Tillväxtverket

Samverkan i fokus för Väster­bottens service­planering

Västerbotten fokuserar på samverkan kring det regionala serviceprogrammet. Både mellan olika aktörer och kommuner och mellan olika perspektiv på utveckling, där den kommersiella servicen kan vara en motor. Tillsammans går det att komma längre.

Ansvaret för det regionala serviceprogrammet har i Västerbotten legat hos länsstyrelsen, som har ett partnerskap med alla 15 kommuner och regionen till hjälp. När Region Västerbotten 2019 tar över servicefrågorna följer samverkan med servicepartnerskapet med dit. Förutsättningarna för att servicearbetet rullar vidare är goda, särskilt med tanke på att det finns så många engagerade medspelare.

Redan när det första regionala serviceprogrammet togs fram bildades partnerskapet som en mötesplats för dem som arbetar med regional tillväxt. Det blev ett naturligt nav när länsstyrelsen startade sitt projekt ”Processtöd för regional serviceutveckling i Västerbotten” med stöd av Tillväxtverket. Fokus har varit att skapa en hållbar samverkan och att varje kommun ska ta fram en egen serviceplan. Stina Fernerud leder projektet.

Kommunala serviceplaner styr riktningen

Från att ha ett ganska otydligt uppdrag har partnerskapet under Stinas Ferneruds processledning fått ett klart syfte: Att planera strategiskt för tillgång till kommersiell service.

– Att arbeta förebyggande och styra arbetet i den riktning som kommunen vill, kräver planering och förankring både i olika kommunala förvaltningar och bland medborgarna. När man har en serviceplan är det lättare att se hur kommunen konkret ska agera för att stärka servicen på landsbygden, säger Stina Fernerud.

För att stötta den processen har man i Västerbotten haft återkommande serviceverkstäder som innehåller både information och praktiska moment. Det har gett utrymme för att utbyta erfarenheter och utveckla kompetensen kommunerna emellan. Det är det som Stina Fernerud tror gör skillnad och ger kraften att påbörja ett förändringsarbete.

Fyra personer sitter på golvet och tittar på bilder

Fem lärdomar för ett starkt partnerskap

Samverkan är en punkt som Stina Fernerud återkommer till flera gånger. Genom att mötas, prata med varandra och utbyta idéer kommer man längre, oavsett vad det är man jobbar med. Det är inte alltid så lätt att skapa ett bra mötesklimat, men kanske har det startat något i Västerbotten som kan leva vidare efter projektet.

Fastän Stina Fernerud inte tycker att man kan använda Västerbottens samverkansmodell som en mall som passar för alla finns det ändå några lärdomar att dra från deras exempel:

  • Ta dig tid att förstå kommunernas olika förutsättningar.
  • Låt service vara en del i helheten med en attraktiv landsbygd - för alla som bor, verkar och besöker landsbygden.
  • Respektera att alla kommuner vill jobba på sitt unika sätt även om målet är detsamma. Var flexibel!
  • Inspireras och situationsanpassa idéer som kommer från andra håll.
  • Ha en funktion som styr processen framåt, bekräftar parterna och hjälper till med omvärldsbevakningen.I och med det starka partnerskapet är det många delägare i frågan, och samverkan bidrar till att människor i Västerbotten har en fungerande vardag med välfungerande service utifrån de förutsättningar som finns. Och det är viktigt.– Om man ska få entreprenörer att driva sina företag och göra det möjligt för människor att bo kvar behövs grundläggande service. Servicen förenklar vardagen och är en del av det större arbetet med att skapa en attraktiv landsbygd, säger Stina Fernerud.

Kommersiell service är motorn i utvecklingen

– Jag tror inte att man ska tänka för snävt kring kommersiell service. Snarare kan man se den som en motor som driver och stärker andra delar av utvecklingen i landsbygderna. Man måste se var servicefrågorna kan vävas in i andra processer och utvecklingsdialoger. Samordna och stärka helt enkelt, säger Stina Fernerud.

Flera kommuner har bildat tvärsektoriella grupper som pratar vidare om servicen. Det är inte svårt att se kopplingen mellan samhällsbyggnad, omsorg och näringslivsutveckling. Då kan man se helheten, analysera hur rörelsemönstret ser ut, vilka som passerar en servicepunkt och hur infrastrukturen kan anpassas.

– När man diskuterar med olika perspektiv kommer man oftast lägre och kan hitta kreativa lösningar, säger Stina Fernerud.

Verktyg för bättre service i Sveriges landsbygder

Grundläggande kommersiell service är ett begrepp som innefattar tillgång till dagligvaror och drivmedel, post- och pakettjänster, apoteksvaror och betaltjänster.

Regionala serviceprogram (RSP) finns för att stödja och stimulera arbetet med kommersiell och viss offentlig service i Sveriges landsbygder. Det sker genom samarbete mellan regioner, kommuner och näringsliv. De regionala serviceprogrammen är ett av verktygen för att genomföra regeringens nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Regionalt serviceprogram visar vilka områden och vilka insatser som är strategiskt viktiga för att företag och människor ska få tillgång till service. De bygger på analyser av varje regions specifika förutsättningar och styr prioriteringarna av resurser och insatser.

Tillväxtverket stödjer de regionala aktörerna och finansierar projekt för lokala servicelösningar och för att stärka regionalt servicearbete. Läs mer om pågående projekt, och ta del av vår rapport Företagens behov av service.