Insatser som främjar förnybar energi och utvecklar smarta energisystem i Övre Norrland

I den här utlysningen kan offentliga aktörer, universitet och högskolor, forskningsinstitut och övriga forsknings- och utbildningsaktörer, aktörer inom det företagsfrämjande systemet, ekonomiska föreningar och civilsamhället söka stödet.

Särskilt fokus bör läggas på att säkerställa att insatserna bidrar till att inkludera underrepresenterade grupper samt att nå en bredd av organisationer och företag. Vid utformandet av insatser är det viktigt att använda ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

Endast juridiska personer, privat- eller offentligrättsliga, kan söka stödet.

• Exempel på privaträttsliga juridiska personer är aktiebolag och ideella och ekonomiska föreningar.
• Exempel på offentligrättsliga juridiska personer är universitet och högskolor, regionförbund, kommuner, regioner och statliga myndigheter.
  

Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka stöd genom utlysningen. Däremot kan indirekt stöd i vissa fall beviljas inom ramen för ett projekt. I beslutet om stöd framgår det om enskilda näringsidkare eller privatpersoner är målgrupp för det indirekta stödet.

• Krav på er som ansöker – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Vad kan ni söka för?

Utlysningen är öppen för genomförandeprojekt och förstudier som kan leda till kommande genomförandeprojekt.

I den här utlysningen kan ni söka finansiering inom det politiska målet 2 – Ett grönare Europa. Ni kan söka inom ett av följande specifika mål:

2.2 - Främja förnybar energi

I Norrbotten och Västerbotten finns goda möjligheter att producera biobaserade, förnybara drivmedel av sidoströmmar från regionens basindustrier, bland annat av restmaterial från skogsindustrins verksamhet. En utvecklad regional produktion av förnybara drivmedel kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och minska behovet av importerad fossil energi. Det kan också bidra till att öka vidareförädlingsgraden inom regionen. Det behövs insatser för att stimulera utvecklingen av affärsmodeller, system och metoder som främjar produktion av förnybara drivmedel och för att uppmuntra nya affärs- och organisationsmodeller för att öka mängden förnybara drivmedel på marknaden.

För att skapa effektiva tillståndsprocesser för uppbyggandet av produktionsanläggningar behöver kunskap utvecklas och säkerställas hos aktörerna. Det kan ske genom skapande av nätverk och kompetenskluster kring olika förnybara energiformer. Nätverk och kompetenskluster med syfte att etablera konsortier som kan investera i fysiska anläggningar för produktion av förnybar energi kan också vara relevanta. Även insatser för beteendeförändringar med fokus på klimatsmarta transporter efterfrågas.

Metoder och innovationer för att på ett effektivare sätt tillvarata förnybara sidoströmmar och restenergier från befintlig industri kan bidra till en hållbarare produktion och konsumtion genom att skapa cirkulära flöden och processer. För att det ska ske krävs att hänsyn tas till ekosystem och biologisk mångfald. Lösningar som bidrar till att energi kan tas tillvara i cirkulära flöden eller processer är prioriterade inom programmet.

Exempel på åtgärder inom 2.2 Främja förnybar energi är:

• att stimulera utvecklingen av affärsmodeller, system och metoder som främjar produktionen av förnybara drivmedel
• att utveckla metoder för att producera förnybara drivmedel av sidoströmmar och restenergier
• att uppmuntra nya affärs- och organisationsmodeller för att öka mängden förnybara drivmedel på marknaden
• att genomföra kartläggningar av hållbar och tillgänglig energiråvara
• att främja investeringar i lokala och regionala lösningar för produktion av förnybara drivmedel
• att stimulera lösningar som bidrar till att energi på ett effektivt sätt kan tas tillvara i cirkulära flöden eller processer
• insatser för beteendeförändring med fokus på klimatsmarta transporter

Vi efterfrågar särskilt insatser riktade till företag som leder till att företag utvecklar produkter, processer och tjänster eller inför nya produkt- eller processinnovationer. Vi efterfrågar även insatser riktade till företag som leder till minskade växthusgasutsläpp. Vidare ser vi gärna insatser för utveckling av stödstrukturer som leder till extra produktionskapacitet för förnybar energi samt insatser för uppbyggnad av miljöer och infrastruktur inom energiområdet.

2.3 - Utveckla smarta energisystem

El som energibärare får en allt viktigare roll. En utmaning för energisystemet i Övre Norrland är att produktionsökningen av förnybar energi, framför allt avseende el från landbaserad vindkraft och solenergi, inte kan tillgodogöras fullt ut på grund av kapacitetsbrist i överförings- och distributionsinfrastrukturen. Omställningen till ett förnybart elsystem medför också en mer ojämn elproduktion som vi behöver lära oss att hantera.

För att framtidssäkra elförsörjningsbehovet behövs kartläggningar och analyser av effekt- och kapacitetsbehovet, men också uppbyggnad av testbäddar för att prova nya energilösningar. En ökad andel förnybar el ställer nya krav på lagring och styrning. Vi behöver nya innovativa lösningar för energilagring och vi behöver utveckla styrsystem för distribution och lagring av förnybar energi.

Flexibiliteten i energisystemet behöver öka så att den tillgängliga energin i elnätet kan användas så effektivt som möjligt för att matcha företagens energi- och elanvändning. Vi ser gärna insatser som främjar tillvaratagandet av överskottsenergi i verksamheter.

Det behövs också insatser för att stärka företagens kunskap och medvetenhet om energieffektivisering för att fler små och medelstora företag ska kunna minska sin energianvändning och sin klimatpåverkan. Det kan exempelvis handla om att hjälpa företag att titta på sin verksamhets energianvändning och föreslå ändringar av olika slag.

För ökad energieffektivitet kan insatser också fokusera på att utveckla samverkansarenor och nätverk för kunskapsutbyte. Vi ser gärna att ni samarbetar med andra aktörer som är viktiga för den lokala och regionala utvecklingen.

Exempel på åtgärder inom 2.3 Utveckla smarta energisystem är:

• att öka kompetensen kring olika metoder för lagring av förnybar energi
• att främja utvecklingen av styrsystem för distribution och lagring av förnybar energi
• att stimulera uppbyggnaden av nätverk och kluster av företag som tillsammans kan erbjuda lösningar för energilagring
• att genomföra inverteringar och kartläggningar som bidrar till en ökad förståelse för vilka behov energisystemet behöver fylla
• att främja utveckling, testning samt investeringar i lokala, flexibla och agila energilagringslösningar för förnybar och fossilfri energi
• att investera i miljöer för utveckling av styrsystem för en ökad förutsägbarhet och ett optimerat energi- och effektnyttjande, lokalt och regionalt
• att främja utvecklingen av nyttiggörandet av överskottsenergi i en verksamhet som primärenergi i en annan

Vi efterfrågar särskilt satsningar på uppbyggnad av miljöer/infrastruktur som leder till fler digitala förvaltningssystem för smarta nät. Vi efterfrågar också satsningar på uppbyggnad av miljöer och infrastruktur inom området smarta energisystem.

Hur mycket kan ni få i stöd?

För att genomföra ett projekt kan ni få maximalt 40 procent av projektets totala budget i stöd. Övrig finansiering (60 procent) behöver utgöras av andra nationella medel eller av egen finansiering.

Var uppmärksamma på att statsstödsregelverket kan innebära krav på att projektets budget ska innehålla en specifik nivå privat medfinansiering.

Om ni tänker söka medfinansiering från andra aktörer så var medvetna om att dessa kan ha andra datum för inlämnande att förhålla sig till.

Tillväxtverket kan komma att inom programperioden erbjuda beviljade projekt möjlighet att ansöka om utökad finansiering och förlängd projektperiod om det finns EU-medel kvar inom programmets budget i enlighet med gällande regelverk. En förutsättning är att projektägaren då kan visa att det finns tillräcklig nationell eller egen medfinansiering.

Budgeten ska vara kostnadseffektiv. Tillväxtverkets handläggare gör en bedömning av budgeten, därför är det viktigt att ni kan förklara hur ni har tänkt när ni har planerat era kostnader.

Tillväxtverket använder sig av flera förenklade redovisningsalternativ. Läs mer om vilket alternativ som kan vara aktuellt för er ansökan i Tillväxtverkets handbok för EU-projekt 2021-2027.

• Planera er budget – i handboken för EU-projekt 2021-2027
  

När kan ni söka?

Ansökan öppnar den 13 januari och stänger den 17 februari.

Prioritering av projekt görs av Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland den 10 juni, därefter fattar Tillväxtverket beslut.

Hur länge kan projektet pågå?

Ett genomförandeprojekt kan pågå i upp till 40 månader, inklusive slutredovisning och utvärderingsaktiviteter. Sista slutdatum för projekt inom programperioden är 2028-12-31.

En förstudie kan pågå i 12 månader.

Hur ska finansieringen bidra till regionens övergripande utmaningar?

Omställning till fossilfria energislag

Övre Norrland har goda förutsättningar att bidra till att andelen förnybar, bio- och elbaserad energi ökar både genom produktion, energieffektivisering och forskning och utveckling. Förutsättningarna för att göra detta på kommersiella grunder är dock svaga eftersom hållbara förnybara drivmedel generellt är dyrare att producera än fossilbaserade drivmedel. Behovet av att främja förnybara energi är en stor utmaning och har en stark koppling till energiförsörjningstrygghet. Flertalet av utmaningarna beror på regionens glesa befolkningsstruktur och långa avstånd. Genom att stimulera utveckling av metoder och affärsmodeller för produktion av bio-och elbaserad förnybar energi skapas förutsättningar för såväl en ekonomisk utveckling i hela regionen som en hållbar infrastruktur och hållbara samhällen.

Hållbara och smarta energisystem

En utmaning för energisystemet i Övre Norrland är att en ökning av produktionen av förnybar energi, framför allt el från landbaserad vindkraft och solenergi, inte kan tillgodogöras fullt ut på grund av kapacitetsbrist i överförings- och distributionsinfrastrukturen. Utmaningen förstärks av att ”först till kvarn” gäller avseende möjligt effektuttag. Det innebär att kunder ofta ”bokar upp” mer effekt än vad de behöver och det hindrar annan verksamhet från att kunna nyttja förnybar energi i sin verksamhet. Omställningen till ett förnybart elsystem medför också en mer ojämn elproduktion som vi behöver lära oss att hantera.

Nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i norra Sverige förstärker behoven av nya lösningar kopplade till transportsektorns fossilberoende och behovet av lösningar för produktion och lagring av förnybar energi.

Hur ska finansieringen bidra till de globala målen?

Agenda 2030 är ett ramverk för nationell handling och globalt samarbete för hållbar utveckling. Agendan består av 17 globala mål. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

• Information om de globala målen på Globala målens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Forskning och innovation, näringsliv och konkurrenskraft, investeringar i energi, infrastruktur och möjliggörande teknologier såsom digital teknik är nyckelmekanismer för en hållbar omställning i linje med Agenda 2030. I näringslivet finns stor potential till nya lösningar på viktiga samhällsutmaningar, samtidigt som hållbarhet också blir en allt viktigare affärsstrategisk fråga för företagen. Genom ett strategiskt arbete i linje med Agenda 2030 kan företag exempelvis stärka sitt varumärke och sina möjligheter att attrahera kompetens, kunder och investerare.

För att insatser ska få önskade effekter i genomförandet av Agenda 2030 krävs att regionens aktörer strävar efter ett kunskapsstyrt förändringsarbete där jämställdhet och inkludering används som hävstång för utveckling i planering, genomförande och uppföljning. Statistik över fördelningen mellan kvinnor och män ska integreras i projektens interventionslogik, från utmaningar och behov, interventioner till önskat sluttillstånd. Ingen får diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet ska genomsyra insatserna inom programmet.

Ett baskrav för prioritering av projekt inom ramen för denna utlysning är att projekten bidrar till de globala målen: Jämställdhet (Mål 5); minskad ojämlikhet (Mål 10); Genomförande och globalt partnerskap (Mål 17).
Utöver baskravet bör projekten bidra till minst tre globala mål inklusive delmål som bedömts särskilt relevant för respektive specifikt mål i denna utlysning. De gemensamma målen är: Hållbar energi för alla (Mål 7); Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (Mål 9); Hållbara städer och samhällen (Mål 11); Hållbar konsumtion och produktion Mål (12); Bekämpa klimatförändringarna (Mål 13).

Insatsbeskrivningen kan även särskilja vilka specifika delmål för respektive särskilt mål man avser arbeta mot.

När ni gör er ansökan kommer ni att få besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet. Att göra en hållbarhetsanalys innan ni gör er ansökan är en förutsättning för att kunna ge svar på de frågor som ställs. Läs mer om hållbarhetsanalys i Tillväxtverkets Handbok för EU-projekt 2021 -2027.

Hur ska ni förbereda er inför ansökan?

Innan ni ansöker ska ni:

• ha en tydlig förändringsteori
• genomföra en hållbarhetsanalys

Skicka in ansökan i god tid. Om er ansökan kommer in efter sista ansökningsdag kommer vi att avvisa den.

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt stöd kommer ni att få ert stöd utbetalt i samband med att ni rapporterar era genomförda insatser. En förutsättning för att ni ska få pengarna utbetalade är att ni följer villkoren för stödet.

Ansökningar som har kommit in till Tillväxtverket är allmänna handlingar. Det betyder att Tillväxtverket måste lämna ut er ansökan om någon begär ut den. Innan handlingen lämnas ut görs alltid en sekretessprövning. Det är därför viktigt att ni är tydliga om någon del i er ansökan innehåller affärshemligheter som skulle kunna omfattas av sekretess.

Information om vad som gäller för stödet hittar ni i avsnittet "Planera" i handboken för EU-projekt 2021-2027.

• Planera - i handboken för EU-projekt 2021-2027

Resultatkedjor

Regionalfonden 2021-2027 investerar genom tre resultatkedjor. Direkta insatser till företag, utveckling av stödstrukturer och uppbyggnad av miljöer och infrastruktur. En resultatkedja anger aktiviteter som ska genomföras hos projektets målgrupp, prestationer – det vill säga direkta resultat av de aktiviteter som genomförs, effekter på kort sikt (utökad kunskap om ett område) och effekter på medellång sikt (förändrat beteende). När ni söker ert projekt ska ni utgå från en huvudsaklig resultatkedja, även om projekten kopplar an till fler. Val av huvudsaklig resultatkedja är styrande för de utfallsindikatorer som ni ska rapportera in utfall för.

Exempel på insatser inom de olika resultatkedjorna:

Specifikt mål 2.2

Direkta insatser i företag

• affärsmodeller, system och metoder som främjar produktionen av förnybara drivmedel
• stimulera lösningar som bidrar till att energi på ett effektivt sätt kan tas tillvara i cirkulära flöden eller processer

Utveckling av stödstrukturer

• genomföra kartläggningar av hållbar och tillgänglig råvara
• insatser för beteendeförändringar med fokus på klimatsmarta transporter

Uppbyggnad av miljöer/infrastruktur

• investera i lokala och regionala lösningar för produktion av förnybara drivmedel

Specifikt mål 2.3

Direkta insatser i företag

• utveckla, testa samt investera i lokala, flexibla och agila energilagringslösningar för förnybar och fossilfri energi
• utveckla styrsystem för distribution och lagring av förnybar energi

Utveckling av stödstrukturer

• bygga nätverk och kluster av företag som tillsammans kan erbjuda lösningar för energilagring
• genomföra inventeringar och kartläggningar som bidrar till en ökad förståelse för vilka behov energisystemet behöver fylla
• utveckla nyttiggörandet av överskottsenergi i en verksamhet som primärenergi i en annan

Uppbyggnad av miljöer/infrastruktur

• investera i miljöer för utveckling av styrsystem för en ökad förutsägbarhet och ett optimerat energi- och effektnyttjande, lokalt och regionalt

Använd förändringsteori

Det är ett krav att ni använder förändringsteori för att beskriva ert projekt. Förändringsteorin är en systematisk beskrivning av vad och varför något ska förändras, vad som är möjligt att påverka och vilka förväntade effekter som behöver inträffa för att uppfylla målen.

Information om förändringsteorin hittar ni i avsnittet "Planera" i handboken för EU-projekt 2021-2027.

Kopplingen mellan Övre Norrlands program och Agenda 2030

En intervention får helt eller delvis genomföras i ett annat land, även utanför EU, under förutsättning att insatsen bidrar till det specifika målet. Samarbete med aktörer i ett eller flera andra länder kan vara integrerat i ett projekt för att stärka arbetet mot projektmålet.

Bidra till Östersjöstrategin Länk till annan webbplats.

Vilka krav, villkor och regler gäller?

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt kan ni få stöd för kostnader ni haft under projektperioden. En projektperiod kan tidigast starta det datum som ansökan elektroniskt kom in till Tillväxtverket. Ni kan inte få ersättning för kostnader ni haft innan projektperiodens start.

Er ansökan ska uppfylla kraven i utlysningen. Den ska tydligt beskriva de insatser och aktiviteter som bidrar till programmets politiska och specifika mål. Ansökan ska vara skriven på svenska eller något av de nationella minoritetsspråken. Tillväxtverket kommer att avslå ansökningar som inte uppfyller kraven.

EU-programmen styrs främst av följande förordningar:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056
• Förordning (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder

De styrande förordningarna kompletteras av Tillväxtverkets allmänna och särskilda villkor. För att projektet ska få stöd krävs det att projektet följer villkoren. Information om vilka krav och villkor som gäller för stödet finns samlat i handboken för EU-projekt 2021-2027.

• Krav och styrande dokument – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Krav på projektutvärdering

Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets allmänna villkor och framgår av Tillväxtverkets beslut om stöd. Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer för projektutvärdering.

• Uppföljning och utvärdering – i handboken för EU-projekt 2021-2027
• Allmänna villkor - i handboken för EU-projekt 2021-2027

Utbetalning av stöd

Ni som ansöker om finansiering behöver ha en god likviditet för att kunna genomföra projektet. Utbetalning av stöd sker i efterskott för de kostnader som är betalda och uppfyller övriga krav för stödberättigande kostnader. Därför är det viktigt att ni planerar för likviditeten i projektet. Under vissa förutsättningar kan ni få förskottsutbetalning.

• Förskott för projekt med svag likviditet – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Hållbarhetsanalys

Att projektet arbetar med hållbarhet är en förutsättning för att Tillväxtverket ska bevilja stöd från Regionalfonden och Fonden för en rättvis omställning. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet.

• Hållbarhetsanalys – i handboken för EU-projekt 2021-2027

EU-stadgan och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EU-stadgan reglerar grundläggande rättigheter inom Europeiska unionen. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Projekt som finansieras av Regionalfonden eller Fonden för en rättvis omställning får inte bryta mot dessa regler.

• Lev upp till EU-stadgan – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Vilka villkor gäller för EU-finansierade projekt som kan gynna företag?

Stöd till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom stöd.

Statligt stöd till företag (ekonomisk verksamhet).

• Följ EU:s regler för statsstöd – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Tillväxtverket har kategoriserat företagsinriktade projekt i Regionalfonden genom ett antal olika boxar. Avsikten är att underlätta för er som söker att se olika alternativ och att förbereda projektansökningarna i enlighet med regelverket. De olika boxarna avspeglar de möjliga stödinsatser som gäller för den här utlysningen. Tillväxtverkets handläggare gör en slutgiltig bedömning av vilka statsstödsregler som är aktuella för er ansökan.

Det är viktigt att du som sökande, och dina projektpartners vet om ni definieras som företag eller inte. Enligt EU:s statsstödsregelverk är ett företag en enhet som, oberoende av juridisk form, bedriver ekonomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte. Med ekonomisk verksamhet avses all verksamhet som erbjuder varor/tjänster på en marknad.

Om ni eller en projektpartner är ett företag så påverkar det hur ert projektupplägg kan vara. Därför är det viktigt att ni läser på om statsstödsregelverket. Ert projekts verksamhet påverkar vilka statsstödsregler som kommer tillämpas.

• Vägledning för statsstöd – i handboken för EU-projekt 2021-2027

I denna utlysning kan ni söka stöd inom samtliga boxar.

EU:s regelverk tillåter stöd som lämnas till organisationer/företag ur ett statsstödsperspektiv som egentligen anses som ett gynnande av företaget/organisationen (statsstöd enligt gruppundantagsförordningen). Exempel är stöd till Investeringar, FoU hos företag, innovationskluster (vilket inkluderar digitala innovationshubbar), testbäddar, stöd till infrastruktur för FoU och annan infrastruktur såsom bredband, hamnar eller multifunktionell rekreationsinfrastruktur.

Är det fråga om begränsade stödbelopp eller ett gynnande av begränsat ekonomiskt värde finns också möjlighet att tillämpa särskilda bestämmelser om så kallat försumbart stöd/de minimis.

Ett vanligt scenario vid genomförande av projekt i Regionalfonden är att de genomförs i regi av en projektägare där ett antal företag berörs som målgrupp för projektets insatser. Detta kan ha formen indirekt stöd där företag gynnas i form av subventionerade tjänster. Men även projektägaren kan betraktas som mottagare av stöd som faller under detta regelverk. Tex vid plattformsbyggande, metodutveckling, investeringar och liknande. Detta kan ställa specifika krav på bland annat medfinansieringens sammansättning då det ofta behövs en viss andel privat medfinansiering.

Vid en ansökan om stöd är det därför viktigt att definiera aktiviteter och därtill knutna kostnader som är statsstödsrelevanta. Det är viktigt att ni för ett tydligt resonemang och bifogar beräkningar för aktiviteter som omfattas av reglerna för statsstöd. Ert projekts verksamhet påverkar vilka statsstödsregler som kommer tillämpas. Ni kan ha en eller flera boxar i ert projekt. Ett tips är att försöka planera era projektaktiviteter på så sätt att ni inte blandar flera boxar i en aktivitet.

Ta gärna en tidig kontakt med handläggare på Tillväxtverkets kontor i Luleå för hjälp med val av statsstödbox. Val av statsstödsbox är styrande för era planerade aktiviteter och budget. Då flertalet av gruppundantagen innebär att ni behöver använda er av redovisningsalternativet ”faktiska kostnader” så ser vi gärna att ni redan i ansökan skickar in en tydligt specificerad kostnads- och aktivitetsbudget.

Hur handläggs och beslutas er ansökan?

Tillväxtverket bedömer er ansökan utifrån beskrivna krav och kriterier. Vi bedömer ansökan i två steg. I det första steget säkerställer vi att ansökan uppfyller grundläggande krav, villkor och obligatoriska urvalskriterier. Vi bedömer om ansökan passar in i aktuellt program och aktuell utlysning.

I det andra steget bedömer vi kvaliteten i ert projekt utifrån fyra kvalitetskriterier.

En handläggare på Tillväxtverket kontaktar dig under handläggningen.

• Så bedömer och fattar vi beslut om er ansökan – i handboken för EU-projekt 2021-2027