och vilka verktyg vi då behöver.

Gotland är en landsbygdsregion och de flesta beslut påverkar öns olika landsbygder i någon bemärkelse, precis som det påverkar Visby.

– Om det hade varit lätt skulle fler regioner och kommuner redan ha infört landsbygdssäkring. För oss innebär det att analysera och bedöma effekterna för landsbygderna i syfte att göra politikernas jobb lite lättare, säger Malena Bendelin.

Analysera politik som påverkar

Grunden för landsbygdssäkring är att all politik som påverkar landsbygden ska analyseras utifrån landsbygders förutsättningar. Exempel på frågor som regionen (som också är en kommun) ställer inför politiska beslut är om det bli lättare eller svårare leva på platsen eller om beslutet innebär att det skapas fler jobb på orten?

Region Gotland beslutade redan 2014 att landsbygdssäkra de politiska besluten, men exakt vad som ska landsbygdssäkras är fortfarande föremål för diskussion.

Den här artikeln ingår i en serie med tips från kommuner och myndigheter, från regioner och länsstyrelser som lyfter landsbygder. Tillväxtverket arbetar för att stärka utvecklingen av Sveriges landsbygder och vill sprida kunskap som finns och som fler har nytta av.

Kontakt

Evelina Selander
Tillväxtverket
08 681 94 65

Malena Bendelin
Region Gotland
0498-26 95 28