Resiliens byggs i vardagen - ny kunskap om kompetens för ökad beredskap i industrin

Hur kan industrins kompetensförsörjning stärkas för att möta kriser och ytterst krig? Det är kärnfrågan i Tillväxtverkets projekt Kompetens för resiliens.

Projektet, som pågått sedan september 2025, syftar till att utforska hur kompetensförsörjning kan bidra till att stärka näringslivets resiliens och samhällets beredskap. Projektet fokuserar initialt på industrisektorn i Sverige.

Projektgruppen har genomfört dialoger med aktörer från näringsliv och branschorganisationer, arbetsgivarorganisationer, regioner, kommuner, länsstyrelser, utbildningsanordnare och myndigheter. En scenarioanalys har genomförts i samarbete med Försvarshögskolan, där fokus legat på hur industrins kompetensbehov kan förändras i tider av kris eller krig.

Resultaten presenteras bland annat i rapporten Kompetens för resiliens.

Företagens resiliens byggs i den ordinarie verksamheten

En viktig slutsats från projektet är att företagens resiliens till stor del byggs i den ordinarie verksamheten. Industriföretag är ofta vana att hantera störningar, till exempel i leveranskedjor, vilket skapar en grundläggande robusthet. Det innebär också att den löpande kompetensförsörjningen är avgörande.

– Att få den ”vanliga” kompetensförsörjningen att fungera här och nu är en förutsättning för att bygga ett robust näringsliv som klarar kriser, säger projektledarna Elin Backström och Josef Lannemyr.

Kompetenser som blir särskilt viktiga i kris

Viss typ av kompetens kommer dock får en ökad betydelse i ett beredskapsperspektiv. I rapporten Kompetens för resiliens identifieras åtta kategorier av sådana kompetenser. Där lyfts exempelvis manuell reparationskompetens, kompetens inom säkerhetsskydd och kompetens att arbeta strukturerat med sin kontinuitetsplanering. Att företagen har förmågan att förstå sin roll i totalförsvaret och ha planer för att hantera olika typer av störningar lyfts också fram som centralt.

Utbildning och planering behöver utvecklas

En slutsats från projektet pekar också på behovet av att i högre grad integrera beredskapsperspektivet i utbildningssystemet.

– Hur säkerställer vi att vi har utbildningar som möter behovet av samhällskritiska kompetenser? Kan vi hitta sätt att integrera beredskapsperspektivet i befintliga utbildningar så att vi bygger en resiliens i grunden i samhället? Det är den typen av dialog vi hoppas kunna inspirera till genom att vi nu är ute och pratar om frågorna, säger Elin Backström.

Kunskap som kan användas brett

Även om projektet har haft fokus på industrin, är många av insikterna relevanta även för andra sektorer.

– Vi vill betona att industrin fungerar som ett konkret exempel här, men många resonemang är överförbara på andra sektorer och områden. Att börja prata om kompetensförsörjning är ett sätt att konkretisera beredskapsfrågan och kunna börja agera, säger Josef Lannemyr.

Dialog och workshop

Som en del av arbetet erbjuder Tillväxtverket nu en workshop där centrala insikter från projektet presenteras och diskuteras tillsammans med externa aktörer.

– Vi har tagit fram en workshop där vi delar med oss av centrala insikter från projektet men framför allt initierar en dialog om vad detta innebär för de aktörer vi pratar med. Under workshopen diskuteras frågor som: Vilka produktionsområden är särskilt viktiga att kompetensförsörja ur ett beredskapsperspektiv? Och vad kan olika aktörer själva göra för att börja agera på denna fråga? berättar Elin Backström.

Workshopen riktar sig till regioner, branschorganisationer och andra aktörer som vill stärka sin förmåga att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning i ett beredskapsperspektiv.

Är du intresserad av att delta i en workshop?

Kontakta Elin Backström eller Josef Lannemyr. Kontaktuppgifter nedan.

Kontakt

Elin Backström

fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

 

Josef Lannemyr

fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Hjälpte informationen på sidan dig?