Tillväxtverket
eu-logotyp

Särskilda krav för vissa typer av projekt

Några typer av projekt och aktiviteter omfattas av särskilda regler, eller måste organiseras på ett speciellt sätt.

Läs om respektive projekttyp och aktivitet under flikarna nedanför.

Förstudier

En förstudie är en möjlighet att i inom ett mindre, förberedande projekt, utforska behov och förutsättningar för att på sikt bidra till de utmaningar som adresseras av Regionalfonden. I er ansökan är det viktigt att ni kan beskriva varför det behövs en förstudie och att det finns en tydlig problemformulering som ska utforskas med hjälp av tydliga och konkreta frågeställningar.

Regler för förstudier

  • En förstudie ska använda sig av kostnadsalternativet klumpsumma.
  • En förstudies totalbudget kan vara högst 1 860 000 kr. Medfinansieringsgraden i det program ni söker reglerar taket för hur mycket stöd ni kan få. Exempelvis: Om medfinansieringsgraden från Regionalfonden är 40 % kan ni söka maximalt 744 000 kr i stöd.
  • Om det är reglerat hur länge förstudie får pågå så framgår det av aktuell utlysningstext.
  • Resultatet redovisas i en slutrapport då ni även ansöker om utbetalning. För att följa ert genomförande kommer Tillväxtverket boka in minst två avstämningstillfällen med er, ett uppstartsmöte och en halvtidsavstämning.
  • Ni kommer inte att behöva redovisa projektets faktiska kostnader utan Tillväxtverkets uppföljning kommer att fokusera på projektets resultat. Ni ska fortsatt redovisa medfinansiering och eventuella projektintäkter.
  • För att Tillväxtverket ska betala ut klumpsumman ska förstudien uppfylla samtliga resultatkriterier som fastställts i ert beslut om stöd. Om en förstudie inte slutförs innebär det att inget stöd betalas ut.
  • Förstudier kan inte avse kostnader som medför att stöd lämnas till företag.

Resultatkriterier som förstudien ska uppfylla

Resultatkriterierna besvaras i en slutrapport i samband med ansökan om utbetalning. Resultatkriterierna är uppdelade i två delar. Den första delen avser innehållet i förstudien och den andra delen avser dokumentation av förstudien.

I del 1 ska ni:

  • utifrån given problemformulering besvara de frågeställningar som formulerats i ansökan och som utgör projektbeskrivningen.
  • beskriva hur ni arbetat med att genomföra förstudien för att besvara frågeställningarna.
  • beskriva hur studiens resultat förankrats i organisationen och hur det tas vidare.
  • beskriva hur arbetet med kommunikation och resultatspridning genomförts.
  • beskriva hur ni arbetat med att integrera och undersöka möjligheterna kring hållbarhet.
  • om aktuellt beskriva vad för insatser i ett efterföljande projekt som är riktade till företag och vad för legala grunder som är aktuella att tillämpa.
  • beskriva hur ni arbetat med att internt i projektorganisationen arbeta för en inkluderande kultur för likvärdiga möjligheter att påverka projektets inriktning och resultat.
  • beskriva vad ett genomförandeprojekt kan bidra till på samhällsnivå på lång sikt, utifrån vilka globala mål i Agenda 2030 som projektet kan bidra till.

Del 2 ska utgöras av följande:

  • Sammanställning av genomförda möten och aktiviteter som bidragit till att ni kunnat besvara frågeställningarna.
  • Sammanställning och dokumentation av kommunikationsinsatser.
  • I förekommande fall underlag för uppföljning av könsfördelning hos de deltagare som fått stöd genom förstudien.
  • Användarundersökningar, genomförbarhetsstudier och liknande dokumentation ska bifogas i de fall som det är aktuellt.

Vid behov kan särskilda resultatkriterier sättas upp för just er förstudie. Det kommer då att framgå i beslut om stöd.

Projekt med flera partner

Ett projekt med flera partner genomförs gemensamt och ska skapa förutsättningar för nya nätverk och samarbeten. En av projektpartnerna, projektägaren, har huvudansvaret för att projektet genomförs.

En grundförutsättning är att varje enskild partner uppfyller de krav som uppställs i de förordningar som är styrande för Regionalfonden samt Tillväxtverkets allmänna villkor.

Projekt med flera partner som projektform ska bara användas om det bidrar till ett mervärde som inte kan nås genom flera separata projekt och att det finns ett ömsesidigt beroende mellan delprojekten.

Regler för projekt med flera partner

  • Det är inte tillåtet att organisera ett projekt med flera partner för att kringgå regler om offentlig upphandling och statsstöd.
  • En av projektpartnerna, projektägaren, lämnar in ansökan och ansvarar för att hålla ihop hela projektet, såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt och administrativt.
  • Projektägaren sammanställer ansökan om utbetalning. När projektägaren fått stödet ska det fördelas även till de övriga projektpartner som är stödmottagare.
  • Den aktör som vill bli projektpartner måste på egen hand kunna uppfylla de villkor som framgår av de förordningar som är styrande för Regionalfonden och Tillväxtverkets allmänna villkor. Läs mer på sidan Krav på er som ansöker.
  • Antalet projektpartner ska styras av projektets syfte och mål och hänsyn ska tas till att ju fler partner, dessto mer komplext projekt.
  • Samtliga projektpartner ska underteckna blanketten ”Bekräftelse av åtagande” som tillhandahålls av Tillväxtverket. Projektägaren ansvarar för att skicka in kopior av samtliga bekräftelser till Tillväxtverket inom fyra veckor från beslutet om stöd.
  • Om ert projekt är ett projekt med flera partner ska projektägaren tydliggöra vilken eller vilka projektpartner som ska genomföra era upphandlingar eller köp. Det gör ni i inköps-/upphandlingsplanen som är en obligatorisk bilaga till ansökan.
  • Om ändring sker av vilken partner som ansvarar för inköpen ska detta kommuniceras till Tillväxtverket.
  • Alla projektpartner i projektet ska använda samma redovisningsalternativ men kan använda olika schabloner för indirekta kostnader: Planera er budget- Tillväxtverket (tillvaxtverket.se) 
  • Samtliga projektpartner ska följa de villkor som finns i beslutet om stöd.

Ramprojekt

Ett ramprojekt är ett projekt som fördelar sitt EU-stöd vidare till de företag och organisationer som utför projektets aktiviteter och insatser.

Ett ramprojekt omfattar alltså aktiviteter i ett andra led. Aktiviteterna kan till exempel bestå av företagsstöd, företagscheckar eller delprojekt inom projektet. Delaktiviteterna väljs ut inom projektet och har start- och slutdatum som ryms inom projektperioden.

Det är bara vissa typer av organisationer som kan vara projektägare för ett ramprojekt. En förutsättning är att det finns en godkänd stödordning som möjliggör att ramprojektägaren kan bevilja stöd direkt till företag.

Om ni vill ansöka om finansiering av ett ramprojekt krävs att ni som projektägare omfattas av och tillämpar en sådan godkänd stödordning. Projektägare som driver ramprojekt beviljar sedan i sin tur stöd till enskilda företag enligt villkoren i stödordningen.

Förutom de särskilda reglerna om stödordning gäller samma krav på ramprojekt som på övriga projekt.

Krav som ställs på ett ramprojekt

  • Ramprojekt lyder under samma förordningar som övriga projekt som finansieras av EU-medel. Alla ramprojekt har utöver det en egen stödordning med krav som också ska följas.
  • Bedömningen av om en projektägare ska beviljas stöd för ett ramprojekt görs på samma sätt som för ett vanligt projekt. Mer om hur Tillväxtverket bedömer er ansökan hittar ni under Så bedömer och fattar vi beslut om er ansökan. Även inriktningen ska, precis som för ett vanligt projekt, stämma överens med det specifika målet inom det program som ramprojektet ansöker om stöd från.
  • Det är enbart organisationer, som har rätt att tillämpa en statlig stödordning, som kan vara projektägare för ett ramprojekt.
  • Det stöd som ges till företag ska stämma överens med det aktuella programmet och med den specifika verksamheten som bedrivs inom ramprojektet och som finns beskriven i beslutet om stöd (projektbeskrivningen).
  • Ni som sökande ska i samband med ansökan om stöd beskriva den rutin som ni kommer att använda för att göra urvalet av insatser inom ramprojektet.
  • Ramprojektägaren ansvarar för projektet och samtliga aktiviteter inom projektet.
  • Ramprojektägaren rapporterar också alla delar inklusive utfall till Tillväxtverket.
  • Det är ramprojektägare som ansvarar för att de stödberättigande kostnaderna är i linje med för Regionalfonden gällande förordningar och föreskrifter. Ramprojektägaren ansvarar också för att kraven i den stödordning som tillämpas i aktuellt ramprojekt följs.
  • Ramprojektägaren är skyldig att ha en organisation som klarar av att säkerställa att alla aktiviteter inom projektet är förenliga med beslutet om stöd.
  • Det är ramprojektägaren som ansvarar för att dokumentationen, av samtliga ingående aktiviteter, följer verifikationskedjan och är tillgänglig för att kunna granskas.
  • Det är också ramprojektägarens ansvar att säkerställa att insatserna hos delprojekten är varaktiga.

Tillväxtverkets beslut om stöd och beslut om utbetalning ställs till ramprojektägaren. Det innebär att även eventuella återkrav enbart ställs till ramprojektägaren.

Om ni tror att formen ramprojekt skulle passa för ert projekt rekommenderar vi att ni kontaktar något av Tillväxtverkets kontor för mer information och för att diskutera era planer, innan ni gör er ansökan.

Finansieringsinstrument

Delar av medlen inom Regionalfondsprogrammen ska användas till att upprätta finansieringsinstrument. Instruktionerna för finansieringsinstrumenten ges utöver regelverken av Regionalfondsprogrammen samt förhandsbedömningen.

I Sverige verkställs detta främst genom riskkapitalfonder som genom investeringar i ägarkapital eller konvertibler finansierar små och medelstora företags tidiga utvecklingsfaser. Denna stödform är revolverande, vilket innebär att återstående medel efter insatsen återbetalas och kan återanvändas. I fall insatsen går med vinst är insatsen självfinansierande. Riskkapitalfonderna har i gemen en längre löptid än programperioden, ibland upp till 15 år. Fonderna kan därför fortsätta att verka och investera efter programperiodens slut.

Finansieringsinstrumenten implementeras av förvaltande myndighet (Tillväxtverket) som ansvarar för konkurrensutsatt tilldelning (upphandling) av uppdrag till genomförande fondförvaltare från privat eller offentlig sektor. Medfinansiering till EU-medel från Regionalfonden kan komma från privata eller offentliga källor. Tillväxtverket ansvarar för uppföljning och rapportering av finansieringsinstrumenten.

Bredbandsprojekt

Ett bredbandsprojekt är en möjlighet för er som är bredbandsaktör att söka stöd för bredbandsinvesteringar i form av ortssammanbindande nät. Stödet ska användas till utbyggnad av bredband i större områden för att bidra till bästa möjliga nytta för företagen i lands- och glesbygder Stödet finns endast att söka i programområde Övre Norrland och Mellersta Norrland. Ni kan söka stöd med upp till 40 procent eller som minst 30 procent av den totala projektbudgeten.

Det här kan ni söka stöd för

Kostnader direkt kopplade till utbyggnaden av ortsammanbindande nät styrs av EU-kommissionens förordning (651/2014) om allmänt gruppundantag (GBER) och förordning för regionalfonden. Det är därför viktigt att ni vid rapportering av kostnader förhåller er till det regelverk som gäller för aktuell förordning.

De stödberättigande kostnaderna kan exempelvis vara följande:

  • Investeringskostnaderna för utbyggnad av passiv bredbandsinfrastruktur
  • Investeringskostnaderna för bredbandsrelaterade anläggningarbeten
  • För investeringen nödvändiga avtals-, intrångs- och tillståndskostnader.

Läs mer om stödberättigande kostnader.

Förutsättningar för stöd

Grund för utbyggnaden

EU ställer krav på att stöd till ortsammanbindande nät, inom Regionalfonden, endast får gå till områden där det inte finns motsvarande infrastruktur sedan tidigare och där man bedömer att den inte kommer att byggas ut på kommersiell grund inom tre år. Bredbandsnätet ska vara robust och driftsäkert.

Passiv bredbandsinfrastruktur

Med passiv bredbandsinfrastruktur avses infrastruktur i passiva nätdelar som är avsedda att rymma andra nätdelar utan att själva bli aktiva, till exempel kanalisationer, ledningar, master, tillsynsbrunnar, kopplingsskåp, byggnader, ingångar till byggnader, antenninstallationer, torn och stolpar.

Bredbandsnätet ska vara öppet

Nätoperatören ska erbjuda bredast möjliga aktiva och passiva tillträde i grossistledet enligt artikel 2.139 i Kommissionens förordning 651/2014 på rättvisa och icke-diskriminerande villkor. Ett sådant tillträde i grossistledet ska beviljas för minst sju år och rätten till tillträde till kabelrör och stolpar får inte tidsbegränsas. I fråga om stöd till dragning av kabelrör ska rören vara tillräckligt stora för att rymma flera kabelnät och olika nättopologier.

Priset för tillträde i grossistledet ska baseras på prissättningsprinciper, angivna av Post och Telestyrelsen (PTS) och på riktmärken som råder inom andra jämförbara och mer konkurrensutsatta områden i medlemsstaten eller unionen, det med hänsyn till det stöd som nätoperatören får. Om det uppstår en tvist mellan de som söker tillträde och den operatör som driver den subventionerade infrastrukturen ska ni konsultera PTS.

Stödet per projekt bör vara högst 10 miljoner euro

Stöd från Regionalfonden inklusive eventuellt annat offentligt stöd bör maximalt uppgå till 10 miljoner euro per projekt. Med projekt avses bredbandsutbyggnad som sker inom ramen för en ansökningsomgång och som genomförs av en och samma nätägare. För bredbandsprojekt över 10 miljoner euro gäller särskilda regler för rapportering och eventuell återbetalning av nettointäkter.

Särskilda villkor för stöd för insatser till bredband

Det finns särskilda villkor som ställs på bredbandsprojekt. De projektspecifika villkoren gäller för alla delar av den stödfinansierade bredbandsanläggningen, om inte annat anges nedan. Till dessa villkor tillkommer allmänna och särskilda villkor. Om det vid kontroll visas att villkor ej är uppfyllt och rättelse ej vidtas kan Tillväxtverket bedöma att en kostnad helt eller delvis inte är stödberättigad. För projekt som sökts i konkurrensutsatt omgång gäller att o

  1. Den grundläggande infrastrukturen i bredbandsanläggningen ska vara dimensionerad och utformad för minst 40 års teknisk livslängd. Ledningar i bredbandsanläggningen ska vara dimensionerade och utformade för minst 20 års teknisk livslängd. Bredbandsanläggningen ska stödja ett accessnät med kapacitet på 1 GB.
  2. Bredbandsanläggningen ska i sin helhet vara utformad så att tillträde kan beviljas på icke-diskriminerande villkor till samtliga delar av bredbandsanläggningen med tillhörande resurser.

Andra aktörer ska beviljas bredast möjliga aktiva och passiva tillträde i grossistledet till bredbandsanläggningen på rättvisa och icke-diskriminerande villkor. Ett sådant tillträde i grossistledet ska beviljas för bredbandsnätets hela livslängd och rätten till tillträde till kabelrör och stolpar får inte tidsbegränsas.

För att kunna uppfylla detta krav ska anläggningens antal fiberpar och kanalisationsrör mellan noder eller anslutningspunkter överdimensioneras så att tillträde kan beviljas till tom kanalisation och passiv ledning.

För att kunna uppfylla detta krav ska anläggningens antal fiberpar och kanalisationsrör mellan nod och korskopplingspunkt eller likvärdig facilitet överdimensioneras enligt följande:

Överkapacitet antal fiber

Totalt antal fiber, i varje punkt inklusive anslutningspunkt, ska vara minst 1,2 ggr det totala antalet potentiella slutanvändare i det geografiska område som kan anslutas via denna punkt. Med antal potentiella slutanvändare avses antal fastigheter inom 1 km från varje anslutningspunkt.

Totalt beräknat antal fiber inklusive överkapaciteten ska avrundas uppåt till närmsta heltal. Överkapacitet ska byggas med fiber av samma typ, kvalitet och egenskaper samt förläggas på likvärdigt sätt utifrån samma krav som på den aktuella sträckan.

Överkapacitet antal kanalisationsrör för kabel

Totalt antal kanalisationsrör för kabel, i varje sträcka, inklusive avgreningssträckan till utbruten anslutningspunkt, ska vara minst 1,2 gånger antalet kanalisationsrör som projekterats att används för totalt antal fiberpar, överkapaciteten medräknad. Antalet kanalisationsrör för kabel ska avrundas uppåt till närmsta heltal. Rören ska vara tillräckligt stora för att möjliggöra minst tre nät och olika nättopologier.

Överkapaciteten ska räknas på respektive typ av kanalisation och dess överkapacitet ska då vara av samma typ, kvalitet och egenskaper som på den aktuella sträckan.

Om kraven på överkapacitet inte kan tillgodoses på grund av villkor i avtal om samförläggning med exempelvis utbyggnad av el- eller avloppsnät kan undantag beviljas efter godkännande av Tillväxtverket.

  1. Anläggningen ska projekteras och detaljplaneras per sträcka. Egenkontroller ska genomföras och dokumenteras per sträcka.
  2. Ledningskollen (www.ledningskollen.se) ska användas vid projektering av bredbandsanläggningen. Efter slutfört arbete ska hela bredbandsanläggningen vara registrerad i Ledningskollen för att undvika skador och avgrävningar.
  3. Nödvändiga tillstånd ska inhämtas snarast efter att ansökan lämnas in och innan arbete med etablering av bredbandsanläggningen påbörjas.
  4. Bredbandsanläggningen ska slutbesiktigas av oberoende besiktningsman när sträckorna/områdena är färdigbyggda. Besiktningsman ska vara godkänd eller certifierad av Robust Fiber.
  5. Stödberättigade kostnader i projektet ska endast utgöra kostnader för den förmedlande länken mellan stomnät och accessnät. Stödberättigade kostnader är därför inte förbindelser mellan slutanvändare och anslutningspunkten till den stödfinansierade anläggningen.
  6. Bredbandsanläggningen ska som lägsta nivå uppfylla dokumentation enligt Robust Fiber.

Anvisningar för dokumentation

Detaljerad dokumentation, inklusive sammanhängande fotodokumentation, per sträcka ska finnas tillgänglig för kontroll. Slutdokumentationen ska innehålla mätprotokoll av samtliga kontakterade fiber i anläggningen. Överkapacitetsfiber omfattas inte av kravet på mätning.

Fiber i bredbandsanläggning ska uppfylla följande gränsvärden:

Gränsvärde för fiber i förlagd kabel

  • Maxvärde vid 1310 nm - 0,40 dB/km
  • Maxvärde vid 1550 nm - 0,25 dB/km

Gräns för uppmätta skarvdämpningsvärden

  • Medelvärde för skarvdämpning på fibersträcka med fler än 5 skarvar, mätt vid 1550 nm - 0,10 dB
  • Maxvärde för skarvdämpning vid enstaka skarv mätt vid 1550 nm - 0,20 dB

Gräns för dämpning i fiberoptisk kontakt

  • Skarvdämpning per kontakt (enkel) - max 0,25 dB
  • Skarvdämpning hopsatt kontakt - max 0,50 dB

Radiolänk som alternativ eller komplement vid stödbara bredbandsinvesteringar i ortsammanbindande nät

Radiolänk som alternativ eller komplement vid stödbara bredbandsinvesteringar i ortsammanbindande nät.

Projekt som bidrar till Östersjöstrategin

Om projekt har aktiviteter inom EU:s strategi för Östersjöregionen

Om ni har ett projekt som styr mot något av Östersjöstrategins mål Länka samman regionerna, Rädda havsmiljön eller Öka välståndet ska ni i ansökan utöver de obligatoriska frågorna beskriva hur samarbetet bidrar till målen i Östersjöstrategin. Det ni ska beskriva är:

  • En gränsöverskridande analys som ligger till grund för ansökan.
  • Samarbetspartners ni avser att samarbeta med. Partnern bör ha, eller söka, finansiering via exempelvis europeiska regionalfonds-, socialfonds- eller landsbygdsprogrammet från landet i fråga.
  • Mervärden som ni förväntar att uppnå, för projektet och för regionen/programområdet.
  • De aktiviteter som ni ska genomföra tillsammans, där ni definierar vilka delar som ingår i ansökan och vad som ska finansieras av samarbetspartnerna.

Ni ska till ansökan bifoga:

  • Intyg från prioritetssamordnaren för relevant område i strategin om ni är ett flaggskeppsprojekt.
  • En avsiktsförklaring (letter of intent) från samarbetspartner. Avsiktsförklaringen ska inkludera en bekräftelse på avsikten från era partner att medfinansiera, och att partnern har, eller söker finansiering från exempelvis Regionalfonden i motstående program i landet ifråga.

Projekt med aktiviteter av socialfondskaraktär

Aktiviteter som bidrar till kompetensutveckling på individnivå stöds inte av Europeiska regionala utvecklingsfonden i normala fall, den typen av aktiviteter hör hemma i Europeiska socialfondsprogrammet som ESF-rådet förvaltar.

Aktiviteter i enlighet med Europeiska socialfondens handlingsplan

Ert projekt får ha aktiviteter, som är stödberättigande enligt Europeiska socialfondens regionala handlingsplan, om det är nödvändigt för projektets genomförande. För att aktiviteterna ska kunna godkännas förutsätts att:

  • Ert projekt kan visa på ett tydligt samband mellan socialfondsaktiviteterna och projektets mål och aktiviteter.
  • I er ansökan om stöd ska ni ange de totala kostnaderna för socialfondsaktiviteter.
  • Ni i ansökan om utbetalning särredovisar kostnaderna.

Europeiska socialfonden på ESF-rådets webbplats.

Projekt med investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar

Bestämmelsen om insatsernas varaktighet finns i artikel 65 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/1060.

Bestämmelsen gäller för:

  • Investeringar i infrastruktur, eller
  • Produktiva investeringar

Exempel på investering i infrastruktur är investeringar i bredband, järnväg, hamnar eller byggnader.

Produktiv investering är en investering i produktion av varor och tjänster som bidrar till värdeökning/omsättning eller sysselsättning. En sådan investering kan både vara i fasta tillgångar (anläggningstillgångar) och i immateriella tillgångar.

Exempel på fasta tillgångar kan vara en maskin som används för produktion. En immateriell investering kan avse köp av patent eller varumärke.

En testanläggning som endast ska användas för akademisk forskning är, enligt definitionen ovan, däremot inte en produktiv investering.

Bestämmelsen gäller även för de företag som beviljas medel genom ett ramprojekt om stödet innehåller investeringar som omfattas av regeln.

Bestämmelsen om insatsernas varaktighet gäller inte

  • Om insatsen upphört på grund av konkurs där det inte rör sig om bedrägeri.
  • Finansieringsinstrument.

Syftet med bestämmelsen är att garantera att en investering som görs inom ramen för en insats som får EU-finansiering har en lång livslängd samt förhindra att EU-stödet utnyttjas på ett otillbörligt sätt.

Så länge gäller bestämmelserna

Bestämmelserna gäller upp till fem år efter att ett projekt fått sin sista utbetalning. Om det är fråga om statsstöd kan det vara andra tidsfrister.

Under perioden då bestämmelserna gäller kommer Tillväxtverket följa upp insatsernas varaktighet. Det är därför av särskild vikt att ni som projektägare, redan då ni planerar för projektet, också planerar för verksamheten efter projektavslut.

Återkrav

Återkrav kan bli aktuellt i upp till fem år om något av följande inträffar:

  1. En produktionsverksamhet upphör eller omlokaliseras så att den hamnar utanför den Nuts 2-region där den fått stöd.
  2. Ägandeförhållandena för en infrastruktur förändras vilket innebär att ett företag eller ett offentligt organ får en otillbörlig fördel.
  3. Det sker en väsentlig förändring som påverkar insatsens karaktär, mål eller villkoren för dess genomförande, som skulle resultera i att de ursprungliga målen underminerades/försvagades.

Omfattningen av återkravet avgörs i proportion till den period under vilken kravet inte uppfyllts.

Mer om regler kring återkrav

Projekt med insatser av strategisk betydelse

Projekt av strategisk betydelse, eller projekt med en total projektbudget som överstiger 10 000 000 euro, ska anordna ett kommunikationsevenemang eller en kommunikationsinsats för att lyfta att projektet startar. Tillväxtverket ska involveras i god tid och tar ansvar för att föra dialog med EU-kommissionen.

Projekt av strategisk betydelse utses av Tillväxtverket.

PDF-version