Livsmedelssystemet mot 2035

I rapporten "Livsmedelssystemet mot 2035" analyseras trender, omvärldsfaktorer och osäkerheter som påverkar det svenska livsmedelssystemet. Syftet är både att ge insikter om stora förändringar som kan ha stor påverkan framåt och att stödja svenska livsmedelsaktörers arbete med strategisk framsyn.

Rapporten är framtagen av Kairos Future inom livsmedelsstrategins samordningsuppdrag. Den tillför ett långsiktigt omvärldsperspektiv som ger underlag för strategisk dialog om utmaningar och möjligheter framåt för svenska livsmedelsaktörer, vilket är extra intressant nu eftersom den nationella livsmedelsstrategin från 2017 ska uppdateras. Rapporten ger kunskap om hur vi kan bli bättre rustade att hantera risker och möjligheter framåt och rikta våra insatser för att skapa förändring tillsammans.

Insikter

En av rapportens övergripande slutsatser är att livsmedelssystemets väg mot 2035 kommer handla om att ta hand om dagens livsmedelssystems negativa externa påverkan på omvärlden och samtidigt serva samhället med fler värden än tidigare. Ett exempel här är utmaningen att öka produktionen globalt samtidigt som miljö- och klimatavtrycken ska minskas.

En annan viktig insikt med betydande påverkan är att aktörer i systemets alla led i olika utsträckning har tappat tron på att vi kan arbeta på precis som vanligt. Därför är det möjligt att livsmedelssystemet mot 2035 ser annorlunda ut. I nuläget finns även flera stora osäkerheter som rör livsmedelssystemet som helhet. Livsmedelssystemets aktörer behöver därför tänka både komplext och långsiktigt – vägen mot 2035 handlar om att leda förändring i olika grad och mot olika gemensamma mål. Ledarskap, tillit och samverkan blir därmed centrala förutsättningar. Rapporten visar också hur värderingar och kultur spelar en stor roll och påverkar både efterfrågan, marknader och det politiska klimatet.

Omvärldsteman som lyfts i rapporten

Ett nytt globalt politiskt-ekonomiskt läge

Geopolitiska spänningar, förändrad global handel och nya makroekonomiska förutsättningar för upp beredskap på agendan och ökar betydelsen av regionala partners. För Sveriges livsmedelssystem innebär detta att agendan i EU och relationen mellan medlemsländer och union blir en än viktigare variabel framöver samt att livsmedel tydligare blir en samhällsfråga.

Radikal teknikutveckling

Digitalisering gör data till en kritisk råvara inom livsmedelssystemet. Därtill skapar AI & ny bioteknik både möjligheter och risker. Utvecklingen går snabbt och förmågan att följa den är mycket viktig eftersom den får påverkan inte enbart för vilka teknikslag enskilda verksamheter väljer att använda, utan även för makt, kunskap och affärsmodeller.

Omprövning av värderingar och perspektiv

En mer holistisk grundsyn på ekonomi och världen gör att fler värden behöver tas hänsyn till. Detta pressar prismekanismer genom att nya kostnader behöver fördelas och bäras i systemet som helhet. Varierande syn på hållbarhet påverkar hur politiska agendor utformas.

Behov av strategisk samverkan framåt

Rapporten visar att förändring och osäkerhet kommer vara två konstanter att räkna med. Detta gör att livsmedelssystemets aktörer kommer få leva i ett komplext beslutslandskap under överskådlig tid, där beslutsfattare måste navigera ett osäkert landskap utan fullständig information.

De snabba och omvälvande förändringarna gör att det blir viktigt att skapa en gemensam vision för vart vi vill för att inte tappa fotfästet. Övergripande kan sägas att omvärldsutvecklingen leder till ett behov av ökad strategisk samverkan.

Underlag för fortsatt dialog

Samordningsuppdraget på Tillväxtverket ser att rapporten ”Livsmedelssystemet mot 2035” kan erbjuda ett välbehövligt långsiktigt perspektiv och nya insikter som kompletterar de analyser som görs om hur utvecklingen i sektorn ser ut och status i livsmedelsstrategiarbetet.

Rapporten har använts i olika sammanhang, bland annat i dialog med samordningskommittén för livsmedelsstrategin. Förhoppningen är att den kan bli användbar för många fler aktörer som vill ha underlag för diskussion om vad som påverkar sektorn på sikt och hur vi behöver arbeta för att möta framtida utmaningar.