- Startsida
- Tillväxtverket
- Statistik och analys
- Våra undersökningar
- Företagens gröna omställning
- Regler både drivkraft och hinder för grön omställning
Regler både drivkraft och hinder för grön omställning
Lagar och myndighetsregler spelar en central roll i den gröna omställningen, både som drivkraft och som hinder. Regler kan driva på omställningen och öka företagens konkurrenskraft. Samtidigt kan regler utgöra ett hinder för många företag att arbeta mer med grön omställning. Företagen efterfrågar mer långsiktighet i politiska beslut.
Det visar Tillväxtverkets undersökning Företagens gröna omställning, vilket är en enkätundersökning som omfattar små och medelstora företag som arbetar med grön omställning. Undersökningen genomfördes under perioden december 2022 till mars 2023.
Regler stark drivkraft för grön omställning
Under de senaste åren har flera nya regler införts med syfte att minska klimatutsläpp och miljöpåverkan. Dessa regler omfattar områden som avfallshantering, kemikalier och utsläpp vid transporter och bostadsbyggande. Inom de kommande åren förväntas ytterligare regler träda i kraft, särskilt som en följd av EU:s gröna giv.
Undersökningen visar att nästan åtta av tio företag som arbetar med grön omställning uppger att detta helt eller delvis medför behov av att hantera nya regelverk. Ungefär lika många företag ser också regler som en drivkraft för grön omställning, där 20 procent upplever det i stor utsträckning och 53 procent i viss utsträckning. Endast ökade produktions- och driftskostnader samt förändrad efterfrågan på marknaden bedöms vara större drivkrafter för den gröna omställningen än lagar och myndighetsregler.
Regler kan främja grön omställning genom att till exempel ställa krav på ändrade produktionsmetoder, hållbarhetsrapportering eller genom att förbjuda miljöskadliga ämnen eller varor. De ökade kraven kan leda till att företagens efterfrågan på hållbara produkter och tjänster ökar, vilket i sin tur kan gynna leverantörer som ligger i framkant.
Svenska företag, som ofta anses ha kommit långt i arbetet med grön omställning, kan gynnas av hårdare krav på EU-nivå, eftersom det kan leda till en ökad efterfrågan på svenska produkter och tjänster. Gemensamma EU-regler kan både främja och hämma konkurrensen på global nivå. Företag i EU-länder med strikta nationella regler kan bli mer konkurrenskraftiga när reglerna blir mer enhetliga i hela EU.
Undersökningen visar att energi- och vattenbranschen har högst andel företag, 40 procent, som upplever att regler i stor utsträckning är en drivkraft för grön omställning. Detta kan bero på att sektorn omfattas av många regler men även att regler kan bidra till större efterfrågan på hållbara energislag, vilket i sin tur gynnar energiföretag som arbetar med grön omställning. Näst störst andel finns inom transport och magasinering med 24 procent, vilket är något högre än genomsnittet på 20 procent. Sammanfattningsvis visar undersökningen att regler spelar en betydande roll i att driva den gröna omställningen, särskilt inom vissa branscher.
Andel i procent
Förändrad efterfrågan på marknaden | Lagar och myndighetsregler | Bygga upp och stärka företagets varumärke | Ökade produktions- och driftskostnader | Ny teknik som gör det möjligt att erbjuda nya varor eller tjänster | Konkurrens från andra företag | Krav från offentlig sektor när de köper varor och tjänster | Attrahera, motivera och behålla arbetskraft | Krav från finansiärer eller ägare | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
I stor utsträckning | 24,4 | 20,1 | 17,5 | 21,5 | 14,9 | 12,6 | 14,8 | 10,3 | 8,4 |
I viss utsräckning | 51,2 | 53,7 | 51,0 | 45,3 | 48,9 | 50,0 | 41,4 | 30,9 | 26,7 |
Hinder för grön omställning
Det största hindret som företagen ser för att arbeta mer med grön omställning är osäkerhet kring långsiktighet i politiska beslut. För att kunna fatta välgrundade beslut behöver företagen förutsägbarhet gällande bland annat regler, tillståndsprocesser, målsättningar, subventioner och investeringar i infrastruktur.
Undersökningen visar att 43 procent av företagen ser osäkerhet kring långsiktighet i politiska beslut som ett stort hinder för att arbeta mer med grön omställning. Detta hinder är särskilt påtagligt inom branscherna tillverkning samt el och vatten, där hela 7 av 10 företag upplever detta som ett stort problem.
Rapporten Cirkulär ekonomi för ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv i Sverige (2019) visar på ett liknande resultat, där Svenskt Näringsliv lyfter fram vikten av långsiktighet och förutsägbarhet för att möjliggöra den teknikutveckling och de investeringar som krävs för att gå mot en mer cirkulär ekonomi. Rapporten betonar att utan stabila politiska ramar riskerar företag att tveka inför att göra de nödvändiga förändringarna och investeringarna.
Andel i procent
Osäkerhet kring långsiktighet i politiska beslut | Ökade produktions- och/eller driftskostnader | Lagar, myndighetsregler och myndighetskontakter | Behov av investeringar i ny utrustning | Tillgänglig teknik är inte tillräckligt utvecklad eller för dyr | Digitala lösningar är inte tillräckligt utvecklade eller för dyra | Låg efterfrågan från kunder | Begränsad kunskap eller förståelse för vad företaget behöver göra för att ställa om | Tillgång till extern finansiering | Tillgång till lämplig arbetskraft eller kompetens | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Stort hinder | 43,0 | 34,6 | 28,1 | 31,2 | 35,5 | 22,2 | 19,2 | 12,4 | 19,7 | 13,4 |
Litet hinder | 29,0 | 34,0 | 38,4 | 34,6 | 29,6 | 32,2 | 35,0 | 41,8 | 28,5 | 30,0 |
Hinder kan leda till att omställningen uteblir
Lagar och regler är nödvändiga för att uppfylla särskilda samhälleliga målsättningar, som till exempel grön omställning. Men regler som omfattar företag medför nästan alltid någon form av negativ effekt för företagen. Vissa regler utgör hinder för företagen att öka takten i omställningsarbetet. Det kan till exempel handla om snedvridande konkurrens, administrativ börda eller hinder för att genomföra omställningen på det sätt som företagen hade önskat. Om dessa hinder blir för stora kan det leda till att omställningen försenas, suboptimeras eller helt uteblir. I vissa fall kan det till och med leda till att företag tvingas lägga ner sin verksamhet.
Undersökningen visar att 28 procent av företag som arbetar med grön omställning ser lagar, myndighetsregler och myndighetskontakter som ett stort hinder för att öka takten i omställningen. Det är sannolikt både nya och befintliga regler som upplevs hämmande för företagen.
Vissa branscher upplever större hinder än andra. Inom jordbruk, skogsbruk och fiske upplever hela 54 procent av företagen att lagar och myndighetsregler är ett stort hinder för grön omställning. Även inom el och vatten samt transport och magasinering är andelen företag som upplever hinder hög, 49 respektive 41 procent.
Andel i procent
Jordbruk, skogsbruk och fiske | Försörjning av el, gas, värme och kyla med mera | Transport och magasinering | Byggverksamhet | Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar | Utvinning av mineral samt Tillverkning | Hotell- och restaurangverksamhet | Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster | Kultur, nöje och fritid samt Annan serviceverksamhet | Utbildning | Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik | Vård och omsorg, sociala tjänster | Informations- och kommunikationsverksamhet | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Stort hinder | 53,8 | 49,7 | 41,4 | 38,0 | 28,6 | 27,3 | 22,9 | 21,9 | 21,0 | 15,0 | 14,1 | 13,2 | 12,5 |
Kostnader största problemet
Det vanligaste problemet, enligt undersökningen, är kostnader som uppstår till följd av regler. Därefter följer otydliga och komplexa regelverk samt mängden uppgifter som ska lämnas till myndigheter.
Regler kan ge upphov till flera typer av kostnader för företag, som krav på nya investeringar, anpassningar av verksamheten eller behov av att anlita konsulthjälp. Det kan också handla om avgifter för tillståndsansökningar eller tillsynsbesök. Investeringar och anpassningar är typer av kostnader som på sikt bidra till ökad lönsamhet. Men undersökningen visar att företagen har svårt att hitta finansiering för anpassningar till följd av regler.
Företag behöver ofta också lägga mycket tid på att förstå vilka regler som de behöver följa, och förstå vad de innebär i praktiken. Speciellt utmanande blir det när många nya eller ändrade regler träder i kraft på kort tid.
Många regelverk innebär också krav på att företagen ska lämna in uppgifter till myndigheter. Uppgifterna lämnas bland annat in i samband med tillståndsprocesser, tillsyn och statistikinsamling.
Tillväxtverkets erfarenhet är att det ofta är den totala mängden regler som är problematisk, även om varje regel i sig inte är så betungande.
I debatten om grön omställning pratas det mycket om behovet av snabbare tillståndsprocesser, som har stor betydelse vid större satsningar och etableringar. Men för små och medelstora företag är det inte främst långa handläggningstider som är det största problemet. Mer än dubbelt så många företag ser kostnader och avgifter som ett större hinder än långa handläggningstider.
Andel i procent
Kostnader och avgifter till följd av regler | Otydliga och komplexa regelverk | Mängden av uppgifter som ska lämnas till myndigheter | Regelverken hänger inte med utvecklingen av ny teknik, varor eller tjänster | Långa handläggningstider hos myndigheter | Strängare regelverk jämfört med andra EU-länder | Olika tolkningar av regler inom och mellan myndigheter | Regler står i konflikt med varandra | Annat | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Valt hinder | 55,7 | 39,7 | 35,3 | 28,8 | 21,7 | 21,5 | 18,4 | 17,3 | 9,6 |
Ökad takt i förenklingsarbetet en väg framåt
För att regler ska kunna fungera som en effektiv drivkraft för grön omställning är det viktigt att de utformas och tillämpas på ett sätt som främjar omställning, men minimerar negativa effekter såsom administrativa bördor och andra kostnader.
Regelgivare kan bidra till detta genom grundliga konsekvensutredningar, som inkluderar jämförelser av alternativa lösningar och effekter på företag, innan beslut om regler fattas. Det är också viktigt att reglerna utvärderas efter en tid för att säkerställa att de fyller sitt syfte och är kostnadseffektiva. Att involvera företag genom hela policyprocessen är ofta en förutsättning.
Myndigheter kan underlätta för företagen genom att erbjuda god service. Begriplig information om regler och personlig rådgivning kan spara mycket av företagens tid och minska osäkerhet. Myndigheter kan också vara modiga och våga ge besked till företag som vill satsa på nya, innovativa lösningar, även då reglerna är otydliga. Smarta digitala tjänster har stor potential att minska mängden uppgifter som företagen behöver lämna till myndigheter.
Arbete pågår
Det pågår insatser lokalt, nationellt och på EU-nivå för att främja företagens konkurrenskraft och minska negativa effekter av regler. Arbetet med att förenkla för företag handlar om att säkerställa ändamålsenliga regler som är enkla att tillämpa och efterleva för både myndigheter och företag, till minsta möjliga kostnad för företag. Tillväxtverket bidrar till detta arbete genom att:
- bistå Regelrådet med granskning av regelgivares konsekvensutredningar på nationell och EU-nivå
- ge samlad myndighetsinformation om bland annat regler via verksamt.se som har omkring sju miljoner besök årligen.
- utveckla digitala verktyg på verksamt.se, som till exempel tillståndsguider för branscher med många tillstånd.
- bidra till minskat uppgiftslämnande och lika tillämpning av regler på kommunal nivå genom samverkan mellan nationella myndigheter och kommuner. Ett exempel är projektet FörRätt som syftar till att skapa enklare riskklassning av livsmedel.
- ta fram tjänster för att effektivisera och förenkla för företag inom livsmedelskedjan att anmäla eller ansöka om tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken och på det sättet ge förutsättningar för en effektiv och snabb ärendehandläggning
- följa upp företagens kostnader till följd av nya eller ändrade regler, till exempel nya eller ändrade krav på uppgiftslämnande.
- sprida kunskap om företagens upplevelser av regler och myndighetskontakter samt följa upp myndigheters arbete för att förenkla för företag, exempelvis genom regeringsuppdraget att följa upp mål för förenklingsarbetet på 32 statliga myndigheter.
- stödja Förenklingsrådets arbete med att identifiera och analysera områden av särskilt intresse för näringslivet och ta fram konkreta förslag på hur befintliga svenska regelverk kan förenklas för företag och hur det kan bli enklare att följa reglerna.
- tillsammans med andra myndigheter driva innovationsenheten One stop myndighetsshop som syftar till att hjälpa företag med innovationer inom livsmedelsområdet där det inte finns några befintliga regler eller osäkerhet om hur reglerna ska tillämpas på deras verksamhet.
Fakta om Företagens gröna omställning
- Cirka 37 000 företag har kontaktats och svar inkom från cirka 5 000 företag. Svarsfrekvensen är 14 procent.
- Undersökningens urval omfattar små- och medelstora företag med högst 249 anställda.
- Undersökningen är representativ för cirka 400 000 företag.
- I denna presentation ingår cirka 4 500 företag som arbetar med grön omställning. Fokus är på dessa företag för att hantera problem med låg svarsfrekvens och bortfall.
- Företag med en omsättning på mindre än 400 000 kronor per år ingår inte i undersökningen.
- Urvalet är stratifierat på bransch, länsgrupp samt företagsstorlek.
- Enkätundersökningen genomfördes under perioden december 2022 till mars 2023.
- Undersökningen består av cirka 24 frågor med ett antal fördjupningar. Denna artikel fokuserar på 3 av enkätens frågor, som handlar om hur företag påverkas av senaste tidens utveckling av elpriser.
- Redovisning av resultat från övriga enkätfrågor, som ingick i undersökningen om företagens gröna omställning finns tillgänliga att ladda ned på Företagens gröna omställning.