Svenska deeptech företag saknar minst 10 miljarder från svenska investerare
Tillväxtverket har analyserat hur svenska företag deltar i EU:s EIC Accelerator-program. Fokus ligger på forskningsintensiva teknikbolag, så kallade deeptech-företag, som befinner sig i en tidig tillväxtfas. Analysen visar på ett finansieringsgap på 10 miljarder kronor under perioden 2021–2025. Det är kapital som företagen själva uppgett att de behöver, men som inte kunnat tillgodoses av svenska privata investerare.
Vad är EIC Accelerator?
EIC Accelerator är ett EU-program som stöttar innovativa företag med:
- Bidrag på upp till 2,5 miljoner euro.
- Riskkapital på upp till 15 miljoner euro.
- Kräver privat nyckelinvesterare matchande EIC Funds riskkapitalinvestering.
Programmet riktar sig till företag med stora kapitalbehov – ofta mellan 300 och 600 miljoner kronor och som är i en tidig tillväxtfas.
Under 2021–2025 skickade svenska företag in 611 ansökningar.
- 48 företag fick stöd, med totalt 116 miljoner euro i bidrag och 207 miljoner euro i riskkapital.
- 88 företag fick kvalitetsstämpeln Seal of Excellence, vilket är en kvalitetsstämpel som uppmuntrar till finansiering från andra källor.
Varför finns ett finansieringsgap?
För att kunna ta del av EU-stödet måste företagen hitta medfinansiering från privata investerare. Tillväxtverket har räknat på hur mycket kapital som saknas, även efter att företagen fått in viss finansiering på egen hand. Resultatet:
- Ca 230 miljoner euro saknas för företag som fått stöd.
- Ca 670 miljoner euro saknas för företag med Seal of Excellence.
Totalt blir det ca 900 miljoner euro, cirka 10 miljarder kronor.
Analysen visar att Sverige har haft stor framgång inom EIC Accelerator, både när det gäller andelen ansökningar och beviljade stöd. Svenska företag lyckas väl i den hårda konkurrens som präglar EIC Accelerators urvalsprocess men trots detta kvarstår utmaningen att säkerställa tillgång till matchande medfinansiering. Följden blir att svenska deeptech-företag har svårt ta del av hela stödet de beviljats. En risk är också att bolagen tvingas att i allt högre grad söka kapital från andra marknader, vilket i förlängningen kan medföra risker för Sveriges konkurrenskraft då dessa företag spelar en avgörande roll för framtidens industri, sysselsättning och välfärd i både Sverige och Europa.
Vad gör Tillväxtverket?
Tillväxtverket arbetar för att stärka kapitalmarknaden i Sverige. Sedan 2009 har myndigheten, tillsammans med EU:s regionala utvecklingsfond, investerat i fonder som riktar sig till forsknings- och teknikintensiva bolag. Exempel:
- Gröna fonden och Klimatfonden (via Almi Invest) för klimat- och miljönytta.
- En ny deeptech-fond för Stockholmsregionen (Trio Impact Invest).
EU-kommissionen pekar också på att finansieringsgapet för deeptech-företag är ett långsiktigt problem, både i tidig kommersialisering och i tillväxtfasen. Tillväxtverkets analys visar att detta även gäller Sverige.
Fakta om analysen
- Data om EIC företagen inklusive SoE företagen ägs av EU-kommissionen och delas med Tillväxtverket inom ramen för Tillväxtverkets roll som nationell kontaktpunkt för EIC. Datan underliggande analysen kommer från EIC-NCP Portal.
- Datan om privat finansiering kommer från Dealroom sidan Swedish Tech Ecosystem och sidor för enskilda företags finansieringshistoria. Här har Tillväxtverket hämtat data om alla enskilda stödmottagande svenska företag inom EIC Accelerator och alla svenska företag som fått Seal of Excellence från EIC Accelerator.
Tillväxtverkets arbete med riskkapitalfonder
Tillväxtverket arbetar med riskkapitalfonder för att öka tillgången till riskvilligt kapital och säkra tillväxten i små och medelstora företag i hela landet. Genom fonder samfinansierade med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden bidrar myndigheten sedan 2009 till en mer fungerande kapitalmarknad i Sverige.
Tre nu aktiva fonder är särskilt inriktade mot forsknings- och teknikintensiva bolag i tidiga skeden – Gröna fonden och Klimatfonden, som förvaltas av Almi Invest och investerar i bolag med väsentlig klimat- och miljönytta samt myndighetens nystartade deep tech-fond med fokus på Stockholmsregionen, förvaltad av Trio Impact Invest.
Tillväxtverket har även särskild expertkompetens inom kapitalförsörjning och är nationell kontaktpunkt för European Innovation Council (EIC) inom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa.
Kontakt
Charlotte Werner, enhetschef enheten Kapitalförsörjning
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se