Främja energieffektivitet i Småland och Öarna
Har ni idéer som kan bidra till att fler företag och organisationer kan bli bättre på att energieffektivisera sin verksamhet?
Nu finns möjlighet att söka EU-finansiering för utvecklingsprojekt som leder till ökad konkurrenskraft och minskade utsläpp av växthusgaser genom energieffektivisering i Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Gotlands län.
Vem kan söka?
Organisationer med huvudsakligen små och medelstora företag som målgrupp samt högskola och akademi. Det kan handla om organisationer inom det företagsfrämjande systemet, branschorganisationer men även organisationer inom idéburen sektor. Även offentlig sektor, såsom kommuner, regioner och statliga myndigheter.
Vad kan ni söka för?
Projekt och förstudier som främjar energieffektivitet och minskar utsläppen av växthusgaser. Vi vill att insatserna träffar och involverar den huvudsakliga målgruppen små och medelstora företag. Vi ser gärna att företagen återfinns i branscher med stor energiåtgång, exempelvis tillverkningsindustrin, bygg och fastighetsbolag, förädlingsleden inom skog och trä och livsmedelsindustrin.
Hur mycket kan ni få i stöd?
40 procent av era projektkostnader. Totalt finns cirka 90 miljoner kronor för alla utlysningar, inom ramen för 2025:2, för Småland och Öarna.
Vad handlar erbjudandet om?
Erbjudandet handlar om att stödja projekt som syftar till att förbättra energieffektiviteten och hållbarheten hos produkter och verksamheter. Dessa åtgärder är i linje med Ekodesignförordningen (ESPR) och Direktivet om energieffektivitet (EED), två centrala lagstiftningar inom EU som syftar till att höja energiprestandan och hållbarheten inom en mängd olika sektorer.
Ekodesignförordningen, som trädde i kraft den 18 juli 2024, utvidgar tidigare ekodesigndirektiv och ställer krav på att produkter ska uppfylla minimikrav för energiprestanda och hållbarhet. Den omfattar nästan alla produkter och fokuserar på cirkularitet och produktens hela livscykel. EED syftar till att utnyttja energi så effektivt som möjligt i alla sektorer och innehåller bestämmelser om att minska energianvändningen och främja energieffektivisering.
Trots att alla detaljer kring dessa förordningar och direktiv ännu inte är helt på plats, är det viktigt att börja arbeta med dem redan nu. Genom att integrera principerna från Ekodesignförordningen och EED i projekt kan företag och organisationer säkerställa att de ligger i framkant när de gäller energieffektivitet och hållbarhet. Detta kan bidra till att minska energikostnader, förbättra konkurrenskraften och minska klimatpåverkan.
Insatser som behöver genomföras handlar i grunden om att skapa förståelse om hur design, materialval och andra egenskaper påverkar produktens hållbarhet och cirkularitet genom hela värdekedjan. Denna insikt är avgörande för att kunna fatta välgrundade beslut som förbättrar produktens men också verksamhetens miljöprestanda vilket i sin tur bidrar till en mer hållbar framtid.
Sök inom följande specifika mål:
- 2.1 Främja energieffektivitet
Med de globala hållbarhetsmålen i fokus behöver Småland och Öarna anta utmaningarna kopplat till miljö och klimat. Insatser behövs för att stärka utvecklingen för en bättre miljö och öka takten i klimatomställningen hos små och medelstora företag och offentliga sektor.
Främja energieffektivitet och minska utsläppen av växthusgaser
Insatserna inom detta specifika mål ska leda till att små och medelstora företag och organisationer inom offentlig sektor blir mer energieffektiva.
Projekten får gärna stärka företagens kunskap och medvetenhet om energieffektivisering så att fler små och medelstora företag ska kunna minska sina energikostnader och sin klimatpåverkan. Det kan exempelvis handla om att hjälpa företag att titta på sin verksamhets energianvändning och föreslå ändringar av olika typer för energibesparing. Det skulle också kunna handla om att titta på de produkter och tjänster som företagen erbjuder för att deras kunder i nästa steg ska få en lägre och effektivare energianvändning.
Projekten kan bidra till ökad energieffektiv produktion och energibesparing exempelvis genom:
- Information om potentialen med energieffektivisering och hjälp med att mäta och analysera sin energianvändning eller genomföra energikartläggningar, som kan bli underlag för företagens insatser för energieffektivisering.
- Utvecklade produktionsprocesser, modeller och strukturer från inköp av råvara till slutkund. Genom att analysera och optimera produktionsprocesser kan företag säkerställa att varje steg i produktionskedjan är energieffektiv och hållbar. I enlighet med Ekodesignförordningen kan detta inkludera användning av energieffektiva komponenter och material samt att minimera avfall och resursanvändning.
- Utvecklade produkter (inklusive design), processer och affärsmodeller som är mer energieffektiva. Genom att företag utvecklar produkter och tjänster som är designade för att vara energieffektiva, hållbara och reparerbara stärker det företagens möjligheter att uppfylla kraven i Ekodesignförordningen. Det hjälper även företagens kunder att minska sin energiförbrukning och klimatpåverkan.
- Energi och resurseffektivt byggande och renovering av befintliga byggnader. Projektens insatser kan bidra till ökad kunskap och utveckling av energieffektiv nyproduktion och drift vid renovering, åtgärder som ligger i linje med EED, Ekodesignförordningen samt EPBD
Länk till annan webbplats..
- Stöd och rådgivning som leder till stärkt konkurrenskraft hos företag genom förmåga att leverera hållbarhetsinformation till kunder/sin leverantörskedja. För att uppfylla kraven i Ekodesignförordningen och annan lagstiftning inom området behöver företag en tydlig översikt över sina produkters miljöpåverkan, data om energianvändning och hållbarhet. Att exempelvis stötta företag att genomföra en livscykelanalys är ett effektivt sätt att identifiera de faser i produktens livscykel där miljöpåverkan är som störst.
För ökad energieffektivitet och energibesparing kan projekten också fokusera på utveckling av samverkansarenor och nätverk för kunskapsutbyte. Projektet bör samarbeta med andra aktörer som är viktiga för den lokala och regionala utvecklingen. Vi ser gärna att det finns aktiviteter som syftar till samarbete med aktörer i andra delar av Sverige eller internationellt, för att säkerställa att lärdomar och lösningar som finns på andra platser. Insatser som bygger ökad kapacitet för framtida internationell samverkan kan ingå i insatserna.
Vi ser gärna projekt som kan visa på mätbara mål kopplade till minskad användning av primärenergi och/eller utsläpp av växthusgaser.
Projekten får gärna ha en tydlig geografisk målgruppsanalys över de företag som projektet vill nå och att det framgår i ansökan hur ni ska nå dem (inkl. företag på landsbygden).
Ansökningar med huvudfokus på energieffektiva transporter är inte stödbara inom programmet. Insats som syftar till energieffektiv varudistribution, transport eller logistik kan dock ingå som en delaktivitet inom ramen för en ansökan med annan huvudinriktning.
Agenda 2030
Samtliga projekt ska bidra till jämställdhet och minskad ojämlikhet. Läs mer under "Hur ska finansieringen bidra till de globala målen?"
Mer information
Vem kan söka?
Exempel på organisationer som förväntas söka är offentliga, ideella och privata organisationer inom det regionala företagsfrämjandesystemet. Dessa ska huvudsakligen ha små och medelstora företag som målgrupp för de insatser som man ansöker om. Denna ram omfattar bland annat branschorganisationer, ägare av miljöer och infrastrukturer, universitet och högskolor, forskningsinstitut och organisationer som arbetar med att stödja sociala innovationer.
Även offentlig sektor, såsom kommuner, regioner och statliga myndigheter kan vara sökande. Organisationer med säte utanför området är också varmt välkomna att söka för insatser som stärker små och medelstora företag inom Småland och Öarna.
Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka genom utlysningen. Enskilda näringsidkare kan få indirekt stöd genom projektet. Läs mer om vem som kan söka i Tillväxtverkets handbok för EU-projekt 2021-2027.
Vad kan ni söka för?
Alla projekt ska bidra till att målgruppen får ökade förmågor och i och med det även förändrade beteenden.
Projektets aktiviteter ska leda till resultat inom det som Tillväxtverket kallar resultatkedjor:
- Direkta insatser till företag
- Utveckling av stödstrukturer
- Uppbyggnad av miljöer och infrastruktur (ej möjlig i specifikt mål 2.1)
Resultatkedjorna visar vart resultaten ska synas. I er ansökan ska ni beskriva hur era projektmål och aktiviteter ska skapa förändrade förmågor och beteenden (resultat) som sedan leder till långsiktiga effekter.
Ni kan även ansöka om finansiering till en förstudie för att skapa förutsättningar för att senare kunna ansöka om finansiering för ett projekt.
Använd resultatkedjorna i ert arbete med projektaktiviteter och mål för att tydliggöra vad ni ska göra och vad ni vill uppnå.
1. Projekt och förstudier med direkta insatser till företag
Ni arbetar direkt med små och medelstora företag och bidrar till att de utvecklar förändrade beteenden och förmågor. Vi ser gärna att genomförda insatser leder till att fler små och medelstora företag inför produkt och processinnovationer eller utvecklar produkter, processer och affärsmodeller. Vi ser gärna projekt som kan visa på mätbara mål kopplade till minskad användning av primärenergi och/eller utsläpp av växthusgaser. Ni kan exempelvis bedriva sådana insatser inom följande:
☒Rådgivning till små och medelstora företag, individuellt eller i grupp
- Företagsspecifika insatser
- Pilot- och demonstrationsprojekt
- Ökad medvetenhet
- Bidra med kunskapsunderlag
- Utveckla processer och nya affärsmodeller
☒Nätverk för företag
- Nätverk för ökad samverkan och lärande
☒Kompetensutveckling
- Informationsinsatser
- Goda exempel
☒Ramprojekt exempelvis affärsutvecklingscheckar
2. Projekt och förstudier som utvecklar stödstrukturer runt företagen
Ni arbetar med den stödstruktur som finns runt små och medelstora företag och företagande. Insatserna ska vara förutsättningsskapande och bidra till att aktörerna ska utveckla förändrade beteenden och förmågor. Det leder indirekt till att företagen får bättre förutsättningar. Handlar projekten om att utveckla stödstrukturer ser vi gärna att de resulterar i ett flertal användare om det handlar om nya samverkansarenor eller nätverk, eller leder till fler organisationer som utvecklar produkter, processer och tjänster. Ni kan exempelvis bedriva sådana insatser inom följande:
☒Utveckling av metoder och arbetssätt inom främjandesystemet
☒Stärka kompetensen i främjandesystemet
☒Förbättrade samverkansarenor mellan offentliga och privata aktörer
Statsstöd
Observera att insatserna ovan kan påverkas av statsstödsreglerna. Läs mer om statsstöd och statsstödsboxar under avsnittet Vilka villkor gäller för EU-finansierade projekt som kan gynna företag.
Hur mycket kan ni få i stöd?
För att genomföra ert projekt kan ni få högst 40 procent i medfinansiering från Regionalfonden. Resterande 60 procent av er budget ska vara offentliga och/eller privata medel.
Budgeten ska vara kostnadseffektiv. Tillväxtverkets handläggare gör en bedömning av budgeten, därför är det viktigt att ni kan förklara hur ni har tänkt när ni har planerat era kostnader.
Tillväxtverket använder sig av flera förenklade redovisningsalternativ. Läs mer om vilket alternativ som kan vara aktuellt för er ansökan i Tillväxtverkets handbok för EU-projekt 2021-2027.
Utökad finansiering
Om det inom programperioden finns EU-medel kvar inom programmets budget kan Tillväxtverket i enlighet med gällande regelverk erbjuda redan beviljade projekt möjlighet att ansöka om utökad finansiering och förlängd projektperiod. En förutsättning är att projektägaren då kan visa att det finns tillräcklig nationell medfinansiering.
När kan ni söka?
Min ansökan öppnar den 11 augusti och stänger den 16 september 2025.
Prioritering och beslut av ansökningar sker i december 2025.
Hur länge kan projektet pågå?
- Ett projekt rekommenderas att pågå i maximalt 40 månader.
- En förstudie rekommenderas att pågå i maximalt 9 månader.
Första möjliga datum för projektstart är samma dag som ansökan har skickats in till Tillväxtverket.
Projekten kan som längst pågå till 2029-09-30.
Hur ska finansieringen bidra till regionens övergripande utmaningar?
De fyra regionerna inom Småland och Öarna har enats om att gemensamt arbeta för att möta sex gemensamma utmaningar.
Långsam klimatomställning
Det går för långsamt med klimatomställningen. För att nå målen i klimat och energiplanen behöver utsläppen minska, samtidigt som åtgärderna inte får försämra konkurrenskraften.
Icke jämställd arbetsmarknad
Småland och Öarna behöver skapa förutsättningar för en mer jämställd regional utveckling. För att stärka attraktionskraft, tillväxtpotential och sysselsättning ska allas potential tas tillvara. Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att vara delaktiga i utvecklingsarbete och ta del av resurser på lika villkor. Normer behöver vidgas, och attityder förändras, för att bryta ett rådande traditionellt sätt att se på företagande, ledarskap och innovation.
Svag kompetensförsörjning
Det är bristande matchning på arbetsmarknaden. Arbetskraftens utbildningsnivå är låg samtidigt som många människor med hög kompetens flyttar från Småland och Öarna. Samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut är avgörande för smart specialisering, men hindras av att utbildningsnivån är låg i många små och medelstora företag, vilket kan göra det svårt att ta till sig akademisk kunskap.
Svag konkurrenskraft
Småland och öarna har en svag konkurrenskraft, bland annat i form av lågt nyföretagande, lågt kunskapsinnehåll och låg internationalisering. Tillväxten är svag och lönsamheten låg inom små och medelstora företag. Näringslivet behöver breddas med bland annat fler tjänsteföretag och kunskapsintensiva företag.
Låg innovationsgrad
Vi har en låg grad av innovation, jämfört med andra regioner. För att vi ska ha en god konkurrenskraft behövs bättre förutsättningar för innovation, till exempel mer investeringar i avancerad teknik och i stödfunktioner till befintliga kluster.
Svårt att få ut effekter av digitalisering
Småland och öarna har en stark industriförädling, men en för låg grad av automatisering, robotisering och användning av artificiell intelligens (AI). Det behövs ett digitaliseringslyft för att säkra nyttan av tjänster till invånare, företag och organisationer.
Hur ska finansieringen bidra till de globala målen?
Agenda 2030 är ett ramverk för nationell handling och globalt samarbete för hållbar utveckling. Agendan består av 17 globala mål. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Globala mål
Ni som söker finansiering från Regionalfonden ska i ansökan beskriva vilka av de globala målen som ert projekt bidrar till på lång sikt och på vilket sätt det bidrar. Utgå från projektets aktiviteter och förväntade resultat och ta del av beskrivningen av de globala målen i länken ovan.
I ansökan ska ni också beskriva de förändringar som ert projekt ska skapa i målgrupperna – förändringarna ska vara i linje med det som ska ske på samhällsnivå enligt respektive globalt mål.
Beskriv också eventuella målkonflikter och hur dessa ska hanteras i projektet. Med målkonflikter menas de negativa konsekvenser projektets insatser kan ha på de globala målen.
Alla projekt ska bidra till mål 5 Jämställdhet och 10 minskad ojämlikhet.
Projektet ska innehålla särskilda insatser för jämställdhet och mångfald även om huvudsyftet är ett annat. Det ska tydligt beskrivas förväntade resultat kopplat till jämställdhet och mångfald. Verktyg kommer finnas i ansökningsprocessen för att säkerställa jämställdhetsintegrering. Då fokus i insatserna i första hand är att öka takten i klimatomställningen och utvecklingen för en bättre miljö är resultat inom jämställdhet och mångfald två sekundära men viktiga bieffekter.
Insatserna förväntas exempelvis arbeta för motverka diskriminering, delmål 5.1 och 10.3, och att öka inkluderingen i näringslivet och i beslutsprocesser, delmål 5.5 och 10.2.
I övrigt ska ansökan ligga i linje med ett eller fler av de globala målen som är mest aktuella för utlysningens innehåll.
Insatser för klimatomställning och utvecklingen för en bättre miljö förväntas ha en bred positiv påverkan på bland annat mål 12 Hållbar konsumtion och produktion.
Genom exempelvis ökad kunskap och implementering av cirkulära processer kan insatserna bidra till:
12.1 Hållbara konsumtions och produktionsmönster
12.2 Hållbar användning av naturresurser
12.5 Minska mängden avfall
12.6 Hållbara metoder och hållbarhetsredovisning
Hur ska ni förbereda er inför ansökan?
Innan ni ansöker ska ni:
- ha en tydlig förändringsteori
- genomföra en hållbarhetsanalys
Skicka in ansökan i god tid. Om er ansökan kommer in efter sista ansökningsdag kommer vi att avvisa den.
Om Tillväxtverket beviljar ert projekt stöd kommer ni att få ert stöd utbetalt i samband med att ni rapporterar era genomförda insatser. En förutsättning för att ni ska få pengarna utbetalade är att ni följer villkoren för stödet.
Ansökningar som har kommit in till Tillväxtverket är allmänna handlingar. Det betyder att Tillväxtverket måste lämna ut er ansökan om någon begär ut den. Innan handlingen lämnas ut görs alltid en sekretessprövning. Det är därför viktigt att ni är tydliga om någon del i er ansökan innehåller affärshemligheter som skulle kunna omfattas av sekretess.
Information om vad som gäller för stödet hittar ni i avsnittet "Planera" i handboken för EU-projekt 2021-2027.
Er ansökan ska svara mot de regionala utvecklingsstrategierna
För att säkerställa att ansökningar svarar mot de regionala utvecklingsstrategierna, ska projektet förankras i god tid hos den regionalt utvecklingsansvariga organisationen i berört eller berörda län.
Vi rekommenderar därför att ni tidigt fyller i mallen "Testa er projektidé” och får återkoppling på denna innan ni ansöker. Mallen fungerar som ett diskussionsunderlag inför ett eventuellt möte med regionalt utvecklingsansvarig och en handläggare på Tillväxtverket, eller för att få återkoppling via e-post eller telefon.
Skicka er ifyllda mall till Tillväxtverket och den av Tillväxtverkets kontaktpersoner nedan där idén är tänkt att genomföras:
Tillväxtverket:
smalandochoarna@tillvaxtverket.se
Tel: 08-681 91 00
Region Kalmar län: Maria Stegefors
maria.stegefors@regionkalmar.se
Tel: 010-358 83 99
Region Kronoberg: Felicia Arpzell
felicia.arpzell@kronoberg.se
Tel: 0470-52 39 83
Region Jönköpings län: Johanna Stejdahl
johanna.stejdahl@rjl.se
Tel: 072-204 94 48
Region Gotland: William Cöster
william.coster@gotland.se
Tel: 070-447 67 31
Vilka krav, villkor och regler gäller?
Om Tillväxtverket beviljar ert projekt kan ni få stöd för kostnader ni haft under projektperioden. En projektperiod kan tidigast starta det datum som ansökan elektroniskt kom in till Tillväxtverket. Ni kan inte få ersättning för kostnader ni haft innan projektperiodens start.
Er ansökan ska uppfylla kraven i utlysningen. Den ska tydligt beskriva de insatser och aktiviteter som bidrar till programmets politiska och specifika mål. Ansökan ska vara skriven på svenska eller något av de nationella minoritetsspråken. Tillväxtverket kommer att avslå ansökningar som inte uppfyller kraven.
EU-programmen styrs främst av följande förordningar:
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056
- Förordning (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder
De styrande förordningarna kompletteras av Tillväxtverkets allmänna och särskilda villkor. För att projektet ska få stöd krävs det att projektet följer villkoren. Information om vilka krav och villkor som gäller för stödet finns samlat i handboken för EU-projekt 2021-2027.
Krav på projektutvärdering
Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets allmänna villkor och framgår av Tillväxtverkets beslut om stöd. Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer för projektutvärdering.
- Uppföljning och utvärdering – i handboken för EU-projekt 2021-2027
- Allmänna villkor - i handboken för EU-projekt 2021-2027
Utbetalning av stöd
Ni som ansöker om finansiering behöver ha en god likviditet för att kunna genomföra projektet. Utbetalning av stöd sker i efterskott för de kostnader som är betalda och uppfyller övriga krav för stödberättigande kostnader. Därför är det viktigt att ni planerar för likviditeten i projektet. Under vissa förutsättningar kan ni få förskottsutbetalning.
Hållbarhetsanalys
Att projektet arbetar med hållbarhet är en förutsättning för att Tillväxtverket ska bevilja stöd från Regionalfonden och Fonden för en rättvis omställning. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet.
EU-stadgan och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
EU-stadgan reglerar grundläggande rättigheter inom Europeiska unionen. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Projekt som finansieras av Regionalfonden eller Fonden för en rättvis omställning får inte bryta mot dessa regler.
Vilka villkor gäller för EU-finansierade projekt som kan gynna företag?
Stöd till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom stöd.
Statligt stöd till företag (ekonomisk verksamhet).
Tillväxtverket har kategoriserat företagsinriktade projekt i Regionalfonden genom ett antal olika boxar. Avsikten är att underlätta för er som söker att se olika alternativ och att förbereda projektansökningarna i enlighet med regelverket. De olika boxarna avspeglar de möjliga stödinsatser som gäller för den här utlysningen. Tillväxtverkets handläggare gör en slutgiltig bedömning av vilka statsstödsregler som är aktuella för er ansökan.
Projektägare/partners kan vara företag
Det är viktigt att ni som sökande, och era projektpartners vet om ni definieras som företag eller inte. Enligt EU:s statsstödsregelverk är ett företag en enhet som, oberoende av juridisk form, bedriver ekonomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte. Med ekonomisk verksamhet avses all verksamhet som erbjuder varor/tjänster på en marknad.
Om ni eller en projektpartner är ett företag så påverkar det hur ert projektupplägg kan vara. Därför är det viktigt att ni läser på om statsstödsregelverket.
Ert projekts verksamhet påverkar vilka statsstödsregler som kommer tillämpas. Ni kan ha en eller flera boxar i ert projekt.
Kommer ni i ert projekt arbeta med att ge direkta stöd till företag, till exempel: coachning, affärsrådgivning, informationsaktiviteter, utveckling av nya varor eller tjänster eller förbättringar av befintliga sådana så läs mer om box 2 eller box 3.
Kommer ni arbeta med att utveckla stödstrukturer, till exempel: metod, system- eller processutveckling eller nya modeller så kan följande boxar vara aktuella: 3, 5, 7, 8, 9, 11,13.
Ta en tidig kontakt med handläggare på Tillväxtverkets kontor i Jönköping för hjälp med val av statsstödbox. Val av statsstödsbox är styrande för era planerade aktiviteter och budget.
Hur handläggs och beslutas er ansökan?
Tillväxtverket bedömer er ansökan utifrån beskrivna krav och kriterier. Vi bedömer ansökan i två steg. I det första steget säkerställer vi att ansökan uppfyller grundläggande krav, villkor och obligatoriska urvalskriterier. Vi bedömer om ansökan passar in i aktuellt program och aktuell utlysning.
I det andra steget bedömer vi kvaliteten i ert projekt utifrån fyra kvalitetskriterier.
En handläggare på Tillväxtverket kontaktar dig under handläggningen.
Som komplement till Tillväxtverkets krav och kriterier har Strukturfondsparterskapet beslutat om kompletterande regionala prioriteringsgrunder för Småland och Öarna.
Så ansöker ni
Min ansökan öppnar den 11 augusti och stänger den 16 september 2025.
Kontakt
Vi som jobbar med programmet Småland och Öarna är Erik Wennerhag, Emma Wixe, Eric Andersson och Henrik Blomberg.
Kontakta oss via mail: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Eller till programmets mejladress: smalandochoarna@tillvaxtverket.se
Hjälp att söka
Följande handbok gäller som vägledning för att söka detta stöd.
Informationstillfällen
22/8 Kl 10-11 Digitalt möte där programkontoret går igenom ansökans olika delar. Tips och rådgivning för aktörer som skriver på en ansökan.
Kontakta programkontoret för mer information och för deltagande: smalandochoarna@tillväxtverket.se
