Tillväxtverket

Validering – en snabb väg in i arbetslivet 

Validering är en viktig del för att kunna synliggöra tillgänglig kompetens till näringslivet. Det kan även ge individer behörighet till utbildning och bidra till effektivare utbildningsinsatser, en snabbare arbetsmarknadsetablering och en förenklad matchning.  

Validering innebär att man kartlägger och bedömer kompetenser och kvalifikationer oavsett var eller när de skaffats. Det kan vara en hjälp för personer som vill börja studera, förkorta studietiden eller söka jobb.

Jonas i Sälen tog in nyanlända

Jonas Persson, VD och ägare av Jonas i Sälen, är en del av valideringsnoden inom restaurangbranschen på Dala valideringscentrum. När han fick höra att det tog i snitt nio år för en man och elva år för en kvinna som immigrerat till Sverige att komma in i samhället ordentligt, var han övertygad om att det måste finnas ett bättre sätt.

– Ge mig två säsonger, alltså åtta månader, så lovar jag att jag kan göra en kock av vem jag vill, under förutsättningen att den personen har en önskan om att bli kock.

Jonas Persson tog in en grupp nyanlända och erbjöd dem jobb, antingen i köket eller som städare, de fick välja själva. Alla valde att städa. Efter ett par månader hade den mesta blygheten släppt och när frågan kom upp igen så var Natsnet Angosam snabb på att flytta till köket.

Kvinna och man i restaurangmiljö diskuterar framför en Ipad.

En arbetsplats med många nationaliteter

– I mitt kök hade vi då tretton personer som jobbade, fördelade på nio nationaliteter. Min personal kom från bland annat Danmark, Frankrike, Marocko, England och Somalia, förklarar han.

Många som jobbar hos Jonas i Sälen är säsongsarbetare, ett vanligt fenomen i Sälen. Det gör att upp mot 30-40% av personalen alltid är ny. När de inte jobbar så reser de mycket till jordens alla hörn. Dessa två faktorer tror Jonas Persson kan vara en bidragande orsak till att acceptansen att ta emot nya har varit så stor bland övrig personal.

Drivet är det viktigaste

– Det viktigaste för mig är att de som jobbar här har ett driv, en vilja att ta sig någonstans, sen spelar det ingen roll om man kommer från Kalmar, Afghanistan eller Frankrike. Och är det något de här personerna har så är det driv, menar han.

Det tog inte lång tid för Natsnet Angosam att ta sig från kallskänken till varmköket och några månader senare utfärdades, genom validering, ett intyg som bekräftade hennes kvalifikationer som kock. Det här valideringsintyget visste Jonas Persson skulle ge henne möjligheter till öppna dörrar på de flesta restauranger i Sverige.

Vad finns det för möjligheter i din region?

Det finns flera olika vägar för att hitta personer som verkligen vill prova sina färdigheter inom den aktuella branschen, som vill snabba på sin utbildning eller söka jobb direkt. Som rekommendation till andra företag som vill anställa personal utan dokumenterad erfarenhet tycker Jonas Persson att de ska höra av sig till arbetsförmedlingen eller branschorganisationen för att se om det finns något pågående arbete kring validering eller samarbete med någon skola.

– Jag tar hellre in en grävmaskinist som verkligen vill bli kock, än en erkänd kock som inte vill, avslutar han.

Validering för att öka matchningsmöjligheter

Region Dalarna har initierat ett samarbete genom Dalawux där validering ses som ett sätt att öka matchningsmöjligheter mellan företag och arbetssökande. Dala valideringscentrum arbetar med ett projekt i syfte att hitta vägar till en mer effektiv och kvalitetssäkrad validering. Samtliga femton kommuner i Dalarna har varit med och stöttat projektet, bland annat genom de valideringsnoder som tagits fram.

– Vi tittar på varje kommuns styrkor och kompetenser för att sedan dela ut ansvarsområden till var och en.

Till exempel har Malung, Leksand och Mora en nod inom restaurang, Borlänge har en nod inom vård och omsorg och Avesta har en nod inom industri, förklarar Lena Palm Eriksson, verksamhetsansvarig på Dala valideringscentrum.