Tillväxtverket

Nya lösningar driver företaget framåt

Familjeföretaget Gnosjö Automatsvarvning är sedan 1974 specialiserade på skärande bearbetning åt bland annat fordonsindustrin. Trots ett ökat tryck på att förlägga produktionen utomlands har de valt att behålla produktionen i Gnosjö. Hur de har klarat det? Genom att hitta smarta synergier i utvecklingen av digitalisering, hållbarhet och kompetensförsörjning, förstås.

Utanför Gnosjös automatsvarvnings huvudkontor lyser solen och tre flaggor med företagsloggan vajar i vinden.

Det finns tuffa tider – och så finns det tuffa tider. Det senare fick vd Linda Fransson, hennes syster vice vd Anna Sandberg, mamma Solweig och pappa Olle, som alla jobbar på Gnosjö Automatsvarvning, känna på när finanskrisen slog till 2008. På kort tid halverades deras omsättning, från omkring 60 miljoner till drygt 30 miljoner kronor.

Andra industriföretag hade kanske vikt sig för det ekonomiska trycket och sagt upp personal för att klara sig. På Gnosjö Automatsvarvning tänker man inte som andra.

Gnosjö automatsvarvnings vd Linda Fransson sitter vid en av de automatiska svarvarna i fabriken i Gnosjö.

Linda Fransson

– Det var väldigt tuffa år. Jag tror att vi sade upp totalt fyra personer som arbetade i anslutning till produktionen under den tiden. Vi sade inte upp en enda maskinoperatör eller maskinställare. Mamma fick ingen lön under ett och ett halvt år för att vi skulle kunna behålla personal.

Vi ville visa att vi bryr oss om våra medarbetare, berättar Linda Fransson.

Att det här var en utmanande period i företagets historia är ingen överdrift. Visserligen hade Gnosjö Automatsvarvning sedan 2001 jobbat med att implementera system för produktionsuppföljning och att automatisera sin maskinpark. Men i kölvattnet av den halverade omsättningen blev det än viktigare att snabbt hitta nya vägar till överlevnad.

Efter finanskrisen började företaget köpa in robotik och lärde sig allt om lean, som handlar om att eliminera alla delar i en process som inte bidrar till ökat kundvärde. Istället för att skala ned verksamheten skalade man upp.

Strategin lyckades och idag har företaget dubblerat både omsättning och antalet anställda.

Svarvningar i VR

Under de senare åren har utvecklingsarbetet mer handlat om satsningar på lite ”mjukare” värden. Just nu befinner man sig mitt i uppe i ett treårigt projekt där man har avsatt 12 miljoner kronor åt att realisera idéer främst inom områden som utbildning, intern kompetensförsörjning och rekrytering.

Att utbilda personal internt via appar i mobilen och virtuella, datorspelsliknande maskinsimulatorer är sådana idéer.

– Dagens piloter lär sig flyga genom att använda simulatorer. När man klarat en viss nivå i en simulator får man flyga på riktigt tillsammans med en instruktör. Det är det mest effektiva sättet att lära sig på. Vi befinner oss väldigt tidigt i det här arbetet, vi har inte ens någon färdig app. Nu håller vi på att programmera vår första ”spelifierade” VR-simulator som vi snart ska ställa ut på datorspelsfestivalen Dreamhack, bara för att se om det här kan vara rätt väg att gå för att locka ungdomar till industrin, säger Mikael Heilmann, creative business strategist på Gnosjö Automatsvarvning.

I Gnosjö automatsvarvnings fabrik står atutomatsvarvarna på rad

Ett annat projekt som han som innovationsledare driver tillsammans med ögonstyrningsföretaget Tobii handlar om att med hjälp av ”eye tracking”-teknologi effektivisera moment som produktionsuppföljningen tidigare varit blind för.

Porträttbild av Mikael Heilmann

Mikael Heilmann

– Vi har ett antal olika manuella moment som görs på olika sätt av olika människor. Med hjälp av ”eye tracking” kan vi spela in 25 personers unika sätt att montera någonting. Sedan kan vi med maskininlärning och artificiell intelligens identifiera det smartaste, mest effektiva sättet att utföra momentet på. Därefter hoppas vi kunna lära ut det bästa sättet till alla våra anställda. Eller automatisera vissa monotona uppgifter, säger Mikael Heilmann.

Småländsk problemlösning

Många kan säkert tycka att satsningar som VR-utbildningar låter väl komplicerat. För Gnosjö Automatsvarvning har det däremot aldrig funnits några frågetecken kring om man ska prova en möjlig lösning på ett problem eller inte.

Det har snarare handlat om när man ska prova den.

– För oss har det alltid varit så här. Vi kan inte sätta och vänta på att någonting ska hända. Vi måste jobba med alla perspektiv som kan hjälpa oss att bli bättre. Dessutom måste vi vara ute och berätta hur det är att jobba inom industrin. Vi vill se till att vi får unga på studiebesök till vårt företag och engagerar oss i samhället runt omkring oss, säger Linda Fransson.

Samma principer gäller när det kommer till de anställdas kompetensutveckling. Gnosjö Automatsvarvning erbjuder idag jobb till 65 personer som i de flesta fall bor inom några mil från företaget – men som kommer från en rad olika bakgrunder och har olika erfarenheter.

Därför ser man satsningar på validering, där alla maskinoperatörer och maskinställare erbjuds möjlighet att ta CNC-certifikat på grön nivå, som ett viktigt steg i att få alla att känna sig inkluderade. Certifieringen är ett kvitto på att man har en viss kompetens.

– Vi anställer väldigt många olika människor, och har medarbetare från en rad länder som Syrien, Chile, Somalia, Vietnam och Danmark. Medelåldern hos oss ligger runt 40–45 år men vi får även in väldigt många unga människor i verksamheten. Vi har som anställningsmål att alla anställda ska ha grönt certifikat. Det är en utmaning men det finns också en stor potential i att sträva efter att höja kompetensnivån internt.

Familjen Fransson står tillsammans i fabriken, från vänster Olle Fransson, Linda Fransson, Solweig Fransson och Anna Sandberg

Olle Fransson, Linda Fransson, Solweig Fransson och Anna Sandberg

"Smålänningar är inte snåla, de är hållbara"

Det är inte bara finanskriser som Gnosjö Automatsvarvning har vägrat att ge upp inför. Med minskade marginaler på grund av en allt mer global marknad kommer förstås ett ökat tryck från kunder att förlägga produktionen utomlands. I Gnosjö har man valt att hitta sina egna lösningar för att kunna behålla produktionen i Sverige.

Inte helt sällan har man funnit lösningar i företagets hållbarhetsarbete.

– Både min mamma och min pappa är uppfödda i Småland och någonstans har de haft med sig det där om att man ska förvalta det man har. Smålänningar är inte snåla, vi är hållbara. Man ska inte behöva betala för mer energi än vad man faktiskt kommer att använda. Det har alltid varit vårt mål, förklarar Linda Fransson.

Denna inställning har bland annat resulterat i ett projekt tillsammans med Chalmers för att undersöka om det går att byta ut skäroljan mot vegetabilisk olja och installation av bergvärme istället för naturgas. Man vill även återanvända maskinolja till att värma upp personal- och lunchrum.

Långt ifrån klassiska metoder för ett industriföretag.

– Vi har alltid jobbat med att försöka skapa våra egna lösningar, och lösningar som hänger ihop. På sätt och vis skulle man kunna säga att detta ligger nära Gnosjöandan. Istället för att stirra sig blind på problem och utmaningar hjälps man åt att hitta lösningar. Går det så går det. Hela vårt hållbarhetstänk kretsar kring detta, säger Linda Fransson.

Fakta om Gnosjö Automatsvarvning AB

Gör: Skärande bearbetning åt kunder inom bland andra fordonsindustrin. Specialiserade på svarvning av komplexa detaljer i långa serier där kraven på precision är höga.
Startade: 1974.
Antal anställda: 65.
Omsättning: Ca 130 000 000 kronor (2018)

Se film om Gnosjö Automatsvarvnings hållbarhetsarbetelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Om Smart industri

Tillväxtverket bidrar till förnyelse i industrin. Tillsammans med regionerna fokuserar vi på tre stora utmaningar för svensk industri: att ta vara på digitaliseringens möjligheter, att öka tillgången till rätt kompetens och en hållbar produktion. Insatserna är en del av Smart industri, Sveriges nyindustrialiseringsstrategi.

Läs mer om Tillväxtverkets insatser för Smart industri.