Tillväxtverket

Gävleborgs kunskaps­projekt blickar framåt 

Hur ser de verkliga och upplevda funktionella sambanden ut i Region Gävleborg? Påverkar Gävles roll som tillväxtmotor de övriga regiondelarnas utveckling? Och i så fall, hur? Det är några av frågorna som kunskaps­projektet Gävles roll som regional tillväxtmotor och storregional nod hoppades finna svar på under hösten 2017. Det här är en sammanfattning av vad man kommit fram till – och en inblick i vad som händer härnäst.

Det behövs mer kunskap om hur regioner verkligen fungerar. Stämmer den bild vi har? Därför har Region Gävleborg satt igång ett treårigt kunskapsprojekt tillsammans med högskolan i Gävle, Mellansvenska Handelskammaren, Gävle kommun samt Länsstyrelsen i Gävleborg. Projektet genomförs ihop med länets kommuner. För att skapa en samlad bild av regionens ortstruktur och funktioner har projektet, som medfinansieras av Tillväxtverket, samlat in kunskap i workshopar med olika teman.

Gemensamt ägande viktigt

Den första workshopen hade temat ”ortstrukturer och funktionella samband”. De övriga har satt fokus på att undersöka begreppet tillväxtmotorer, mött lokala och regionala politiker och presenterat analysen för en bredare målgrupp vid Forum för samhällsplanering.

Olof Linde, samhällsplanerande strateg på Region Gävleborg, är en av de ansvariga i projektgruppen. Han har under projektets första etapp insett vikten av att skapa ett gemensamt ägande av strukturbildsarbetet, så att alla vill bidra.

– Det går inte att bara titta på den största tillväxtmotorn Gävle, eftersom den skapas i relation till sin omgivning. Alla orter i regionen har olika förutsättningar och roller beroende på funktioner och samband och alla är bitar i ett gemensamt pussel.

Höstens möten i workshopar blev en bra arena att diskutera både näringslivsutveckling och samhällsplanering.

– Vi vill samma saker men vi har olika verktygslådor och tidshorisonter. Inom näringslivet är det ofta snabba puckar, saker ska helst vara klara imorgon, medan samhällsplaneringen tänker mer långsiktigt. Det gör det extra viktigt att vi träffas över gränserna för att öka förståelsen för varandras förutsättningar.

Olof Linde

Olof Linde

Olika sorters tillväxtmotorer

Olof Linde förklarar att en viktig del av systemanalysen har bestått i att fördjupa kunskapen om begreppet tillväxtmotor.

– Vi har kommit fram till att vi har olika typer av tillväxtmotorer på olika nivåer. Globalt kan man identifiera flera sorters tillväxtmotorer, som London som internationellt finanscenter och Silicon Valley inom it-området. Vi är lite mer ödmjuka när det kommer till Gävleborg, men vi ser ändå att det finns skillnader även hos oss.

– Den regionala tillväxtmotorn är visserligen Gävle, men även Sundsvall och Falun-Borlänge spelar roll för orter inom vår region. Vi har inte tittat på administrativa gränser utan på funktionella samband, alltså de kulturella, arbetsmarknadsmässiga och infrastrukturella sambanden, på hur människor faktiskt rör sig mellan orter.

Projektgruppen har identifierat orter som inte bara har betydelse för den egna kommunen, utan även för grannkommuner. De kallas delregionala tillväxtmotorer och ett exempel är Bollnäs. Det finns också lokala tillväxtmotorer som ofta är kommunhuvudorter med betydelse för det närmaste omlandet, som till exempel Ljusdal.

Gävles tillväxt gynnar hela regionen

En intressant slutsats i analysen är att motorernas positiva spridningseffekter inte alltid står i proportion till deras storlek. Små orter kan ha nationell eller till och med internationell betydelse utifrån specifika funktioner.

– Inom besöksnäringen har vi orter som Järvsö och Furuvik, som trots sin ringa storlek fungerar som storregionala och nationella motorer. Inom näringslivet finns flera mindre bruksorter med högt specialiserad industri, som exempelvis Hofors inom stålindustri och Iggesund och Ljusne inom pappers- och skogsindustrin, alla med omfattande export över världen. Detta är nischade tillväxtmotorer med stor regional betydelse, säger Olof Linde.

Går det att visa att Gävles tillväxt också ger spridningseffekter som gynnar övriga delar av regionen, eller om den helt enkelt sker på bekostnad av dess omgivning? Det har varit en av kärnfrågorna. Analysen visar att fortsatt tillväxt i Gävle har positiv påverkan för hela regionen.

– Vi har analyserat våra lokala arbetsmarknader, som visade att det finns ett positivt samband mellan ökad tillväxt i Gävle och utvecklingen för omgivande kommuner. Gävleborg som helhet skulle sannolikt dra fördel av att Gävle var något större, för om det går bra för vårt största centrum, ger det andra orter i regionen förutsättningar att utvecklas. Det resultatet är viktigt för vårt fortsatta arbete, säger Olof Linde.

Magnus Höijer

Magnus Höijer

Regiondelarna måste stå enade

För Magnus Höijer, förvaltningschef för Näringsliv och Arbetsmarknad i Gävle kommun, är det viktigt att Gävle tydligt identifieras som en regional tillväxtmotor.

– Vi behöver förhålla oss till det på olika sätt. Det räcker inte att konstatera att vi i Gävle växer, utan vi måste även stötta andra omkringliggande kommuner. Vi är beroende av varandra och det är bra att få det bekräftat i den här analysen, säger han och fortsätter:

– Näringslivet är beroende av en fungerande infrastruktur. Ska företag och organisationer i Gävle med omnejd kunna rekrytera rätt arbetskraft kan vi inte bara räkna med att de ska flytta hit. De ska också kunna röra sig hit. Samhällsplanering och näringsliv måste börja gå mer i takt med varandra, det har blivit väldigt tydligt, säger Magnus Höijer.

Roger Sundström

Roger Sundström

Roger Sundström, vd på kommunägda Hudiksvalls näringslivsbolag, vittnar om vikten av regional samverkan för ökad tillväxt.

– Vi måste samverka mer. Inom besöksnäringen kan någon eller några orter agera lok och dra resten av regionen. Det är den största insikten jag tar med mig och inte minst alla möjligheter vi faktiskt har att samverka. Jag är näringslivschef i Hudiksvall, men jag måste tänka på hela regionen, och även på andra regioner. Jag förstår min roll bättre tack vare den här systemanalysen, säger Roger Sundström.

Gävleborg blickar framåt

Nu blickar projektgruppen framåt och ska under 2018 bland annat fördjupa sig i frågan om kompetensförsörjning och även ta reda på hur läget ser ut år 2030. Det kan handla om hur regionen påverkas av digitalisering och automatisering. Hur påverkar det orters framtida roller och funktioner? Hur minskar vi sårbarhet och stärker regionens funktionella samband?

Olof Linde är nöjd med hur projektets första etapp förflutit.

– Vi har satt en bra grund det första året. Vi hoppas att kunskapen kommer till nytta för våra kommuner och regioner och hjälper till att staka ut en övergripande riktning för vår regions utveckling.