Stärkt analysarbete och bättre beslutsunderlag för regler som påverkar företag

I Regelrådets årsrapport framgår att endast 41 procent av 2025 års granskade konsekvensutredningar uppfyllde kraven. Enligt Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm är det ett tydligt tecken på att analysarbetet behöver stärkas. Hon berättar att Regelrådet återkommande ser att företagens perspektiv inte fångas tillräckligt tidigt eller tillräckligt grundligt i konsekvensutredningar. Det leder till att man riskerar att fatta beslut som får oönskade eller onödigt kostsamma effekter för Sveriges företag.

Varför är konsekvensutredningar så avgörande för företagen?

– Nya eller ändrade regler påverkar företagens vardag, konkurrenskraft och administrativa bördor. Om man tidigt och noggrant analyserar effekterna för företag får man regler som är träffsäkra, proportionerliga och faktiskt fungerar i praktiken. Det skapar både bättre villkor för näringslivet och mer förutsägbara regelverk, säger Anna-Lena Bohm.

– Vi i Regelrådet vill lyfta behovet av tidigare remittering för att få in kunskap i rätt skede. Om Regelrådet och andra berörda aktörer får möjlighet att lämna synpunkter innan förslagen hunnit sättas på pränt blir analysen bättre. Tidiga inspel gör helt enkelt beslutsunderlaget mer robust.

Regelrådet efterfrågar även en möjlighet att återremittera bristfälliga konsekvensutredningar. Hur skulle det fungera?

– I dag kan vi bara bedöma om utredningen uppfyller kraven eller inte. Men om en utredning är uppenbart otillräcklig borde vi kunna begära kompletteringar. En sådan funktion skulle lyfta kvaliteten på de slutliga beslutsunderlagen väsentligt.

Många regelgivare efterfrågar mer stöd. Hur ser du på det?

– Behovet är stort, säger Anna-Lena Bohm. Regelrådet erbjuder redan stöd och råd, men vi ser att efterfrågan på mer praktiska verktyg, exempel och metodstöd ökar. Så det är något vi arbetar med att utveckla. Anna-Lena Bohm betonar vikten av tid, data och kompetens för att kvaliteten på konsekvensutredningar ska bli bättre.

–Det är grundläggande. Regelgivare och granskande organ måste ha tillräckliga resurser för att göra ett bra jobb. Utredningar av hög kvalitet tar tid, och de kräver rätt kompetens, säger hon.

– Bra konsekvensutredningar är inte en administrativ formalitet. De är en investering i genomförbara regler, minskad administration och ett starkt svenskt näringsliv. Gör man analysen ordentligt från början vinner alla på det. Förutsägbarhet och långsiktighet är viktigt för företagen, avslutar Anna-Lena Bohm.