Trender som påverkar industri­företag

Lägre tillväxt och lägre produktivitetstillväxt

Efter finanskrisen har produktivitetstillväxten varit låg inom tillverkningsindustrin. Med tanke på effekterna av covid-19 riskerar lågkonjunkturen slå hårt och snabbt mot små och medelstora företag inom industrin. En ökad takt i digitaliseringen kan vara en möjlighet till en högre produktivitetstillväxt.

Demografins konsekvenser

Många sysselsatta inom industrin är äldre, både i produktion och i företagets ledning. Utlandsfödda är en outnyttjad resurs också inom industrin. Könsfördelningen inom industrin är dessutom skev.

AI och andra teknologier förändrar spelplanen

Utvecklingen går långsamt trots omfattande investeringar och stor potential. Det behövs bland annat högre kvalitet i data. Tydligt är att små företag inte förmår att ”hänga med” i den teknikutvecklingen.

Handelskrig och klimatförändringar stor risk

Ökade handelshinder och stängda gränser kan drabba svensk industri hårt. Svensk industri har samtidigt en stor potential till att bidra med klimatsmarta lösningar.

Produktion och dess utveckling

• Digitalisering och kombinationer av digitala lösningar möjliggör en mer resurs- och kostnadseffektiv produktion samt ökade möjligheter att tillverka pilotserier.
• Genom digitala verktyg som digitala tvillingar kan design- och tillverkningsprocessen simuleras innan en fysisk produkt tillverkas, och därmed bidra till lägre kostnader.
• Regionala och nationella värdekedjor prioriteras allt högre eftersom företagen prioriterar ökad flexibilitet och vill undvika risk för ökade importkostnader. Detta ökar möjligheterna för svenska företag att leverera hållbart producerade produkter till den svenska marknaden.
• Flera tillverkande företag behöver öka sina intäkter från tjänster som kopplas till själva produkten. Att erbjuda avancerade tjänster kräver att företag förändrar sina affärsmodeller och utvecklar sina tankesätt, vilket många tillverkande företag inte är vana vid.

Platsens betydelse för industrin

Rapporten Platsens betydelse för framtidens industri tar upp tre scenarier för framtidens industri:

• Det cirkulära scenariot: Företagen fortsätter tro på att ett grönare varumärke ökar deras konkurrenskraft. Det är inte bara lagstiftningen som driver på cirkulära trender i industrins produktionsprocesser. Civilsamhälle, kunder och slutkonsumenter ställer högre krav på att tjänster och produkter är hållbara. För kommunerna är det en konkurrensfördel att kunna erbjuda industriföretag förutsättningar för en cirkulär produktion.
• Digitalisering och automation: Svensk industri är fortsatt globalt konkurrenskraftig i värdekedjornas högre led och konkurrerar framgångsrikt med andra regioner i EU. Automation kompletterar och utökar vissa manuella arbetsuppgifter och rationaliserar bort andra. Digitaliseringen ökar industriföretagens behov av ny kompetens. Kommuner där industriföretag inom pendlingsavstånd har tillgång till fortbildningsinsatser, som uppdateras kontinuerligt i dialog med industrin, får fördelar i kampen om etableringarna.
• Det rationaliserande scenariot: Konkurrensen i EU och globalt om kapitalintensiv tillverkning hårdnar och Sverige har svårt att hävda sig i konkurrensen. Automatisering och digitaliseringen präglar värdekedjans alla led och fler arbetsuppgifter än förutspått rationaliseras bort i förhållande till de nya jobben som skapas. I många kommuner slår rationaliseringen hårt mot sysselsättningen. Brukskommunerna står inför större utmaningar när stora industriföretag skär ner på personal. Trots en hård global konkurrens finns ett blomstrande lokalt entreprenörskap i Sveriges kommuner och regioner. Särskilt på landsbygden startas fler nischade småskaliga industriföretag.