Hållbarhetssäkrar på ett djupare plan

När Region Kronoberg för ett par år sedan utvecklade sin modell för hållbarhetssäkring, hade de hämtat inspiration från bland annat Jordbruksverkets verktyg för hållbarhetsbedömning. Genom grupparbeten, utforskande arbetssätt och en pilotperiod där verktyget testades diskuterade man sig igenom olika förslag, för att till slut landa i att avsätta mer tid och djupare analys för insatser där det finns risk för målkonflikter.

– Vi tror att vi får större möjligheter till förändring om vi väljer att gå in djupare på en del större processer, framför att ha en checklista till varje enskilt beslut. Förhoppningen är att på sikt utöka användningen till fler insatser, säger Elsa Anderman.

Regionen väljer ut de processer som ska hållbarhetssäkras i samband med den årliga verksamhets­planeringen. Elsa Anderman berättar om trafikförsörjningsprogrammet, länstransportplanen, den nya strategin för besöksnäring och kommersiell service, som alla är exempel på insatser som regionen valt att hållbarhetssäkra genom den nya metoden.

Verktyget tittar mycket på geografi

Modellen som Region Kronoberg har tagit fram omfattar fyra steg. Till varje steg hör ett antal fördjupande frågor. Modellens första del ställer frågor om insatsen går i linje med den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025. I den andra delen finns fördjupande frågor om hur insatsen kan påverka hållbarhet utifrån tre perspektiv – individ, geografi och samhälle. Även om regionen inte använder begreppen landsbygdssäkring eller landsbygdsperspektiv i sitt verktyg, är det i högsta grad en aktuell dimension i ett glest län som Kronoberg. Genom det geografiska perspektivet ringar regionen in hur städer, tätorter och landsbygder påverkas av till exempel den nya strategin för besöksnäringen.

Vad händer ekonomi, miljö och människor?

I verktygets tredje del sätts så kallade hållbarhetsnycklar, faktorer som är särskilt viktiga för en insats att ta hänsyn till. Det kan vara att minska negativ påverkan på biologisk mångfald eller att säkerställa en jämställd resursfördelning. I den fjärde och sista delen tar regionen fram en handlingsplan för hur hållbarhetsnycklarna ska hanteras. Till varje nyckel kopplas indikatorer som kan mäta förändringen.

Mer tillsammans och färre stuprör

Efter att Elsa Anderman och hennes kollegor med hjälp av verktyget har analyserat en planerad insats gör de en samlad bedömning till beslutande politiker av konsekvenserna för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Metoden har bidragit till att regionen jobbar mer integrerat med hållbarhet och mindre i stuprör. Samtidigt får politikerna ett mer nyanserat underlag för att fatta beslut.

– Underlaget lyfter vilka positiva effekter på hållbarhet en insats förväntas ha, men också eventuella negativa effekter och målkonflikter. Meningen är att synliggöra olika dimensioner av hållbarhet, säger Elsa Anderman.