Tillväxtverket

Landsbygdssäkring ger bygd mer tyngd

Örnsköldsviks kommun arbetar sedan 2014 med landsbygdssäkring för att det ska råda balans mellan bygd och stad. Nu har de utvärderat modellen. Och viktiga lärdomar handlar om tid, tydlighet och tillit.

Tre barn på en förskola som är ute på gården och blåser såpbubblor.

Landsbygdssäkring handlar om att det ska finnas ett helhetsperspektiv på vilka effekter en nedläggning av till exempel ett äldreboende får för en viss plats, före beslutet. Säkringen garanterar inte själva utfallet, men väl att perspektivet finns med och är belyst när beslutet tas.

Genom landsbygdssäkringen hanterar kommunen frågor som både är känsliga och komplexa. En realistisk tidsplanering är därför en framgångsfaktor.

– Det måste få ta tid. Men det måste också finnas stoppdatum, så att det inte drar ut på tiden allt för mycket. Därför behövs också en tydlig kommunikation och transparent process, säger Linnéa Egnor Byström som är näringslivsutvecklare med ansvar för landsbygdsfrågor.

Tydlig process skapar trygghet

Den mer löpande hanteringen av landsbygdsperspektivet sker genom Landsbygdsgruppen. Linnéa leder gruppen som också består av politiska företrädare och representanter för kommunens landsbygder. Där finns plats både för små frågor, och frågor av mer utvecklingskaraktär.

Trots att det finns en logik var olika frågor hanteras är ökad tydlighet både möjlig och önskvärd visar utvärderingen. Det ska vara glasklart när en fråga är en del av det löpande arbetet, eller när landsbygdssäkringen tar över. Behovet av tydlighet finns också för vilka förväntningar som är rimliga på vad landsbygdssäkringen faktiskt ska åstadkomma, och processen i detalj.

– Det handlar om vem som har ansvar för olika delar. Vilka steg som säkringen innehåller. Vilka får komma till tals? Det skapar trygghet för såväl de som ansvarar för frågan på kommunen, som för de människor och företag som riskerar att drabbas av beslutet, säger Linnéa Egnor Byström.

Tillit är ett viktigt ord i landsbygdssäkring

För Linnéa är tillit ett ord hon återkommer till. Det hänger ihop med att landsbygdssäkringen behöver vara tydlig. Förutsägbar. Men också det rent mänskliga.

– Jag är bara med och stöttar själva processen. De som äger sakfrågan ansvarar för att genomföra den. För mig skulle det vara svårt om jag ena dagen är med och fattar beslut om en neddragning, och den andra vill höra vad de kan göra för att utveckla bygden, säger hon.

Landsbygdssäkringen har formellt sett bara tillämpats inför tre beslut under dessa år. Och i inget av fallen ändrade processen det faktiska beslutet. Ordet papperstiger kanske ligger nära till hands, och används ibland för att beskriva modellen. Men det är att dra för enkla slutsatser.

– Det är positivt så länge den inte används, för när landsbygdssäkringen aktiveras står kommunen inför tuffa beslut. Men ibland gör vi ofrånkomligen det och då har vi den här modellen. Det skapar trygghet i svåra frågor, gör att människor kommer till tals och har dessutom lett till andra insatser på de platser som drabbats av besluten, säger Linnéa Egnor Byström.

Det här har vi lärt oss om landsbygdssäkring

  • Se landsbygdssäkring som ett verktyg i verktygslådan kring landsbygdsfrågor. Koppla ihop säkringen med andra strategier och arbetssätt för att den verkligen ska fungera som ett stöd – och inte bli en belastning.
  • Tydliggör ansvar och roller för processen. Vem är beställare? Vem är utförare? Vem har ansvar att sprida information om hur processen ska gå? Tydlighet skapar trygghet både internt och externt.
  • Se landsbygdssäkringen som en process och inte bara framtagande av en konsekvensbedömning. Låt processen få ta tid så att människor som berörs känner sig hörda. Men sätt också ett tydligt stoppdatum.
  • Följ upp landsbygdssäkringen både internt och kopplat till den berörda platsen. Fånga också upp alternativa resultat som säkringen kan ge – även om det ursprungliga beslutet blev negativt, till exempel neddragning av kommunal service.

Landsbygdssäkring är en fråga för ledningen

Landsbygdssäkring ingår som en del i landsbygdsstrategin i Örnsköldsviks kommun. Under 2020 har kommunen utvärderat modellen, för att därefter revidera.

Landsbygdsutveckling ligger under näringslivsenheten, som är en del av tillväxtavdelningen. Politiskt styrs arbetet av kommunstyrelsen. Kommunen har liknande insatser för stadsutveckling.

Länk till Tillväxtanalys rapport.

Länk till Örnsköldsviks kommun. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vinjett. Tillsammans för livskraftiga landsbygder

Den här artikeln ingår i en serie med tips från kommuner och myndigheter, från regioner och länsstyrelser som lyfter landsbygder. Tillväxtverket arbetar för att stärka utvecklingen av Sveriges landsbygder och vill sprida kunskap som finns och som fler har nytta av.

Intresserad att veta mer?

Kontakt

Evelina Selander, Tillväxtverket, telefon 08 681 94 65
Linnéa Egnor Byström, Örnsköldsviks kommun, telefon 0660-880 18