Landsbygdssäkring ger bygd mer tyngd

Landsbygdssäkring handlar om att det ska finnas ett helhetsperspektiv på vilka effekter en nedläggning av till exempel ett äldreboende får för en viss plats, före beslutet. Säkringen garanterar inte själva utfallet, men väl att perspektivet finns med och är belyst när beslutet tas.

Genom landsbygdssäkringen hanterar kommunen frågor som både är känsliga och komplexa. En realistisk tidsplanering är därför en framgångsfaktor.

– Det måste få ta tid. Men det måste också finnas stoppdatum, så att det inte drar ut på tiden allt för mycket. Därför behövs också en tydlig kommunikation och transparent process, säger Linnéa Egnor Byström som är näringslivsutvecklare med ansvar för landsbygdsfrågor.

Tydlig process skapar trygghet

Den mer löpande hanteringen av landsbygdsperspektivet sker genom Landsbygdsgruppen. Linnéa leder gruppen som också består av politiska företrädare och representanter för kommunens landsbygder. Där finns plats både för små frågor, och frågor av mer utvecklingskaraktär.

Trots att det finns en logik var olika frågor hanteras är ökad tydlighet både möjlig och önskvärd visar utvärderingen. Det ska vara glasklart när en fråga är en del av det löpande arbetet, eller när landsbygdssäkringen tar över. Behovet av tydlighet finns också för vilka förväntningar som är rimliga på vad landsbygdssäkringen faktiskt ska åstadkomma, och processen i detalj.

– Det handlar om vem som har ansvar för olika delar. Vilka steg som säkringen innehåller. Vilka får komma till tals? Det skapar trygghet för såväl de som ansvarar för frågan på kommunen, som för de människor och företag som riskerar att drabbas av beslutet, säger Linnéa Egnor Byström.

Tillit är ett viktigt ord i landsbygdssäkring

För Linnéa är tillit ett ord hon återkommer till. Det hänger ihop med att landsbygdssäkringen behöver vara tydlig. Förutsägbar. Men också det rent mänskliga.

– Jag är bara med och stöttar själva processen. De som äger sakfrågan ansvarar för att genomföra den. För mig skulle det vara svårt om jag ena dagen är med och fattar beslut om en neddragning, och den andra vill höra vad de kan göra för att utveckla bygden, säger hon.

Landsbygdssäkringen har formellt sett bara tillämpats inför tre beslut under dessa år. Och i inget av fallen ändrade processen det faktiska beslutet. Ordet papperstiger kanske ligger nära till hands, och används ibland för att beskriva modellen. Men det är att dra för enkla slutsatser.

– Det är positivt så länge den inte används, för när landsbygdssäkringen aktiveras står kommunen inför tuffa beslut. Men ibland gör vi ofrånkomligen det och då har vi den här modellen. Det skapar trygghet i svåra frågor, gör att människor kommer till tals och har dessutom lett till andra insatser på de platser som drabbats av besluten, säger Linnéa Egnor Byström.