Tillväxtverket

Studenter motor för närings­livet runt Halm­stad

Halmstad ligger för avlägset för att kunna locka till sig arbetskraft och investeringar från de expansiva Göteborgs- och Öresundsregionerna. Tack vare samverkan med grannkommunerna finns nu en egen väg till stärkt attraktionskraft. Vart den leder? Till högskolan, så klart.

Samverkan ger ofta nya insikter. Fråga bara Halmstads kommun, som tillsammans med kommunerna Falkenberg, Ljungby, Hylte, Laholm och Båstad samt högskolan i Halmstad, genomfört projektet Halmstad med grannkommuner utvecklas till regional tillväxtmotor. I en rad seminarier har kommunerna diskuterat vikten av att trygga kompetensförsörjningen i regionen – och samtidigt fått upp ögonen för vilken central roll högskolan i Halmstad spelar i det arbetet.

Projektet har nu resulterat i en handlingsplan med gemensamma mål och aktiviteter. Exempel är konferenser för att få till en bättre omvärldsbevakning och insatser för att stärka banden mellan det regionala näringslivet och högskolan.

 

Viktigt att involvera flera

I juni 2018 samlades tjänstepersoner och politiker i Halmstad vid en slutkonferens. Susanna Hjortenholt var projektledare på Halmstads kommun. Sedan slutkonferensen har hon arbetat med att genomföra handlingsplanen.

Susanna Hjortenholt

Susanna Hjortenholt

 – Aktiviteterna som vi föreslog i projektet kunde starta direkt, vi hade ingen lång uppstartsfas utan vi började jobba där och då.

När Susanna Hjortenholt ser tillbaka på projekttiden ser hon en rad förändringar, inte minst när det gäller projektgruppens arbetssätt. Det har lett till flera lärdomar om att driva samverkansprocesser.

– Vi hade först planerat att hela projektet skulle ta ett år, men kom fram till att vi ville involvera fler och behövde mer tid. Förutom stora workshop-tillfällen där vi samlade större grupper ville vi också förankra arbetet hos tjänstepersoner som dagligen jobbar med de här frågorna. Det var bra, eftersom projektet inte blev en produkt bara av en styrgrupp med kommunchefer med övergripande koll, utan också berikades av detaljkollen som tjänstepersoner har.

Högskolan viktig för näringslivet

Susanna Hjortenholt menar att det var långt ifrån enkelt att få till den här ändringen under projektets gång. Nyckeln till att det ändå föll så väl ut? Tydliga mål.

– Tillsammans med vår styrgrupp bestämde vi att bara ta med mål och aktiviteter där vi kunde säkerställa bemanningen. Vår handlingsplan är ingen önskelista, utan en lista över saker som ska bli verklighet.

För att öppna nya vägar för samverkan kring kompetensförsörjning behövde kommunerna förändra sin självbild. Det gällde särskilt för Halmstad, som för första gången fick axla en tydligare ledarroll gentemot sina grannkommuner.

– Från dag ett har varenda deltagande kommun sagt att de vill att vi i Halmstad tar ledaransvaret. Så det har varit en resa vi behövde göra. De andra kommunerna har varit väldigt uppmuntrande med att vi ska våga säga vad vi vill när det kommer till tillväxt.

Det är inte bara Halmstads kommun som tagit en tydligare ledarroll. Även högskolan i Halmstad har tagit ett kliv fram när den insett vinsten i starka kopplingar mellan högskolans studenter och grannkommunernas näringsliv.

– Vi hade inte tidigare insett att mycket av utvecklingsviljan som finns hos våra intilliggande kommuner kan knytas till just högskolan. Vi har även nu förstått att högskolan är mycket intresserad av att driva den här typen av arbete. Att vi fått till en god dialog och relation med högskolan är ett av projektets viktigaste resultat.

Så hur kommer det sig att det är först nu som den funktionella regionen, med Halmstads kommun i spetsen, insett vilken hörnsten för tillväxt högskolan är?

– Det är först nu som vi ses och diskuterar på det här sättet. Man ska aldrig samverka bara för samverkandets skull men det vi märker är att varje tillfälle där människor möts, ger ringar på vattnet, säger Susanna Hjortenholt.

Så skapar vi förutsättningar för tillväxt i regionerna


Samverkansprojektet Halmstad med grannkommuner utvecklas till regionala tillväxtmotorer är en del av insatsen Svenska städer utvecklas som regionala tillväxtmotorer. Under det har deltagarna definierat ett antal gemensamma mål och aktiviteter för att stärka kompetensförsörjningen i regionen. De fyra prioriterade målområden för att förbättra förutsättningarna för tillväxt är:


* Kompetensutveckling och studenter
* Innovation i näringslivet
* Yrkesutbildning
* Omvärldsbevakning och samverkan


Projektet har lett fram till en handlingsplan där såväl Halmstad och dess grannkommuner som högskolan i Halmstad och Region Halland spelar viktiga roller i genomförandet.

Stephen Hwang

Stephen Hwang

Stephen Hwang, rektor för högskolan i Halmstad.

Vad hoppades du få ut av konferensen?

– Att komma i mål vad gäller att formulera några prioriterade områden som vi skall arbeta med inom ramen för handlingsplanen. Att få bra uppslag om konkreta saker som man kan arbeta med inom varje målområde.

Fick du ut så mycket som du förväntade dig av den?

– Jag tycker att konferensen var bra och konstruktiv. Mötet överträffade mina förväntningar vad gäller innehållet.

Vilka är de viktigaste insikterna som du tar med dig från dagen?

– Att kommunerna visar stor entusiasm inför att delta i arbetet med handlingsplanen. Men också att kommunerna befinner sig i olika utvecklingsfaser och har olika utmaningar. Det kommer därför att ta tid för att få maximal effekt av samarbetet.

Vad kom ni fram till i er gruppdiskussion?

– Jag tycker det var intressant att vi tog upp Högskolans profilområde "Smarta städer och samhällen" och hur man bäst kan ta tillvara kompetensresursen som våra studenter utgör.

Vilka lärdomar har du dragit baserat på projektet som helhet?

– När man arbetar ihop i en grupp med flera deltagare som inte arbetat på detta sätt tidigare, krävs det mycket tid och engagemang för att kunna komma till ett resultat. Mycket handlar om att förstå varandra och skapa tillit till varandra.

Madeleine Solenhill

Madeleine Solenhill

Madeleine Solenhill, digitaliseringschef på Hylte kommun.

Vad hoppades du få ut av konferensen?

– Jag såg fram emot att vi tillsammans som region tar ett helhetsperspektiv på framtidens utmaningar och kommer fram till en grundstruktur för hur vi skall samarbeta i dessa frågor.

Fick du ut så mycket som du förväntade dig av den?

– Det tycker jag. Det har varit ett mycket bra upplägg där vi har alternerat kunskap, analys och diskussioner både utifrån rena fakta och kritiska perspektiv. Vi hade som mål att ta fram de viktigaste utmaningarna vi står inför, vilket sedan skulle mynna ut i handlingsplaner för hur vi skall tackla dem. Det är fantastiskt att vi nu har en handfast plan!

Vilka är de viktigaste insikterna som du tar med dig från dagen?

– Att vi alla står inför samma utmaningar i framtiden och att vi behöver samarbeta i dessa frågor. Det är viktigt att vi drar nytta av varandras styrkor för att åstadkomma synergieffekter. Exempelvis kan kommuner lära av varandra och stötta varandra i olika utvecklingsprocesser. Digitalisering är ett exempel på detta. Det är viktigt att vi inte uppfinner hjulet igen, utan drar nytta av varandras lärdomar.

Vad kom ni fram till i er gruppdiskussion?

– Vi kom fram till flera viktiga saker i vår grupp, men det som utmärkte sig mest var framförallt att vi alla önskade ett starkare samarbete mellan kommun och akademi, att involvera studenter och forskare som en naturlig del av samhällsutvecklingen.

Vilka lärdomar har du dragit baserat på projektet som helhet?

– Att vi behöver anta ett helhetsperspektiv på vår region och på hur vi kan främja livskvalitet och välmående. Det är lätt att vi gräver ner oss i detaljer snarare än att höja blicken för att se hur vi tillsammans kan arbeta med de stora frågorna som faktiskt gör skillnad för våra invånare och besökare i regionen.