Matchningsproblematiken på arbetsmarknaden - ny rapport

Tillväxtverket har släppt rapporten Matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. Matchningen är i dag den mest centrala utmaningen för såväl arbetsgivare som beslutsfattare och utbildningsaktörer.

Företag vittnar om brist på rätt kompetens, samtidigt som människor är utan arbete eller i jobb där deras kunskaper inte tas till vara fullt ut. Förutsättningarna varierar kraftigt mellan landets olika delar, vilket gör att både hinder och möjligheter ser olika ut.

Regionala matchningsindikatorer - ett viktigt verktyg för svensk arbetsmarknad

De regionala matchningsindikatorerna (RMI) är ett viktigt verktyg för att förstå arbetsmarknaden. De belyser inte bara matchning mellan utbildning och yrke utan ger också en samlad bild av arbetskraftsutbud, efterfrågan och andra strukturella förutsättningar som påverkar regionernas kompetensförsörjning.

Rapporten visar hur de regionala matchningsindikatorerna kan användas för att skapa diskussion gällande centrala frågor om arbetsmarknaden. Dels genom att presentera olika indikatorer och visa hur de kan användas och tolkas, dels genom fördjupade analyser av arbetslöshet, kompetensöverskott och matchning över tid.

Några slutsatser från rapporten

  • Arbetslösheten är högst bland personer med allmänna utbildningsinriktningar, vilket delvis förklaras av att dessa grupper innehåller en större andel lågutbildade. Därefter följer vissa utbildningsgrupper inom humaniora och konst samt naturvetenskap, matematik och data.
  • Ungefär 4 procent av de anställda i riket bedöms vara överutbildade i förhållande till sitt yrke. En relativt stor andel av dessa var utrikes födda, vilket indikerar att andra faktorer än överutbildning kan ligga bakom situationen. Således verkar överutbildning inte vara ett stort problem i Sverige.
  • Den matchade förvärvsgraden varierar mellan olika yrkesinriktade gymnasieprogram. Den är högst bland personer som läst bygg-och anläggningsprogrammet och lägst bland dem som läst hotell-och turismprogrammet.
  • Utbildningsbyten bland de med en yrkesinriktad gymnasieutbildning varierar också till stor grad. Särskilt utmärkande är vård-och omsorgsprogrammet samt barn- och fritidsprogrammet, där en stor andel har gått vidare till andra utbildningar. I kontrast har bygg-och anläggningsprogrammet samt fordons-och transportprogrammet en genomgående låg andel som vidareutbildar sig, även på längre sikt.
Hjälpte informationen på sidan dig?