Tillväxtverket

Risskal förnyar elen i Kambodja

Risskal skulle kunna ersätta en tredjedel av Kambodjas totala elproduktion som idag till största delen sker med kol. Ett svenskt företag i Göteborg utvecklar en teknik som kan revolutionera omställningstakten till klimatsmart energiproduktion – inte bara i Kambodja utan i hela världen.

Två händer som håller risskal

Att Meva Energy utvecklar och driver stora anläggningar som elkraftverk syns inget av i kontoret, som de fem Meva-anställda delar med två andra företag på Hisingen i Göteborg.

Deras svenska anläggning som är världens första förgasningskraftverk som kan hantera finfraktionsbränsle finns istället utanför Piteå och där arbetar de övriga fyra Meva-anställda.

Tekniken, som möjliggör användande av finfördelat sågspån eller restavfall från jordbruk eller industri kallas cyklonförgasning. En blandning av luft och bränsle blåses in i en trumma som håller hög temperatur. När luftströmmen träffar cylinderväggarna skapas en virvel. Partiklarna tvingas ut mot väggarna och gasen som bildas hamnar i trummans mitt och leds ut från cylindern genom ett rör. Askan, som bara är en procent av bränslet, hamnar i botten.

Efter kylning förs den rena gasen, som innehåller koloxid, metan och vätgas, in i en effektiv motor med så kallad lean burn-teknik som förbränner gasen helt. Motorn driver sedan en generator där elen produceras.

Restprodukter ger flera miljövinster

Biobränsle är per definition koldioxidneutralt, eftersom förbränning av gasen inte ökar koldioxidutsläppen mer än vad som ändå skulle skett när materialet brutits ned. Att använda restprodukter innebär ytterligare miljövinster. Dels behöver inte bränslet förädlas, som till exempel pellets som framställs av sågspån, dels kan kraftverket ligga i direkt anslutning till produktionen där restprodukten uppstår.

Elen som produceras kan både försörja till exempel ett sågverk som det drivs i anslutning till och distribueras till det allmänna elnätet. Elproduktionen blir därmed inte bara cirkulär utan kan också bidra till att öka andelen grön el i samhället i stort.

Själv uppskattar Niclas Davidsson, vd på Meva Energy, att få vara med från utveckling till marknad, något som också är väldigt utmanande.

– Som utvecklingsbolag måste alla bollar vara i luften samtidigt. Man måste ha finansiering, marknaden ska hänga med och tekniken ska hålla vad den lovar. Många olika tillstånd krävs också för vår verksamhet och vi måste förstås ta stor hänsyn till hälsa och miljö i produktionen.

Oliver, solros och bagass kan bli nya energikällor

Detta blir inte mindre komplext vid etablering utanför Sverige. Intressenter från flera länder har varit i kontakt med Meva. Aktörer i Libanon och Grekland har visat intresse för att använda tekniken för olivkärnor. Ungrare har uttryckt intresse för solrosfrön och från Sydamerika har intresset gällt förbränning av bagass, en restprodukt från sockerrör.

Vad gäller risskal har anläggningen i Piteå haft flera besök av olika vietnamesiska intressenter och en etablering där har därför varit intressant. Men när de sökte och beviljades stödet Demo Miljö III från Tillväxtverket, ett stöd som finansieras av Sida, var det för att undersöka marknadsförutsättningarna för etablering i Kambodja.

– Att Vietnam inte ingick i utlysningen var en liten missräkning, säger Niclas Davidsson men tillstår i samma andetag fördelen med att ha fler trådar ute då tiden från första kontakt till färdigt kraftverk är lång.

Det pågår redan långtgående diskussioner med intressenter i Kambodja, bland annat två risproducenter, som tänkbara ägare till anläggningen.

– Det som varit speciellt jämfört med Sverige är att varken företag eller myndigheter är vana vid ny teknik. De förstår inte alltid komplexiteten och kan till exempel tycka att det är onödigt att börja med en demoanläggning. Avgörande har varit att samarbeta med personer i Kambodja som har erfarenhet av Europa. De blir tolkar på fler sätt än bara språket, säger Niclas Davidsson.

Kan byta Kambodjas kol till förnybart

Den totala potentialen för elproduktion med risskal som bränsle i Kambodja är i storleksordningen en tredjedel av Kambodjas nuvarande elproduktion som idag sker huvudsakligen genom kolkraft. Risskalen som blir över i risproduktionen måste hanteras. Ibland återförs de i och för sig till åkrarna men oftast bränns det upp som avfall.

Cyklongastekniken härrör från forskning på 1990-talet från Luleå tekniska universitet och Energitekniskt Centrum (ETC). Efter att ha testat tekniken i en provanläggning på ETC sålde Meva Energy 2011 sitt första fullskalekraftverk till köparen Pite Energi. Anläggningen inhystes i ett befintligt värmeverk i Hortlax utanför Piteå.

– Det visade sig vara svårare än vi trott att bygga in vår teknik i ett befintligt kraftverk, säger Niclas Davidsson. Sett i backspegeln var det också aningen tidigt att genomföra en kommersiell affär och det har tidvis varit utmanande för oss att lösa tekniska problem av olika slag.

Står inför ett kommersiellt genombrott

2014 vände utvecklingen till det positiva. Nu är tekniken trimmad och anläggningen ackumulerar stadigt antalet driftstimmar.

– En viktig faktor i uthålligheten har varit att vi har en senior kompetens jämfört med många andra start-ups. Framförallt vår teknikchef som är disputerad i kemi och har många års erfarenhet från processindustri bidrar till att vi kan skilja ut större problem från mindre hack i kurvan.

Niclas Davidsson kom till Meva Energy för tre år sedan. Trots att det är fredag eftermiddag blir hans ögon fulla av energi när han beskriver tekniken och företagets potential.

– Om vår teknik skulle nå 10 procent av världsmarknaden för småskaliga kraftverk skulle vi kunna minska världens koldioxidutsläpp med 17 miljoner ton. Det är en tredjedel av Sveriges totala koldioxidutsläpp.

– Det här är mer än ett vanligt jobb, säger han. Få människor får den chans vi har här nu – att göra något med verklig potential och att i stor skala minska våra utsläpp av fossila växthusgaser.

2016 investerade cleantech-investereraren InnoEnergy 2,8 miljoner euro i Meva Energy. Mycket tyder nu på att Meva, efter många års utveckling av både företag och teknik, står inför ett kommersiellt genombrott. Ett genombrott som kan få stora konsekvenser långt utanför industriområdet på Hisingen.

Axplock från Tillväxtverkets arbete

Demo Miljö på Tillväxtverket samarbetar med Sida om bidrag till miljöteknikföretag som vill nå ut på nya marknader. Via Demo Miljöprogrammet har Meva Energy AB fått ett planeringsbidrag på 273 000 kronor för kartläggning och förstudiearbete i Kambodja.

 

Det finns två olika bidrag att söka för företag. Det ena är planeringsbidraget som vänder sig till små och medelstora företag världen över inom miljöteknik som förbereder sig inför satsning på ett av de 14 länder som Demo Miljö samarbetar med.

 

Den andra stödet är demonstrationsbidrag och vänder sig till lokala partner i de 14 länderna som är villiga att köpa in miljötekniken. Bidraget gör det ekonomiskt möjligt för länderna att testa den nya tekniken vilket långsiktigt ska leda till bättre miljö och minskad fattigdom.

 

Mer information om Demo Miljöprogrammetöppnas i nytt fönster