Mall för beslut lyfter landsbygders behov
När Länsstyrelsen Värmland fattar beslut finns landsbygdsutveckling med som ett av flera perspektiv. Mallen underlättar för både handläggare och ledning att genomföra myndighetens uppdrag.
– Det är ett sätt att introducera ärendet och naturligt få in olika perspektiv, säger verksamhetschef Bengt Falemo.
Länsstyrelsen Värmland använder sedan några år en mall för föredragningspromemoria, en kortare översikt eller sammanfattning av ärenden som föredras för ledningen.
Syftet är att skapa en effektiv beslutsprocess som leder till ökad transparens, säkerställer ett helhetsperspektiv och underlättar tydlig kommunikation. Den innehåller bland annat vilka vägval som finns att ta ställning till. Under rubriken ”helhetsperspektivet” kommer exempelvis landsbygdsutvecklingen in.
– Med några korta meningar belyser vi i promemorian hur varje perspektiv finns med, säger Bengt Falemo.
Landsbygder är ett perspektiv av flera
Utöver landsbygdsutveckling ingår även perspektiven jämställdhet, miljömål, mänskliga rättigheter och att förenkla för företag. Det är perspektiv som bidrar till att Länsstyrelsen Värmland löser sitt uppdrag på ett så effektivt och träffsäkert sätt som möjligt. Till föredragningspromemorian bifogas också förslaget till remissyttrande eller rapport.
När myndigheten till exempel lämnade ett yttrande över strandskyddsutredningen problematiserade den utredningens beskrivning av begreppet landsbygdsområden, kopplade till strandskydd. Länsstyrelsen menade bland annat att utredningens användning av landsbygdsbegreppet riskerade att feltolkas. I promemorian introducerades synpunkten med ett par korta rader, medan ett mer utvecklat resonemang fanns i förslaget till yttrande.
Checklista ger överblick
– Mallen kan beskrivas som en checklista, som gör att promemorian ger en överblick över ärendets olika perspektiv. Det skapar i sin tur förutsättningar för längre resonemang och beskrivningar när ärendet tas upp vid ett föredragningsmöte, säger Bengt Falemo.
Den främsta nyttan ser han i att verksamheten sätts i ett större sammanhang. Samtidigt får de handläggare som arbetar med beslutsunderlaget redan tidigt med sig vikten av hur det enskilda remissvaret eller programmet bidrar till länsstyrelsens strukturella uppdrag.
– Det är också en påminnelse om hur vårt län ser ut, att vi har mycket landsbygd i länet.
Även ledningen har nytta av att besluten sammanfattas i föredragningspromemorior. När myndigheten ska redovisa hur den till exempel jobbar med miljömål eller med landsbygdsutveckling blir det enklare att sammanställa uppgifterna genom att gå igenom de föredragningspromemorior som gjorts.
Leva och verka i ett hållbart Värmland
Alla fem perspektiven är inte relevanta i alla ärenden. Ibland är det inte möjligt att hitta kopplingen till exempelvis miljömål eller landsbygdsutveckling och då ser Bengt Falemo ingen anledning att fastna vid det.
– Man ska inte krångla till det. I vissa fall berörs inte perspektiven och då behöver man inte krysta fram någonting, utan noterar att kopplingen saknas.
Bakgrunden till att de fem perspektiven började användas är länsstyrelsens vision om att ”skapa förutsättningar för människor, företag och organisationer att leva och verka i och för ett hållbart Värmland”. Inom myndigheten fattas en rad beslut på olika nivåer. De beslut som får en promemoria är ofta av något större dignitet och beslutas av ledningen.
– Att föredragningspromemorian utgår från en tydlig mall är ett sätt att få med de olika perspektiven och påminna om myndighetens uppdrag. I förlängningen bidrar det till den helhetssyn vi vill stå för, säger Bengt Falemo.