Sverige behöver stärka nettonollindustrin för att möta klimatmål och global konkurrens

Sverige står inför avgörande vägval för att utveckla och skala upp produktionen inom nettonollindustrin – en förutsättning för att nå både Sveriges och EU:s klimatmål. En ny rapport från Tillväxtverket visar att Sverige har starka grundförutsättningar, men också betydande utmaningar som kräver en mer samlad och långsiktig industripolitik.

Nettonolltekniker som vindkraft, batterier, solceller, elnätteknik och värmepumpar är centrala tekniker för att nå klimatmålen och nödvändiga för att minska eller eliminera utsläpp av växthusgaser. Samtidigt är EU i dag starkt importberoende av många av dessa tekniker, vilket skapar sårbarhet för globala störningar och geopolitiska risker.

EU:s förordning om nettonollindustrin (NZIA) sätter gemensamma riktmärken för unionens produktionskapacitet och inför åtgärder för att stärka tillverkningen inom EU. Även den föreslagna konkurrenskraftsfonden lyfter nettonollteknik som ett prioriterat område.

Svensk nettonollindustri – stark bas men hård konkurrens

Rapporten visar att nettonollindustrin i Sverige omfattar cirka 320 tillverkande företag inom samtliga 19 teknikområden som definieras i NZIA. Särskilt stora företagskluster finns inom batterier, elnätteknik och energieffektivisering. Företagen är främst lokaliserade i storstadsregionerna, men även i Mälardalen och längs Norrlandskusten.

- Sveriges tillgång till i fossilfri el, vår höga innovationsförmåga och ett näringsliv med en stark omställningsförmåga är viktiga konkurrensfördelar. Men företagen verkar i en osäker och oförutsägbar omvärld, och det behövs en industripolitik som tar hänsyn till helt nya spelregler, säger Magnus Rentzhog, policyanalytiker på Tillväxtverket.

Behov av nationell inriktning och långsiktiga spelregler

Nettonollindustrins utveckling påverkas samtidigt av höga produktionskostnader, importberoende av kritiska insatsvaror, bristande tillgång till arbetskraft, geopolitiska risker och långa tillståndsprocesser. Begränsningar i elnätets överföringskapacitet utgör ytterligare en flaskhals för industriell etablering och expansion.

För att stärka Sveriges position inom nettonollteknik pekar rapporten på flera centrala åtgärder:

  • En tydlig nationell inriktning som prioriterar teknikområden med hög industriell konkurrenskraft och samhällsnytta.
  • Trygg tillgång till fossilfri energi, inklusive samordnad utbyggnad av elnätet.
  • Effektivare tillståndsprocesser, bland annat genom strategiska nettonollprojekt.
  • Stärkt offentlig upphandling för ökad hållbarhet och stärkt resiliens.
  • Finansieringslösningar för uppskalning av ny teknik.
  • Satsningar på STEM-utbildningar för att möta industrins kompetensbehov.
  • Utveckling av cirkulära värdekedjor och inhemsk råvaruförsörjning för att minska sårbarheten i leveranskedjorna.

Kontakt

Magnus Rentzhog

fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Hjälpte informationen på sidan dig?