Tillväxtverket

Smart industri ögonöppnare i Jämtland Härjedalen

Nyanställningar, nya produkter och effektivare produktion. Det är konkreta resultat av projektet Smart Industri i Jämtland Härjedalen redan efter ett års arbete. Ett 40-tal industriföretag deltar i projektets utbildnings- och coachningsinsatser. Ett av dem är det globala bolaget Nord-Lock Group, som bland annat har tillverkning i Mattmar i Åre kommun.

Nord-Lock divisionen, som är en del av Nord-Lock Group, tillverkar låsbrickor som gör att skruvar inte lossnar på ställen där de utsätts för stark belastning och vibration. Företagets produkter finns bland annat på rymdraketer och höghastighetståg.

Christer Ek, Director Product Division Nord-Lock.

– Som deltagare i utbildningen Modularisering och Automatisering i Produktion har vi fått många bra verktyg för att analysera och utvärdera vårt egna värdeflöde. För Nord-Lock, som har växt snabbt de senaste åren och som fortsätter att växa, är kapacitet ett stående ämne på agendan och något vi konstant arbetar aktivt med. I detta hänseende har bland annat ställtidsanalyser varit till stor nytta och fortsätter att hjälpa oss att öka kapaciteten i vår befintliga maskinpark, säger Christer Ek, Director Product Division Nord-Lock.

Målet med projektet Smart industri i Jämtland Härjedalen är att hjälpa företagen att utvecklas, växa, ta större marknadsandelar och bli mer konkurrenskraftiga.

Roger Nöjdh, projektledare Region Jämtland Härjedalen

– Vi ser redan nu att ett antal företag har valt att utveckla och utöka sin tjänste- och produktportfölj vilket i sin tur kommer att leda till nyanställningar. Flera företag jobbar också, såsom Nord-Lock, med åtgärder för att öka produktionen och kapaciteten, till exempel genom automatisering, säger Roger Nöjdh, projektledare på Region Jämtland Härjedalen.

Coachning i praktiken

Projektet jobbar nära företagen och med direkta insatser inom digitalisering, hållbarhet, kompetens och innovationskraft. Företagen har själva fått ange vad de behöver för att utvecklas inom de fyra områdena. Utifrån företagens input har projektet sedan skapat utbildningar och coachning som passar industriföretagen.

– Vi jobbar hands-on. Vi hjälper företagen praktiskt och direkt med till exempel produktutveckling eller digitalisering. Vi hyr in den kompetens som behövs och skräddarsyr lösningar för de företag som har behov av coachning och vill vara med, säger Roger Nöjdh.

Projektet jobbar också nära andra organisationer, till exempel företagssammanslutningen Samling Näringsliv och IUC Z-Group vars syfte bland annat är att få regionens industriföretag att utvecklas och växa. Även Mittuniversitetet är delaktigt genom att studenter och företag samarbetar kring examensarbeten. Våren 2018 har sexton studenter gjort sina examensarbeten på ett tiotal industrier runt om i regionen.

Industrin på dagordningen

Omkring 8 500 personer jobbar inom industrin i Region Jämtland Härjedalen. Drygt 90 procent av det som tillverkas inom regionen exporteras, framförallt till Mälardalen men även utomlands.

– Industrin är en basnäring och viktig för regionens fortsatta utveckling. Det upplever jag att allt fler politiker och tjänstemän har fått upp ögonen för. Industrin har kommit upp på dagordningen och det pratas industri på helt annat sätt idag än innan projektet, säger Roger Nöjdh.

Robert Uitto (S) är regionråd och ordförande i Regionala Utvecklingsnämnden i Region Jämtland Härjedalen och han håller med om att projektet breddat bilden av regionens näringsliv.

Robert Uitto, regionråd och ordförande i Regionala Utvecklingsnämnden i Region Jämtland Härjedalen

– I en region som ofta uppfattas som ensidigt intresserad av den viktiga besöksnäringen, har det haft stor betydelse att industrin uppmärksammats. Jämtland Härjedalen har en flora av små industrier som genom rätt stöd kan utveckla idéer till färdiga produkter. I kombination med vårt arbete för att öka exporten från våra företagare kommer detta säkerligen att leda till utveckling både i industrin, men givetvis också av regionens varumärke. Numer talar vi bredare om vilket näringsliv vi har, säger Robert Uitto.

Unik finansieringslösning med Europeiska investeringsbanken

En utmaning för företag i glesare miljöer är finansiering och tillgång till kapital när de vill expandera. Det kan handla om att kommuner saknar ekonomisk möjlighet att stötta industriutveckling eller att banker har lågt förtroende för näringslivets styrka, samtidigt som både nationella och europeiska medel för regional utveckling är osäkra beroende på framtida budgetering.

Därför jobbar projektet med att få till stånd en lånelösning från Europeiska investeringsbanken (EIB). Om detta lyckas kommer industriföretag i alla fyra Norrlandsregionerna att kunna ta ett kompletterande lån direkt från EIB. Målsättningen är att ha allt på plats under 2019.

– Det skulle på allvar stärka förutsättningarna för tillväxt och ökad konkurrensförmåga för små och medelstora industriföretag i norr. Idag har vi flera framgångsrika industriföretag som vill och kan växa men som inte får låna tillräckligt mycket pengar för att till exempel bygga ut, säger Roger Nöjdh.

Arbetet med EIB sker med stöd från Tillväxtverket och politiker i alla fyra Norrlandsregionerna.

– Nya finansieringslösningar är välkomna i vår del av landet – finansieringslösningar som har starka "ägare" bakom sig, så som EIB. För de norra delarna av vårt land kan den typen av finansieringsmöjligheter medföra att viktiga lösningar inom vår industri kan komma ut på marknaden i större utsträckning. Jag är så "naiv" att jag till och med tror att de kan ge hela landet en positiv effekt, säger Robert Uitto.

Ökad förståelse

Projektet har i praktiken pågått sedan maj 2017 och avslutas i december 2018. Under hösten slutförs och utvärderas insatserna. Samtidigt förbereder Roger Nöjdh en ansökan om en fortsättning inom ramen för regeringens uppskalade och breddade uppdrag för Smart industri i regionerna.

– Att jobba nära företagen med handgriplig hjälp har varit ett vinnande koncept och det vill vi fortsätta med. För mig personligen har mötena med företagen, politikerna och tjänstemännen varit väldigt givande. Både att förstå dem och försöka få dem att förstå varandra. Jag upplever att projektet har gjort skillnad, att det finns en ökad förståelse för varandra idag, säger Roger Nöjdh.

Projektet Smart Industri i Jämtland Härjedalens framgångsfaktorer i korthet:

  • Inventera företagens behov och skräddarsy insatser utifrån dessa.
  • Jobba nära företagen och med direkta insatser.
  • Kroka arm och samverka med andra organisationer.
  • Involvera universitet, högskola och studenter.
  • Förankra och jobba utåtriktat mot tjänstemän och politiker på olika nivåer.


Behandling av personuppgifter
Om du fyller i din e-postadress sparas den hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Vi sparar e-postadressen endast för att kunna svara dig om du har en fråga. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.