Tillväxtverket

Små projekt växlar upp Örnsköldsvik

När Bygdsam startade för fyra år sedan, byggde Örnsköldsviks kommun vidare på en lång tradition av samverkan. Idag kan näringslivsutvecklare Linnéa Egnor Byström konstatera att modellen inte bara varit bra för bygderna, utan också för kommunen, som fått en tydlig samverkanspart.

Lada med symbolerna för logi och restaurang

I Örnsköldsvik är kommunen sedan länge van att jobba i samverkanslösningar med näringslivet och den ideella sektorn. Man har arbetat tillsammans i leaderprojekt för landsbygdsutveckling och i Cesam, Örnsköldsviks centrumförening för att utveckla stadskärnan. Redan 2011 kickstartade kommunen landsbygdsarbetet genom att ta med kommunens olika bygder i arbetet med att göra boendeinventeringar och ta fram servicepunkter.

– Projekten visade att det fanns behov av något mer i bygderna. Det är svårt för ideella personer och föreningar att vara paraplyorganisationer för en hel bygd, säger Linnéa Egnor Byström.

Lösningen blev en variant på Cesam, som kom att kallas för Bygdsam. Varje Bygdsam är en ekonomisk förening. Bygdernas indelning bygger på gamla kommungränser och skolindelningar. Redan från början var bygdernas egna representanter för näringslivet och föreningarna med och utformade mandaten och representationen i just deras Bygdsam.

Bygdsam - modell för näringslivsutveckling i landsbygder

I dag finns fyra olika Bygdsamföreningar i Örnsköldsviks kommun. Det har tagit tid för var och en av dem att hitta sin identitet, men modellen är här för att stanna. Kommunen sitter med i varje Bygdsam men är inte den som styr.

Däremot kan jag, som kommunens representant, vara en kanal in i kommunen. Det här är vårt sätt att jobba med näringslivsutveckling i våra landsbygder, säger Linnéa Egnor Byström.

Under den första treårsperioden fick varje Bygdsam 250 000 kronor per år från kommunen för att komma igång. Det kunde handla om att anställa någon på deltid, dra igång engagemang i bygden eller söka medel för olika projekt, för att på så sätt växla upp pengarna från kommunen. Bygdsamföreningen avgör själv vad den ska fokusera på. En bygd har startat upp en rekoring, andra har jobbat med inflyttning och projekt för besöksnäringen.

– Vissa har sökt leaderprojekt och använt pengarna för att växla upp till mer, andra har sparat för att kunna få ihop medel till något större.

Mer nytta än man först trodde

Bygdsam syftar inte i första hand till att maximera de ekonomiska medlen till bygderna, utan är framförallt en samverkansmodell. Genom den samverkar kommunen, näringslivet och de ideella föreningarna om till exempel digitalisering, infrastruktur och inflyttning – frågor som angår hela kommunen, men som bygderna kan behöva hantera på olika sätt. Efter fyra år med Bygdsam kan Linnéa Egnor Byström konstatera att samverkansmodellen inte enbart är viktig för bygderna, utan också för kommunen som fått en tydlig samverkanspartner i varje bygd.

– Ett exempel är när Cesam och Bygdsam kunde söka medel från kommunen för att genomföra företagsstödjande insatser under pandemin. Då tog jag kontakt med våra fyra ordförande för Bygdsam för att snabbt få synpunkter på vad som var viktigast för företagen. Vi har med tiden sett att vi har ännu större nytta av Bygdsam än vi först trodde.

Så här fungerar Bygdsam

Bygdsam står för Bygden i samverkan och bygger på samverkan mellan kommunen, näringslivet och den ideella sektorn i en bygd. Syftet är att kraftsamla och utveckla bygderna.

I Örnsköldsviks kommun finns fyra olika Bygdsam. Kommunen finansierar med 190 000 kronor per Bygdsam och år (under första treårsperioden 250 000 kronor/år). Finansieringsmodellen förutsätter att företag, ideell sektor och enskilda medborgare medfinansierar Bygdsam, genom bland annat ideellt arbete. Varje Bygdsam kan också söka medel för olika projekt och på det sättet växla upp pengarna.

Vinjett. Tillsammans för livskraftiga landsbygder

Den här artikeln ingår i en serie med tips från kommuner och myndigheter, från regioner och länsstyrelser som lyfter landsbygder. Tillväxtverket arbetar för att stärka utvecklingen av Sveriges landsbygder och vill sprida kunskap som finns och som fler har nytta av.

Intresserad att veta mer?

Kontakt

Evelina Selander, Tillväxtverket, telefon 08-681 94 65
Linnéa Egnor Byström, Örnsköldsviks kommun, telefon 0660-880 18