Tillväxtverket

Dynamiska glas – en ny nordisk industri

Med uppkopplade fönsterglas som snabbt och enkelt kan förändra byggnaders ljus- och värmeinsläpp gör sig Uppsalabaserade ChromoGenics redo att ta över Norden. Nästa hållplats? Världen. 

Det vore enkelt att säga att det lilla företaget utanför Uppsala gör fönster. Enkelt, och missvisande. 

Thomas Almesjö

– Det finns många företag som gör fönster. Vi gör dynamiska glas, ConverLight, med en nanobeläggning, Detta gör att man med hjälp av låg spänning kan styra transparensen hos fönstret, och därigenom värmeinsläppet, förklarar företagets vd Thomas Almesjö.

Ny produkt, mångårig forskning

Fönsterglaset ConverLight må vara banbrytande men arbetet bakom det kan spåras till 70-talet. Uppfinningen bygger på bland andra professor Claes-Göran Granqvists forskning om dynamiska glas vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Thomas Almesjö tycker att det känns roligt att kommersialisera en teknologi i regionen där den också skapats. Just nu satsar man på att sälja glaset på den nordiska marknaden. Det är dock svårt att föreställa sig någonting annat än att ConverLight på sikt kommer att exporteras till fler länder. Glaset ligger helt enkelt rätt i tiden i en värld där vi globalt gör av med mer energi på att kyla ner byggnader än på att värma upp dem. Thomas Almesjö säger:

– En tredjedel av all energi vi gör av med på jordklotet förbrukas i byggnader. De står för ungefär en lika stor del av våra totala koldioxidutsläpp.

Digital potential

ConverLight är ett uppkopplat glas. Som gjort för en digital värld, där många företag och branscher dessutom skriker efter klimatsmarta innovationer.

– Genom att glaset är uppkopplat kan vi lägga till ny funktionalitet allt eftersom. Vi kan till exempel låta det fungera som ett slags larm och varna vid höga koldioxidutsläpp.

Än så länge befinner sig det lilla Uppsalaföretaget i en uppbyggnadsfas. Men de många tänkbara applikationerna och den digitala flexibiliteten gör att dess marknadspotential är stor.

Stora idéer trivs i små företag

Thomas Almesjö menar att företagets småskalighet i kombination med glasets digitala potential varit viktiga framgångsfaktorer.

– Vår utveckling har skett i etapper och vi har naturligtvis stött på tekniska problem längs vägen. Men det viktiga har för oss varit vår förmåga att kunna hantera våra problem. För varje problem som vi löst har vi fått ytterligare ett försprång, förklarar han, och fortsätter:

– Vägen är ofta krokig för bolag av den här typen. Men när vi nu ser oss om i backspegeln ser den hyfsat rak ut i alla fall. Efter en nordisk lansering står ChromoGenics nu inför att lägga både Europa och världen för sina fötter. Men Thomas Almesjö förespråkar ändå ett visst mått av pragmatism. Det lilla bolaget med den stora idén måste behålla sitt fokus.

– Vi kommer att vara beroende av att hitta långsiktiga partners som kan hjälpa oss att kommersialisera det här på ett framgångsrikt sätt. Men vi måste expandera på rätt sätt. Man måste våga välja bort samarbeten som kanske är intressanta på lång sikt – men som inte ger oss det vi behöver här och nu.

 

Anders Pettersson

Positivt mottagande

Anders Pettersson fick upp ögonen för ChromoGenics smarta fönster under en mässa om solel. Idag arbetar han som projektledare på företaget, eller som han själv säger: ”med att hålla våra kunder i handen från order till installation av fönstren så att de blir nöjda och glada”.

– Vår produkt bygger inte på någon quick-fix direkt, den bygger på världsledande mångårig forskning. Det finns ett gigantiskt intresse kring glaset idag. Vår främsta utmaning är att möta den stora efterfrågan och det intresse som vi ser.

Fakta om ChromoGenics

Gör: Fönsterglaset ConverLight som med hjälp av nätuppkoppling möjliggör att värme- och ljusinsläpp styrs på distans.

Startade: 2003.

Antal anställda: 25.
Omsättning: 3 042 000 kronor (2016).

Tillväxtverket bidrar till förnyelse i industrin. Tillsammans med regionerna fokuserar vi på två stora utmaningar för svensk industri: att ta vara på digitaliseringens möjligheter och att öka tillgången till rätt kompetens. Insatserna är en del av Smart industri, regeringens nyindustrialiseringsstrategi.

Läs mer om Tillväxtverkets insatser för Smart industri.