Tillväxtverket

Smart plan för framtidens Skaraborg

Stora och små orter behöver samspela mer på lika villkor och vi behöver ett nytt sätt att prata om ojämn geografi. Det säger Magnus Fredricson, processledare för Strukturbild Skaraborg, ett projekt om hur vi kan tänka annorlunda när vi planerar framtidens samhälle.

Busstation i Skövde

Kommunerna i Skaraborg ville skapa en gemensam bild av sin delregion, som är en del av Västra Götalandsregionen. Det är inte så lätt gjort eftersom Skaraborg har en ovanligt ojämn geografi. Där finns stora och också riktigt små kommuner.

Därför startade Skaraborgs kommunalförbund år 2013 arbetet med att ta fram en gemensam strukturbild, ett projekt som Tillväxtverket har stöttatlänk till annan webbplats. Alla kommuner ville ha en gemensam strategi för att skapa tillväxt i hela Skaraborg. Processledare Magnus Fredricson berättar entusiastiskt om projektet där han menar att framgångsfaktorer har varit modiga pionjärer och mycket konkreta bilder av vad regional utveckling verkligen handlar om.

En sådan bild har kommunchefen i Mariestad, Kristofer Svensson, bidragit med. Han såg att många invånare i Mariestad pendlade till Skövde, samtidigt som han grunnade över hur han kunde skapa ännu bättre livsmiljö för de som bor i Mariestad.

– För att underlätta pendlingen krävs olika åtgärder så att det blir enkelt och tidseffektivt för människor på riktigt. Så vi började provåka och klocka olika ressträckor, säger Magnus Fredricson.

Raksträckor på landsvägen mellan de två städerna gick fort, men i tätorter blev bussresan krokig och tog tid, så kommunchefen insåg att för att göra nytta i Mariestad, behöver ändringar också ske i Skövde.

Pendling kräver samarbete över kommungränserna

– Kommunikationer är ett typiskt exempel på utmaningar som enskilda kommuner har, men som de inte har rådighet att lösa själva. Därför började vi tänka på arbetsresor som en gemensam angelägenhet och en anledning att samverka över gränserna, eftersom det gynnar både stora och små orter, säger Magnus Fredricson.

Till skillnad från många andra regioner saknar Skaraborg ett självklart stort centrum. Istället bildar flera orter tillsammans en ”nätverksstad”. En sak som är speciell för Skaraborg är det stora utbytet mellan orter.

– Skaraborg har inte samma monocentriska struktur som till exempel Sjuhäradsbygden där Borås är det självklara navet dit angränsande kommuner pendlar in, säger Magnus Fredricson. Samtidigt intar förstås Skövde en särställning, med högskola, Science park, resecentrum på Västra stambanan med mera. Också Lidköping sticker ut.

Mångfald bygger ett robustare Skaraborg

Skaraborg strävar också efter att åstadkomma flöden och idéer som kan stärka den mångortiga geografin som till exempel innehåller en stark grön näring, en stark fordonsindustri och attraktiva boenden i olika miljöer. Strukturbilden lägger vikt vid att betona helheten Skaraborg.

Projektet har tittat på vilka platser som är hotspots, som till exempel resecentrum vid stambanan och högskolan med stark innovationsmiljö. Sedan har det kartlagt de mer sköra områdena, där handlingsutrymmet är mer begränsat. Där är det svårt att få tag i kapital och kompetens och den så viktiga rörligheten spelar därför stor roll för att lyckas med utvecklingen.

– Mellan Gullspång och Örebro är det till exempel bara 35 minuter, men det finns mentala hinder att åka i otrampade spår över länsgränser. Många verkar fortfarande tro att det finns rövare i Tiveden, säger Magnus Fredricson och skrattar.

Föreningsliv och tillit betyder mer än många tror

Det kan finnas andra mentala barriärer för utveckling än de som rör hur människor är beredda att resa. Som till exempel en övertro på att det behövs stora ekonomiska resurser för att lyckas vända utvecklingen på en ort. Men Magnus Fredricson menar istället att viktigast av allt är att ”jordmånen” ska vara den rätta och att det finns ett starkt socialt kapital på orten, som till exempel ett rikt föreningsliv och en känsla av tillit mellan människor.

Med ett ensidigt ekonomiskt perspektiv, menar Magnus Fredricson, finns risken att bli blind för andra ambitioner och resultat.

– När vi pratar om tillväxt i Skaraborg, lyfter vi därför flera aspekter. Social tillväxt handlar om att människor känner sig delaktiga, att de kan bidra till sin och Skaraborgs utveckling och blir subjekt i sina egna liv.

Kvinna skördar grönsaker för hand

Med ny spelplan kan sköra platsen bli resursen alla vill ha

När det gäller ekologisk tillväxt handlar det om att realisera värden som finns i ekosystemtjänster, det som växer på åkrar och i skogen och den biologiska mångfalden.

– I vårt område sker ungefär 25 procent av Sveriges livsmedelsproduktion, men förädlingen och det ekonomiska utfallet, sker någon annanstans, det vill säga pengar och makt flyttar från Skaraborg. Med en annan spelplan, ett annat sätt att se, kan sköra platser bli rikare, säger Magnus Fredricson.

Visa det som finns och är unikt - inte det som saknas

Arbetet visar att det är lätt att anamma den urbant kodade bilden av en plats.

– När vi har frågat boende hur de beskriver sin hemort, kan vi få svar som ”platsen dit bussen inte går”, eftersom normen är stad. Istället skulle de kunna berätta om sin plats genom vad som är unikt och rikt just här, säger Magnus Fredricson.

Strukturbild Skaraborg jobbar med den fysiska planeringen som har siktet inställt på framtiden och därmed har extremt långa ledtider för att nå resultat, ibland upp mot tio år.

– Om vi nu lägger grunden för ett samhälle där det går att pendla till jobb på ett smidigt sätt, där det går att kombinera sitt önskeboende, med sitt önskejobb, då kan det betyda mycket för både framtidsmedborgaren i nätverksstaden Skaraborg och för hela utvecklingen av Skaraborgsregionen, säger Magnus Fredricson.

Läs mer om vårt arbete med regional kapacitet.