Vad har EU-pengarna i mellersta Sverige gått till 2014-2020?

– Något som förvånat är det stora antalet företag som projekten nått ut till.
Säger Linn Johansson på Tillväxtverket.

Nu är programperioden 2014-2020 snart avslutad på riktigt, vad innebär det?

– De sista projekten som har pågått till hösten 2023 har nu skickat in sina slutrapporter och vi går in för att stänga programperioden 2014-2020. Det innebär att vi kan analysera vad för typ av projekt som har finansierats och vilka resultat det har lett till, säger Linn Johansson som har samordnat arbetet med att ta fram de tre portföljanalyser för regionalfondsprogrammen i Mellersta Sverige.

Varför är det viktigt att ta fram dessa projektportföljer?

– Vi vill ju visa vad sju år av investeringar har lett till. Det är ett omfattande arbete som har genomförts av projektägare och projektpartners och vi vill visa på den nytta det har lett till i ett regionalt sammanhang, inte bara enskilda projektresultat. Det är viktigt att stanna upp och fundera över vilka lärdomar vi drar av programgenomförandet också, vad har fungerat bra och vad kan bli bättre.

Vad kom ni fram till, lite övergripande?

– Det har funnits en bredd av projekt som på olika sätt har mött de utmaningar som pekats ut i programmen. På det stora hela kan vi konstatera att projekten har lyckats väl i att uppnå förväntade resultat, det ser vi genom att de målsättningar som programmen satt upp har kunnat uppnås och ibland överskridits. Sen finns det vissa luckor, till exempel har projekten haft vissa utmaningar med att jobba med hållbarhetsfrågor.

Var det något som stack ut?

– Något som förvånat är det stora antalet företag som projekten nått ut till. Totalt för de tre programmen handlar det om närmare 30 000 företag inom en bredd av olika branscher och områden. Det är långt över målsättningen i programmen. Sen är det varierande vilken typ av stöd som företagen fått, men det visar att det funnits ett stort intresse bland målgruppen företag att delta.

– Under coronapandemin kunde vi också se att projekten var bra på att ställa om och genomföra sina aktiviteter trots restriktioner. Då fanns också möjlighet att genomföra andra typer av insatser, mer av krisstödjande karaktär. Men företagen visade sig inte ha så stort behov av detta utan efterfrågade typiska regionalfondsinsatser för att kunna ställa om på sikt.

Något som förvånat är det stora antalet företag som projekten nått ut till. Totalt för de tre programmen handlar det om närmare 30 000 företag inom en bredd av olika branscher och områden. Det är långt över målsättningen i programmen.

Vem är projektportföljerna intressanta för? Hur hoppas ni att de används?

– I första hand tänker vi att de är intressanta för offentliga aktörer som exempelvis regionalt utvecklingsansvariga samt de projektägare som drivit regionalfondsprojekt. Men också för alla som vill veta mer om vad pengar från EU gör för nytta i Sverige och de aktuella regionerna (Norra Mellansverige, Östra Mellansverige och Stockholm).

– Vi hoppas att rapporterna ska få fler att få upp ögonen för vilken nytta Regionalfonden gör på en rad områden såsom miljö, klimat, företagande, kompetens, forskning eller tillgång till bredband. Att det ska finnas konkreta exempel på detta att hämta i rapporterna.

Det pågår ju en ny programperiod parallellt med att ni stänger den gamla. Läggs 2014-2020 till handlingarna nu? Och vad är fokus för 2021-2027 just nu?

– Ja vi kan säga att 2014-2020 avslutas nu, men det återstår att sammanställa och rapportera vad pengarna har gått till.

– Den nya programperioden 2021-2027 har pågått ett tag och där är fokus på att skapa utlysningar utifrån behov i regionerna och få in projektansökningar som matchar detta. En del projekt är redan igång och har skickat in sina första rapporteringar till oss.