Byapeng utvecklar demokratisk dialog

Varbergs kommun ger lokala utvecklingsgrupper och föreningar ekonomiskt stöd, en ”byapeng”, att använda för att utveckla bygden eller platsen. "Byapengen underlättar samhällsföreningens arbete med att hålla ihop föreningslivet och engagera folk i bygden", säger Ulrika Rylin, utvecklingsstrateg i Varbergs kommun.

Tre personer i vindskydd i skogen

Byapengen ska användas för att främja en lokal demokratisk dialog kring den egna bygdens utveckling. Stödet ges inte till politiska partier, religiösa samfund eller välgörenhets­organisationer, utan till byalag och föreningar som verkar för bygdens utveckling inom ett avgränsat geografiskt område. Tillväxtverket har träffat utvecklingsstrateg Ulrika Rylin för att få veta mer om byapengen.

På vilket sätt bidrar byapengen till utveckling av landsbygder?

– Samhällsföreningen är kittet och byapengen det som underlättar arbetet med att hålla ihop föreningslivet och engagera folk som bor där. Ett rikt föreningsliv är en styrka för landsbygderna. Byapengen kan bidra till att byn söker andra medel för att till exempel förbättra badbryggan eller för att marknadsföra sin plats. De får pengen som en demokratipeng till föreningen, men den bidrar till att göra kommunen levande och attraktiv, säger Ulrika Rylin.

Varför har Varbergs kommun valt att jobba så här?

– Det är ett sätt att undvika att byföreningar söker medel för småutgifter, men framför allt stärker det engagemanget för platsen där man bor. Vi vill ha livskraftiga byar i kommunen och med en aktiv samhällsförening blir platsen mer attraktiv. Det finns också mycket som kommunen inte råder över, till exempel privata marker och vägar, där det är viktigt att invånarna på en plats möts och diskuterar utveckling. Där kan byapengen bidra.

Vem eller vilka kan få pengarna?

– Byapengen är ett stöd till föreningar, byalag, föreningsråd och liknande. Kravet är att det ska vara en aktiv förening. De ansöker via en e-tjänst, där de bifogar stadgar och verksamhets­berättelse och skriver lite om vad de planerar att göra. Motkravet är att de utser en kontaktperson i varje by. Den personen ska vi från kommunen kunna kontakta i olika frågor, som till exempel remisser eller dialog kring landsbygdsstrategin.

Hur mycket kan föreningarna få?

– Vi ger 10 000 kronor per år och samhällsförening. Det finns också ett övergripande landsbygdsråd, som är paraplyförening för alla samhällsföreningar och den får 15 000 kronor om året. Förra året var det 14 föreningar som fick byapeng. Om byn eller bygden sedan vill göra en mindre investering, till exempel bygga en grillplats eller ett vindskydd kan de ansöka om en landsbygdscheck på 20 000 kronor.

Får föreningarna använda byapengen som de vill?

– Ja, de får pengen som en demokratipeng. Den kan gå till att anordna den lokala bymarknaden, till en samlingsaktivitet eller för att ge ut en tidning i bygden. Det viktiga är att föreningen demokratiskt bestämmer vad pengarna ska användas till.

Den här artikeln ingår i en serie med tips från kommuner och myndigheter, från regioner och länsstyrelser som lyfter landsbygder. Tillväxtverket arbetar för att stärka utvecklingen av Sveriges landsbygder och vill sprida kunskap som finns och som fler har nytta av.

Kontakt

Evelina Selander
Tillväxtverket
08 681 94 65

Ulrika Rylin
Varbergs kommun
0708 72 29 44