Regional exportstatistik

Varuexporten återhämtade sig starkt under 2021 efter det tuffa pandemiåret 2020. Störst var ökningen av varuexportvärdet i Norrbottens län med 32 procent följt av Västerbottens, Uppsala och Jämtlands län med en ökning av varuexportvärdet på 27–28 procent.

För andra året i rad kan Tillväxtverket publicera specialbeställd regional exportstatistik från SCB. Statistiken omfattar såväl varor som tjänster och skiljer sig från tidigare regional exportstatistik genom att utgå från var produktionen av exporten sker. Nedan redovisas den nya regionala exportstatistiken för varor och tjänster för åren 2016–2021.

Norrbotten hade störst ökning i varuexportvärdet

Under pandemiåret 2020 minskade varuexportvärdet på riksnivå med 6 procent och för flertalet län minskade exporten. Mellan 2020 och 2021 ser vi en kraftig återhämtning med en ökning av varuexportvärdet på riksnivå med 14 procent. Störst var ökningen i Norrbottens län med 32 procent följt av Västerbottens, Uppsala och Jämtlands län med en ökning av varuexportvärdet på 27–28 procent.

Mellan 2016 och 2021 ökade varuexportvärdet i samtliga län. Även här var Norrbottens län det län som haft den största ökningen av exportvärdet under perioden. Här har varuexportvärdet nästan fördubblats och ökat med hela 98 procent, jämfört med 36 procent för riket som helhet. Även Västerbottens, Jämtlands och Kronobergs län har haft en kraftig ökning av varuexporten över perioden. Minst positiv har utveckling varit i Gotlands och Västmanlands län, men även här ser vi en ökning av varuexportvärdet på mellan 7 och 10 procent över perioden 2016–2021.

Storstadslänen står för den största varuexporten

Västra Götalands län hade det största varuexportvärdet år 2021 med 350 miljarder kronor följt av Stockholms län med 302 miljarder kronor och Skåne län med 129 miljarder kronor. Lägst varuexportvärde hade Jämtlands och Gotlands län.

Mätt per invånare hade Norrbotten det största varuexportvärdet

För att åskådliggöra hur viktig exporten är för olika regioner behövs ett mer relativt mått än att endast redovisa exportvärdet per län. Vi har därför valt att även sätta varuexportvärdet i relation till antalet invånare i respektive län.

Det visar sig att Norrbotten är det län som hade högst varuexportvärde per invånare år 2021 med 251 000 kronor. Därefter följer Kronobergs län med 218 000 kronor, Blekinge med 214 000 kronor och Västra Götaland med 201 000 kronor. Jämtland och Gotland är de län som har lägst varuexportvärde även om man sätter detta i relation till befolkningens storlek.

Stockholms län står för hälften av tjänsteexporten

När det gäller tjänsteexporten står storstadslänen för över 80 procent av exportvärdet. Enbart Stockholms län stod år 2021 för 49 procent av tjänsteexporten, vilket motsvarar 298 miljarder kronor. Därefter följer Västra Götalands län med 113 miljarder kronor och Skåne län med 79 miljarder kronor.

Stockholms och Kronobergs län har störst tjänsteexport per invånare

Även om vi räknar tjänsteexportvärdet per invånare så hamnar Stockholms län i topp med 123 000 kronor år 2021 följt av Kronobergs län på 74 000 kronor och Västra Götalands län på 65 000 kronor. Lägst tjänsteexportvärde per invånare hittar vi i Södermanlands län.

Om den regionala exportstatistiken

Regional exportstatistik från SCB har tidigare endast omfattat varuexport och utgått från var företagets huvudkontor är beläget. Därför gav Tillväxtverket och Utrikesdepartementet i slutet av 2020 i uppdrag till SCB att utveckla statistiken gällande den regionalt fördelade exporten.

Den nya statistiken beskriver var i Sverige produktionen sker av de varor/tjänster som exporteras. Modellen som används tar hänsyn till hur många som är anställda på de respektive arbetsställen som ett företag har. Om ett företag har två arbetsställen där det jobbar totalt 100 personer och det första arbetsstället har 60 stycken anställda och det andra arbetsstället har 40 stycken anställda så kommer fördelningen av export­värdena vara 60 respektive 40 procent på de två arbetsställena. Detta gör att län som har många produktionsenheter men få huvudkontor får ett högre exportvärde. Detta gäller till exempel Gotlands, Västerbottens, Värmlands och Blekinge län. Däremot får Stockholms län ett lägre exportvärde eftersom det finns många huvudkontor i detta län.

Detta gör att statistiken ger en mer rättvisande bild av regionens betydelse för exporten och exportens betydelse för regionen. För mer information om metod och urval se länkar till SCB:s metoddokumentation nedan.

Länkar till Tillväxtverkets arbete med internationalisering och metoddokumentation

• Regionalt internationaliseringsindex
  
• SCB:s metoddokumentation regional exportstatistik Pdf, 174.7 kB.
• SCB:s metodbilaga varor Pdf, 775.2 kB.
• SCB:s metodbilaga tjänster Pdf, 464.7 kB.