Stärk Stockholmsregionens innovationsfrämjande system

För den här utlysningen ser vi att aktörer inom det innovationsfrämjande systemet kan söka stöd. Det kan handla om ägare av miljöer och infrastrukturer, universitet och högskolor, forskningsinstitut och organisationer som arbetar med cirkulära innovationer.

Erbjudandet riktar sig till er som vill främja utvecklingen inom regionens prioriterade områden för smart specialisering. Områdena står beskrivna under fliken ”Vad handlar erbjudandet om”.

Erbjudandet riktar sig också till partnerskapet för Regional exportsamverkan.

Vi ser det som positivt att företag medverkar i projekten genom att delta och/eller genom att medfinansiera, och inte i första hand som projektägare. Genom att delta i ett projekt får företagen del av projektens insatser utan att ansvara för att äga projektet, med de administrativa och likvida kraven som ett ägarskap innebär. Det är inte möjligt för företag att söka regionalfondsmedel för att utveckla sina egna tjänster eller produkter.

Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka stödet.

• Krav på er som ansöker – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Vad kan ni söka för?

Inom denna utlysning kan ni söka projekt inom specifikt mål 1.1: Utveckla och förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik. Det är också möjligt att söka projekt för Regional exportsamverkan inom specifikt mål 1.3: Förbättra de små och medelstora företagens hållbara tillväxt och konkurrenskraft och skapandet av arbetstillfällen i dessa företag.

Projekten inom 1.1: Utveckla och förbättra forsknings- och innovationskapaciteten ska vara inriktade mot något av följande:

Stödjande strukturer:

Tekniköverföring och samarbete mellan företag, forskningscentrum och sektorn för högre utbildning:

• Öka förutsättningarna för omhändertagande av forskning, ny kunskap och idéer till stöd för små och medelstora innovationsföretags innovationsutveckling inom prioriterade områden för smart specialisering.
• Etablering av innovativa zoner (testzoner i verklig miljö) för testning anses viktigt då det finns behov av insatser för att tillgängliggöra utvecklingsmiljöer, testbäddar och labb för små och medelstora företag.
• Samverkansplattformar, pilotprojekt, utveckling av stödstrukturer och kompetenshöjande insatser är andra exempel på tänkta stödinterventioner inom utlysningen.

Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på den cirkulära ekonomin:

• insatser för utvecklade processer och stödstrukturer mellan exempelvis forskning, företag och föreningar, organisationer samt offentliga aktörer, men också om utveckling av ny teknik, nya teknikområden och tekniköverföring.
• Insatser som exempelvis kan bidra till smart design och produktion samt mer hållbara konsumtionsmönster.
• För en övergång till en mer cirkulär ekonomi krävs insatser och samverkan från många aktörer som privata företag och sociala entreprenörer till forskning och offentlig sektor. Den senare kan genom att ställa tydliga krav, både i upphandlingar och i den egna verksamheten, bidra till en omställning mot cirkulär ekonomi med nya affärsmodeller och smarta lösningar som skapar förutsättningar för internationella konkurrensfördelar.

Särskilt efterfrågat är sökande inom Life Science med betoning på efterfrågestyrd innovation.

Särskild vikt läggs också på innovationsutveckling med inriktning mot avancerad och hållbar teknikutveckling. En viktig del är samverkan för att stödja transformations- och behovsprocessen från ny kunskap till innovation samt nya metoder för urvalsprocesser och testning inför fortsatt teknik- och produktutveckling.

Projekten inom 1.3 Företagens konkurrenskraft ska vara inriktat mot:

• Regional exportsamverkan och kan drivas av partnerskapet för RES. Parallellt med denna utlysning finns möjlighet att söka nationell medfinansiering för projekt inom regeringsuppdraget för Regional Exportsamverkan. Läs mer under rubriken övrig information nedan.

I denna utlysningsomgång kan aktörer söka för genomförandeprojekt.

Hur mycket kan ni få i stöd?

För att genomföra ert projekt kan ni få högst 40 procent i medfinansiering från Regionalfonden/Fonden för en rättvis omställning. Resterande 60 procent av er budget ska vara offentliga och/eller privata medel. Utlysningsomgången (tre utlysningar) omfattar max 70 miljoner kronor.

Budgeten ska vara kostnadseffektiv. Tillväxtverkets handläggare gör en bedömning av budgeten, därför är det viktigt att ni kan förklara hur ni har tänkt när ni har planerat era kostnader.

Tillväxtverket använder sig av flera förenklade redovisningsalternativ. Läs mer om vilket alternativ som kan vara aktuellt för er ansökan i Tillväxtverkets handbok för EU-projekt 2021-2027.

• Planera er finansieringsbudget – i handboken för EU-projekt 2021-2027
  

När kan ni söka?

Ansökan öppnar 27 januari och stänger 16 mars 2023.
Prioritering av Strukturfondspartnerskapet i Stockholm sker 15 juni. Därefter fattar Tillväxtverket beslut.

Hur länge kan projektet pågå?

Den rekommenderade projektlängden är tre år och förstudier nio månader. Det finns möjlighet till dialog kring projektlängd. För mer information kontakta Tillväxtverket och regionalt utvecklingsansvariga.

Läs mer om de olika projekttyperna i Tillväxtverkets Handbok för EU-projekt 2021-2027.

Hur ska finansieringen bidra till regionens övergripande utmaningarna?

Denna utlysning är inriktad på fyra övergripande utmaningar:

• Samverkan inom forskning, utveckling och innovation
• Ett innovations- och företagsfrämjande system med tydliga roller och långsiktig finansiering
• Innovationer för minskad miljö- och klimatpåverkan
• Insatser för stärkt konkurrenskraft.

Forskning, utveckling och innovation har högsta prioritet för att Stockholmsregionen ska behålla sin ställning som en av Europas ledande innovationsregioner. Innovativa lösningar är avgörande för att möta Stockholmsregionens utmaningar. Det är viktigt att öka förutsättningarna för tillväxt i små och medelstora innovationsföretag och säkerställa den långsiktiga attraktionskraften för investeringar och talanger till Stockholmsregionen. Fler små och medelstora företag behöver medverka i forskning och utveckling och utveckla innovationer som kan bidra till hållbar utveckling och lösningar på regionala utmaningar.

För att stärka Stockholmsregionens hållbarhet och möta samhällsutmaningar inom bland annat hälsa, klimat och miljö så behövs samverkan och kunskapsutbyten mellan branscher, teknikområden och sektorer (näringsliv, akademi, offentlig sektor och civilsamhälle). Genom att underlätta samverkan och kunskapsutbyten med aktörer inom eller kopplade till Stockholmsregionens innovationssystem, är det möjligt att hitta synergier som stärker regionens hållbara utveckling och dess möjligheter att möta olika samhällsutmaningar. Samverkan och tillgång till olika samverkansarenor är viktigt, inte minst för innovationsföretag i tidig fas.

I Stockholmsregionen finns ett stort antal internationellt ledande forsknings- och innovationsinfrastrukturer. Det finns ett behov av att öka små och medelstora företags tillgänglighet till dessa inom ett flertal prioriterade områden. Det finns även behov av att stärka regionens kapacitet för forskning och utveckling (FoU) genom ökad förmåga att attrahera talanger och FoU-investeringar från privata aktörer.

Partnerskapet för regional exportsamverkan behöver stärkas. Att stödja förmågan till internationalisering – även hos små företag – är också en strategisk uppgift för att Stockholmsregionen ska bibehålla sin internationella position och konkurrenskraft.

Hur ska finansieringen bidra till de globala målen?

Agenda 2030 är ett ramverk för nationell handling och globalt samarbete för hållbar utveckling. Agendan består av 17 globala mål. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

• Information om de globala målen på Globala målens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När ni ansöker om finansiering är det ett krav att beskriva vilket eller vilka av de globala målen inom Agenda 2030 som ert projekt bidrar till att uppfylla. För att framgångsrikt lyckas koppla projektet till målen är det önskvärt att noga välja ut vilka mål som avses och säkerställa att det finns en tydlig koppling som går att motivera. Utgå från projektets insatser och förväntade resultat, och ta del av beskrivningen av de globala målen. Beskriv också eventuella målkonflikter. Med det menas de negativa konsekvenserna projektets insatser kan ha på Agenda 2030-målen.

Regionalfondsprogrammet för Stockholm har förutsättningar att bidra till flertalet av de globala målen i Agenda 2030.

Insatser inom de smarta specialiseringsområdena "industriell omställning genom hållbar produktion" och "klimat- och miljösatsningar för hållbar stadsutveckling" kan bland annat bidra till att:

• Minska industrins energiförbrukning (mål 7),
• Minska resursanvändning genom resurssnåla produktionsprocesser samt
• Öka ekonomisk produktivitet genom teknisk innovation och uppgradering (mål 8).
• Det kan också bidra till Hållbara industrier och infrastrukturer samt öka Hållbarhet inom industri och infrastruktur (mål 9),
• Minska städers miljöpåverkan (koppling till delmål 11.6 – minskade lokala/regionala utsläpp och avfall), klimatpåverkan (mål 11) och
• Bidra till hållbar konsumtion och produktion (mål 12).
  

Det sistnämnda genom exempelvis ökade investeringar i energi- och resurseffektivitet och implementering och uppskalning av nya teknologier.

Insatser inom det smarta specialiseringsområdet life science, vård och hälsa kan bidra till att:

• Minska antalet dödsfall, främja mental hälsa och en tillgänglig sjukvård för alla (mål 3).
• Det kan också bidra till Social inkludering och lika rättigheter (mål 10).

Programmets valda specifika mål och det smarta specialiseringsområdet IKT, tech och digitalisering har förutsättningar att bidra horisontellt till ovan beskrivna mål i Agenda 2030.

Potentiella målkonflikter
Det är viktigt att ni tar hänsyn till och hanterar potentiella negativa konsekvenser som insatserna kan få för vissa av hållbarhetsmålen. Mål och delmål som riskerar påverkas negativt av insatserna är bland annat:

För globalt mål 7 kan insatser för industriell omvandling, särskilt genom implementering och uppskalning av ny teknik, vara mycket energikrävande. Det är därför viktigt att göra en bedömning av i vilken mån som investeringarna på kort sikt kan öka energiförbrukningen och därmed ha en negativ effekt på delmål 7.2 "Öka andelen förnybar energi i världen".

För globalt mål 8 kan insatser för hållbar produktion leda till att företag som lyckas implementera nya arbetssätt stärker sin konkurrenskraft, medan andra företag riskerar att slås ut. Detta medför i sin tur att arbetstillfällen kan förloras. Insatserna kan därmed få negativ effekt mot delmål 8.5 "Full sysselsättning och anständiga arbetsvillkor".

För globalt mål 15 kan insatser för industriell omställning leda till ökad efterfrågan på förnybar elproduktion, energilagring och nätutbyggnad, vilket i sig har påverkan på ekosystem och biologisk mångfald. Efterfrågan på förnybar energi kan innebära exploateringar med hög miljöpåverkan som kan göra att naturlandskapet blir mer fragmenterat. Detta kan bland annat göra det svårare för arter att förflytta sig när de anpassar sig till ett varmare klimat.

Tillväxtverket ställer krav på att hållbarhet integreras i planering, genomförande och uppföljning av projektet. Att projektet arbetar med hållbarhet är med andra ord en förutsättning för att kunna beviljas stöd från Regionalfonden. I Regionalfonden används hållbarhet som ett paraply för de övergripande principerna jämställdhet, likabehandling, icke-diskriminering och miljö. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet. Läs mer om hållbarhetsanalys i Tillväxtverkets EU-handbok.

Jämställdhetsintegrering
Jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet ska genomsyra insatserna i programmet, det vill säga, jämställdhetsintegrering är ett krav. Projekten ska innehålla särskilda insatser för jämställdhet även om huvudsyftet är ett annat. Det ska tydligt beskrivas förväntade resultat kopplat till jämställdhet. Vid ansökningsförfarandet genomförs en jämställdhetsanalys som synkroniseras med övriga hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till. Analysen ska visa hur framtagandet av insatser påverkar jämställdheten och det ska finnas minst ett mål som adresserar detsamma.

Hur ska ni förbereda er inför ansökan?

Innan ni ansöker ska ni:

• ha en tydlig förändringsteori
• genomföra en hållbarhetsanalys

Skicka in ansökan i god tid. Om er ansökan kommer in efter sista ansökningsdag kommer vi att avvisa den.

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt stöd kommer ni att få ert stöd utbetalt i samband med att ni rapporterar era genomförda insatser. En förutsättning för att ni ska få pengarna utbetalade är att ni följer villkoren för stödet.

Ansökningar som har kommit in till Tillväxtverket är allmänna handlingar. Det betyder att Tillväxtverket måste lämna ut er ansökan om någon begär ut den. Innan handlingen lämnas ut görs alltid en sekretessprövning. Det är därför viktigt att ni är tydliga om någon del i er ansökan innehåller affärshemligheter som skulle kunna omfattas av sekretess.

Information om vad som gäller för stödet hittar ni i avsnittet "Planera" i handboken för EU-projekt 2021-2027.

• Planera - i handboken för EU-projekt 2021-2027

Det är av stor vikt att ni har en väl genomarbetad förändringsteori som går att följa i er ansökan och att det finns en tydlig koppling mellan projektets aktiviteter och förväntat resultat (förmågor och beteenden). Tillväxtverket stöttar er gärna i detta arbete.

Vi uppmuntrar er att ta kontakt med Tillväxtverkets enhet Regional tillväxt mellersta Sverige som hanterar Regionalfondsprogrammet för Stockholm innan ni skickar in en ansökan.

Tillväxtverket kommer att hålla i flera informationstillfälle digitalt. Se datum längst upp till höger.

Det är viktigt att ansökningarna har en tydlig koppling till regionala behov och aktuella satsningar. Regional förankring, behovsanalys och involvering av målgruppen ska därför göras innan ni ansöker.

Vilka krav, villkor och regler gäller?

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt kan ni få stöd för kostnader ni haft under projektperioden. En projektperiod kan tidigast starta det datum som ansökan elektroniskt kom in till Tillväxtverket. Ni kan inte få ersättning för kostnader ni haft innan projektperiodens start.

Er ansökan ska uppfylla kraven i utlysningen. Den ska tydligt beskriva de insatser och aktiviteter som bidrar till programmets politiska och specifika mål. Tillväxtverket kommer att avslå ansökningar som inte uppfyller kraven.

EU-programmen styrs främst av följande förordningar:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056
• Förordning (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder

De styrande förordningarna kompletteras av Tillväxtverkets allmänna och särskilda villkor. För att projektet ska få stöd krävs det att projektet följer villkoren. Information om vilka krav och villkor som gäller för stödet finns samlat i handboken för EU-projekt 2021-2027.

• Krav och styrande dokument – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Krav på projektutvärdering

Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets allmänna villkor och framgår av Tillväxtverkets beslut om stöd. Krav på upphandling av utvärdering gäller för projekt som omsluter en total projektbudget mer än 12 miljoner kronor. Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer för projektutvärdering.

• Uppföljning och utvärdering – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Utbetalning av stöd

Ni som ansöker om finansiering behöver ha en god likviditet för att kunna genomföra projektet. Utbetalning av stöd sker i efterskott för de kostnader som är betalda och uppfyller övriga krav för stödberättigande kostnader. Därför är det viktigt att ni planerar för likviditeten i projektet. Under vissa förutsättningar kan ni få förskottsutbetalning.

• Förskott för projekt med svag likviditet – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Hållbarhetsanalys

Att projektet arbetar med hållbarhet är en förutsättning för att Tillväxtverket ska bevilja stöd från Regionalfonden och Fonden för en rättvis omställning. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet.

• Hållbarhetsanalys – i handboken för EU-projekt 2021-2027

EU-stadgan och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EU-stadgan reglerar grundläggande rättigheter inom Europeiska unionen. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Projekt som finansieras av Regionalfonden eller Fonden för en rättvis omställning får inte bryta mot dessa regler.

• Lev upp till EU-stadgan – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Med hänsyn till programmets indikatorer och projektportfölj kan projekt med inriktning mot utpekade indikatorer komma att prioriteras före andra projekt, även om de i övrigt uppfyller krav och kvalitetskriterier. De utpekade indikatorerna är: (a)Forskare som arbetar vid forskningsanläggningar som får stöd, (b) Antal företag som samarbetar med forskningsinstitut.

• Om vad indikatorerna innebär, Pdf 1 MB Pdf, 1.2 MB.

Vilka villkor gäller för EU-finansierade projekt som kan gynna företag?

Stöd till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom stöd.

Statligt stöd till företag (ekonomisk verksamhet).

• Följ EU:s regler för statsstöd – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Regler för vilka kostnader som är stödberättigande.

• Det här kan ni få stöd för – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Tillväxtverket har kategoriserat företagsinriktade projekt i Regionalfonden genom ett antal olika boxar. Avsikten är att underlätta för er som söker att se olika alternativ och att förbereda projektansökningarna i enlighet med regelverket. De olika boxarna avspeglar de möjliga stödinsatser som gäller för den här utlysningen. Tillväxtverkets handläggare gör en slutgiltig bedömning av vilka statsstödsregler som är aktuella för er ansökan.

• Vägledning för statsstöd – i handboken för EU-projekt 2021-2027

I denna utlysning kan ni söka stöd inom samtliga boxar.

Hur handläggs och beslutas er ansökan?

Tillväxtverket bedömer er ansökan utifrån beskrivna krav och kriterier. Vi bedömer ansökan i två steg. I det första steget säkerställer vi att ansökan uppfyller grundläggande krav, villkor och obligatoriska urvalskriterier. Vi bedömer om ansökan passar in i aktuellt program och aktuell utlysning.

I det andra steget bedömer vi kvaliteten i ert projekt utifrån fyra kvalitetskriterier.

En handläggare på Tillväxtverket kontaktar dig under handläggningen.

• Så bedömer och fattar vi beslut om er ansökan – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Strukturfondspartnerskapet i Stockholms län ska yttra sig över vilka ansökningar som ska prioriteras bland de ansökningar som godkänts av Tillväxtverket. Strukturfondspartnerskapets yttrande är bindande i Tillväxtverkets fortsatta beredning. För utlysningar kommer Strukturfondspartnerskapet yttra sig över prioritering av godkända ansökningar utifrån tre bedömningsgrunder: (1) Projektet bidrar till genomförandet av RUFS 2050 och Agenda 2030 i Stockholmsregionen, (2) Projektet genomförs i samverkan med aktörer som är relevanta för projektet, (3) Projektet medför mervärde och nytta för det långsiktiga regionala utvecklingsarbetet i Stockholmsregionen.

• Beskrivning av partnerskapets prioriteringskriterier på Region Stockholms webbplats Länk till annan webbplats.

Övrig information

Möjlighet att söka nationella medel inom Regional exportsamverkan

Regional exportsamverkan startade 2016 genom ett regeringsuppdrag och genomförs regionalt i samverkan mellan offentliga exportfrämjande aktörer (Almi, Business Sweden, Enterprise Europe Network och Exportkreditnämnden) och regionerna i 21 regionala RES-partnerskap. Arbetet har som övergripande mål att fler små och medelstora företag ska exportera.

Syftet med denna del i utlysningen handlar om att stärka erbjudandet och att nå fler företag genom att vidareutveckla och tillgängliggöra ett samlat basutbud av tjänster från de offentliga exportfrämjande aktörerna, baserat på företagens behov, som kan anpassas utifrån regionala förutsättningar. Ett sätt att nå fler företag med exportpotential kan vara att etablera nya och/eller stärka samarbeten och kontakter med exempelvis näringslivskontor, bransch-och klusterorganisationer, science parks eller andra företagsfrämjande aktörer.

Insatserna kan inkluderas i andra internationaliseringsinsatser, exempelvis genom regionens smart specialiseringsstrategi.

Möjlighet finns att utveckla och växla upp fungerande metoder och arbetssätt genom gränsöverskridande insatser, samarbeten och kunskapsutbyten mellan regioner inom programområdet, mellan regioner i olika programområden samt med andra regioner och organisationer internationellt.