Tillväxtverket

Mental för­flyttning är Järfällas recept för bland­staden­

– Vi har lärt oss att tänka mer affärsmässigt som kommun, och ser att det gynnar oss att bejaka näringslivet och dess tillväxtmöjligheter. Nu kan vi skapa en dynamisk och spännande plats som lever alla tider på dygnet, alla dagar i veckan.

Emelie Grind

Emelie Grind

Orden kommer från Emelie Grind, stadsbyggnadsdirektör i Järfälla. Hon var stadsbyggnadsstrateg 2012 när den stora utmaningen började. Kommunen hade precis ingått ett avtal med staten om en utbyggnad av tunnelbanan med en ökad tillväxttakt från 200 bostäder per år till 1 000. Idag har Järfälla 76 000 invånare och växer varje år med över 2 000 personer. År 2030 räknar kommunen med att vara 115 000 invånare.

Därför behövdes det en långsiktig och hållbar plan för både den egna kommunen och för regionen. Järfälla insåg behovet av att få till en organiserad dialogprocess med samhällsbyggnad och näringsliv, för att skapa en gemensam målbild som skulle förbättra Järfällas marknadsläge.

För att en stadsmiljö ska locka människor att bo och leva där behövs ett visst utbud och variation av olika verksamheter. För att lyckas med tillväxttakten behövde Järfälla bygga in känsla och budskap i nya stadsdelar, för att få de investeringar och etableringar som krävs för att skapa den här levande, attraktiva platsen.

– Vi ville starta ett samarbete där samhällsplanering och marknadsföring gick hand i hand, och där alla aktörers gemensamma intressen skulle styra utvecklingen framåt. Vi ville bygga en fantastisk stad och livsmiljö. Då kan vi inte köra på enkla gamla lösningar, säger Emelie Grind.

Tillväxtverkets stöd snabbade på processen

Järfälla kommun sökte och fick stöd från Tillväxtverkets insats Samhällsplanering för näringslivsutveckling, vilket snabbade på processen. Kommunen gjorde analyser av marknaden, och blev inspirerad av internationellt arbete med platsutveckling. Därför ville Järfälla involvera hela den kommunala organisationen, viktiga beslutsfattare, byggare, invånare, föreningsliv och andra aktörer inom näringslivet i regionen. Att delta i ett nationellt program, tillsammans med andra kommuner med liknande utmaningar, skapade mervärden i form av löpande dialog och kunskapsutbyte mellan de deltagande kommunerna och med företrädare från Tillväxtverket.

– Nu skulle vi bli en tät stad, från att ha varit en förort. Vi definierade vår framtidsresa på ett aktiverande och inkluderande sätt. Det gjorde att många investerare fick upp ögonen för oss och vi kunde diskutera en radikal omvandling, säger Emelie Grind.

Niklas Paulsson

Niklas Paulsson

Niklas Paulsson, näringslivsstrateg i Järfälla, instämmer. För bara tio år sedan var det i det närmaste förbjudet att bygga en blandad stad. Allt skulle vara uppdelat – bostäder i ett område, kontor och handel i ett annat. Idag behöver vi tänka annorlunda.

– Järfälla är en stor utpendlingsort. Näringslivets tyngdpunkt är handel och småindustri.. Därför måste vi tänka in dem i stadsmiljön, för att attrahera dem och åstadkomma blandstadens dynamik, säger Niklas Paulsson och fortsätter.

– Kontorslokaler i attraktiv stadsmiljö är en stor konkurrensfördel vid rekrytering av kompetens. Det är ju bara att gå till sig själv. Skulle du välja att jobba i en utpost någonstans i ett industriområde, eller föredrar du att sitta i en attraktiv, livlig stadsmiljö med bra utbud av bostäder, service och kommunikationer?

– Även större arbetsplatser i stadsmiljö är positivt, det skapar ännu mer stadsliv. Tänk dig myllret som uppstår när flera tusen personer äter lunch, går till skomakaren eller bara tar en promenad. Alla stadsdelar vinner på att ha en dagbefolkning. Så fort vi får klart kvarter med integrerade kontor, då kommer den här platsen att bli mycket intressant även för tjänsteföretag och deras anställda, säger Niklas Paulsson.

Innehåll skapar efterfrågan

Järfälla har bara börjat. Det finns investeringsvilja som inte funnits tidigare. Det finns trygghet och förtroende som gjort att intressenter i större utsträckning nu vågar tro att det som finns på ritbordet verkligen blir av, och blir mindre återhållsamma med sina egna investeringar.

Allteftersom staden växer fram blir det också tydligare för alla aktörer hur innehållet i en byggnad spiller över på mellanrummen mellan husen.

– Det vi jobbar mycket med nu handlar om att mixa kommersiella delar som handel och kontor med offentliga investeringar i utbildning, vård och idrott, säger Emelie Grind.

– Ibland investerar kommunen, ibland är vi hyresgäst. Ibland stöttar vi också bra aktiviteter ekonomiskt, i de fall vi inte kan investera i fastigheter. Den fråga vi alltid ställer oss inför nya beslut är vad kommunens roll är i just det här unika sammanhanget? Vad behöver göras, vad vill vi och vad kan överlåtas åt marknaden, säger Emelie Grind.

Tillväxtverkets stöd hjälpte Järfälla med en förflyttning mentalt, till att bli en mer aktiv marknadsaktör inom stadsutvecklingen. För kommunen handlar det om att ta rollen som en offensiv möjliggörare, att vara delaktig i vad som byggs, i vilken takt och vad blir det för innehåll.

– Det som händer nu är en blandning av etableringar – sjukhus, skolor i olika regi, idrott, kultur och ett massivt byggande med ett varierat innehåll, vilket visar att våra metoder har varit framgångsrika, säger Emelie Grind.