Jämnare folkhälsa från fjäll till kust

I Västerbottens län ryms allt från glesa landsbygdskommuner i skog och fjäll till universitets­staden Umeå. Hälsan är generellt bättre vid kusten än i inlandet, även om skillnaderna är större mellan olika stadsdelar i de större kommunerna längs kusten än mellan länets landsbygds­kommuner.

– I projektet har vi haft en tydlig jämlikhetsaspekt som också omfattar kommunernas olika förutsättningar, säger Lisa Harryson.

Pilotprojektet är ett uppdrag från regeringen och går ut på att samordna det strategiska folkhälsoarbetet mellan Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten och länets 15 kommuner. Projektet följs och utvärderas av forskare från Umeå universitet, som på uppdrag av projektet också har anordnat en utbildning i folkhälsovetenskap och praktiskt folkhälsoarbete för länets politiker och tjänstepersoner.

Ställde frågor om lokala förutsättningar

Projektgruppen började med att kartlägga förutsättningarna genom tre steg – intervjua, hålla workshop och identifiera behov.

• Intervjuer – genom att intervjua politiker och tjänstepersoner i alla kommuner såg projektgruppen vilka behov som fanns och vilken kunskap som saknades.
• Workshop – utifrån det material som kommit in under intervjufasen höll projektgruppen workshop i alla kommuner.
• Identifiera behov – intervjuer och workshop visade vilka insatser som behövdes i Västerbottens län, till exempel fylla kunskapsluckor.

– Det var väldigt uppskattat av kommunerna att vi från projektet kom till dem och ställde frågor om deras lokala förutsättningar och behov och att vi sedan kom tillbaka och höll en workshop, säger Lisa Harryson.

Högt tryck på digital kurs

De behov som kom fram under kartläggningen resulterade i att projektgruppen gick vidare med tre metoder – en digital kurs i folkhälsoarbete, en avsiktsförklaring för god, jämlik och jämställd hälsa och bildande av ett forum för folkhälsa i Västerbotten.

På uppdrag av projektet utformade Umeå universitet kursen i folkhälsoarbete. Söktrycket var högt och såväl politiker och tjänstemän som representanter för civilsamhället deltog. Trots att kursen var digital gick diskussionerna varma och deltagarna knöt nya kontakter över kommun­gränserna. Att kursen var helt digital möjliggjorde ett brett deltagande från hela länet.

Avsiktsförklaringen för folkhälsoarbetet har nu antagits av länets alla 15 kommuner, som förbinder sig att samarbeta med ideell sektor och med andra myndigheter. Geografin har inte haft någon avgörande betydelse för vilka kommuner som skrivit under.

– Små kommuner har mindre resurser för folkhälsoarbete, men beslutsvägarna är mycket kortare, säger Lisa Harryson.

Folkhälsa fokus på agenda

Forum för folkhälsa är på gång. Rådet ska bestå av landshövdingen, ett regionråd och tre kommunpolitiker från spridda geografiska områden i länet.

Pilotprojektet har även gett effekter utanför projektgruppens initiativ. Ett exempel är det nätverk som kommunernas tjänstepersoner startat, där de träffas och pratar folkhälsoarbete ett par gånger per termin. Även länsstyrelsen och regionen finns med i nätverket.

– Att vi fysiskt var på plats i alla kommuner i början av projektet bidrog till att vi fick upp ett engagemang och en drivkraft för folkhälsofrågorna i hela länet. Det var en viktig framgångsfaktor för genomförande av uppdraget, säger Lisa Harryson.