När krisen slår till – lärdomar från Northvolts konkurs

Slutrapporten för uppdraget att samordna arbetet med anledning av stora varsel i Västerbottens och Västmanlands län fokuserar på Tillväxtverkets roll, genomförande, reflektioner och lärdomar från samordningsuppdraget. Den kompletterande rapporten Kod röd i Skellefteå ger en bred systemkartläggning av omställningsarbetet och analyserar hur aktörer agerade lokalt, regionalt och nationellt i krishanteringen.

- Tillsammans ger rapporterna en bild av samhällets förmåga att hantera stora industriella kriser och pekar tydligt på vad som behöver utvecklas inför framtiden, säger Clara Zakariasson, ansvarig för Tillväxtverkets regeringsuppdrag att nationellt samordna arbetet med anledning av Northvolts konkurs i Västmanlands och Västerbottens län.

Ett nationellt samordningsuppdrag i ett pressat läge

Regeringens uppdrag till Tillväxtverket innebar att myndigheten under 2025 skulle samordna relevanta nationella aktörers arbete med anledning av Northvolt konkurs i mars 2025.

Rapporterna visar att myndighetens största mervärde låg i rollen som strategisk samordnare, särskilt genom informationsdelning och skapandet av en samlad överblick över statliga insatser. De mer operativa insatserna hade däremot begränsad effekt, bland annat på grund av ett otydligt mandat, parallella samordningsuppdrag, oklar efterfrågan från lokala aktörer och avsaknad av en tydlig nationell struktur för samordning i krissituationer.

Kod röd i Skellefteå – en systembild av krishanteringen

Rapporten Kod röd i Skellefteå fördjupar förståelsen för vad som hände i praktiken. Analysen visar på en snabb och bred mobilisering av aktörer, särskilt på lokal och regional nivå. Kommunen, regionen och länsstyrelsen tog ett stort ansvar för det operativa genomförandet tillsammans med andra aktörer i flernivåsystemet med fokus på tre dimensioner: insatser för individer, näringsliv och platsen.

Samtidigt pekar rapporten på betydande brister i omställningsarbetet, såsom låg beredskap, otydliga mål, parallellt arbete mellan aktörer samt svårigheter att hantera situationen för tredjelandsmedborgare vars uppehållstillstånd var kopplade till anställningen.

Tillväxtverket slutsats – ett omställningssystem som behöver stärkas

En samlad analys pekar på flera gemensamma lärdomar, vilka lyfts fram i Tillväxtverkets slutrapport:

• Kommunen bär det tyngsta operativa ansvaret i omställningsarbetet, men förväntningarna på staten är höga vid kriser av denna omfattning.
• Roller, ansvar och mandat behöver tydliggöras när flera aktörer får samordningsuppdrag samtidigt.
• Det behövs en tydligare nationell och regional ansvarsfördelning samt en permanent struktur för omställningsarbete, så att aktörer snabbt kan agera utifrån klara mandat och ansvar. Tillväxtverket föreslår en nationell verktygslåda med scenariobedömningar, metodstöd och flexibla utvecklingsmedel.
• Det finns en svag beredskap och begränsade förutsättningar för varslade tredjelandsmedborgare. Effekterna av Northvolts konkurs visar att det saknas ett systemtänk när ett stort antal individer från tredjeland varslas.

Vägen framåt – från lärdom till handling

- Rapporterna visar att förmågan finns hos samhällets aktörer, men också att vi behöver ett omställningssystem som är mer samlat, samordnat och förutsägbart. Erfarenheterna från Northvolts konkurs är därför ett viktigt kunskapsunderlag för framtida industrietableringar, samhällsomvandlingar och kriser i hela Sverige, avslutar Clara Zakariasson.

Vill du veta mer?

Välkommen till webbinarium den 23 april.

• Samhällsomvandling pågår: Vad har vi lärt oss av omställningsarbetet vid Northvolts konkurs?

Ta del av rapporterna

• Ta del av slutrapporten för uppdraget att samordna arbetet med anledning av stora varsel i Västerbottens och Västmanlands län
• Kod röd i Skellefteå – systemkartläggning och lärdomar från omställningsarbetet vid Northvolts konkurs