Främja den cirkulära och resurseffektiva ekonomin

  • Stängd 16 mars 2023
  • Region Stockholm

Vill ni genomföra insatser för att främja den cirkulära och resurseffektiva ekonomin i Stockholmsregionen? Nu finns det möjlighet att söka EU-finansiering från Regionalfonden i Stockholmsregionen för att minska klimatpåverkan genom projekt som syftar till att öka cirkulariteten, främja energieffektivisering, minska mängden avfall eller främja cirkulära produktionsprocesser.

Vem kan söka?

Samverkansplattformar, offentliga aktörer, akademi, företagsnoder med flera.

Vad kan ni söka för?

Projekt som syftar till att främja en cirkulär och resurseffektiv ekonomi.

Hur mycket kan ni få i stöd?

Utlysningsomgången (tre utlysningar) omfattar max 70 miljoner kronor. Medfinansiering med 60 procent gäller.

Vad handlar erbjudandet om?

Nu kan ni som vill genomföra insatser för att främja övergången till en cirkulär ekonomi i Stockholmsregionen söka EU-stöd. Det finns möjlighet att söka finansiering för både genomförandeprojekt och förstudier.

Insatserna ska bidra till en cirkulär ekonomi och minskad klimatpåverkan. Insatserna kan handla om att öka resurs- och energieffektiviteten när det gäller produktionsprocesser, utformning och hantering av varor och tjänster i ett livscykelperspektiv. Det kan också handla om avfallshantering (återvinning), affärsmodeller, markanvändning och konsumtion.

Bland annat behövs insatser för kravställande i upphandlingar, tekniska lösningar, affärsmodeller, beteendeförändringar samt för att främja företagens innovationsförmåga, kunskap och teknikanvändning inom den gröna omställningen. Detta kan bland annat handla om design av produkter, förädlade metoder för produktion, intelligent resursanvändning, affärsmodeller för ökad resurs- och energieffektivitet samt klimatfrämjande åtgärder. För att möta utmaningarna behövs också en utveckling av regionens fysiska struktur som kan bidra till en ökad resurseffektivitet. Det kan till exempel handla om en ökad tillgänglighet till sorteringsanläggningar, vars användning kan bidra till minskade koldioxidutsläpp. Utmaningarna står mer utförligt beskrivna i regionalfondsprogrammet för Stockholmsregionen.

Alla sektorer där den cirkulära ekonomin kan utvecklas är aktuella, men bygg- och transportsektorn är de två sektorer som står för störst klimatpåverkan i regionen. Vi ser därmed gärna sökanden inom dessa områden.

Övergången till en cirkulär ekonomi kräver en ökad klimatmedvetenhet och insatser från många aktörer, såväl privata företag, sociala entreprenörer som forskningsaktörer och utbildningsaktörer.

Insatserna ska bidra till att möta Stockholmsregionens utmaningar för långsiktig hållbar utveckling, exempelvis genom att:

  • främja utveckling och implementering av mer effektiva, hållbara processer, innovativa lösningar och ny miljöteknik. Till exempel genom att öka produkters effektivitet, livslängd och reparerbarhet,
  • öka resurs- och energieffektivitet samt främja cirkulär omställning i små och medelstora företag, inklusive stödja små och innovationsbaserade företags process från innovation till implementering. Det handlar även om att utveckla alternativa material och främja användandet av återvunnet material i produkter, inklusive en hållbar utveckling av plastens livscykel,
  • identifiera resurs- och klimateffektiva synergiåtgärder och systematiskt främja övergången till en mer cirkulär ekonomi, till exempel genom industriell symbios och samverkan,
  • främja omställningen i regionens markanvändning och fysisk miljö så att förutsättningarna ökar för en cirkulär koldioxidsnål ekonomi,
  • främja en ökad klimatmedvetenhet, som stödjer hållbara konsumtionsmönster och ett hållbart beteende.
7. Hållbar energi för alla. Gul kvadrat, text och symbol i vitt. En sol med en powersymbol i mitten. Solen har tolv strålar.
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Vinröd kvadrat, text och symbol i vitt. Tre stående staplar med en stigande kurva överst.
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Orange kvadrat, text och symbol i vitt. Fyra kuber, tre är i botten och bildar ett hörn, den fjärde är staplad på hörnkuben.
11. Hållbara städer och samhällen. Guldgul kvadrat, text och symbol i vitt. En rad av fyra olika hustyper.
12. Hållbar konsumtion och produktion. Mörk senapsgul kvadrat, text och symbol i vitt. En liggande åtta med en pil i slutet av linjen. En variant av oändlighetssymbolen.
13. Bekämpa klimatförändringarna. Mörkgrön kvadrat, text och symbol i vitt. Ett öga, där irisen är ett jordklot.
17. Genomförande och globalt partnerskap. Marinblå kvadrat, text och symbol i vitt. Fem ringar överlappar varandra i en cirkel.

Mer information

Vem kan söka?

Regionala aktörer som vill främja cirkulär ekonomi, exempelvis samverkansplattformar offentliga aktörer, akademin och företagsnoder.

Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka stödet.

Vad kan ni söka för?

Ni kan söka för:

➔ Direkta insatser mot företag

  • Stöd till verksamheter som tillhandahåller tjänster som bidrar till en koldioxidsnål ekonomi och till klimatresiliens, inklusive åtgärder för ökad medvetenhet.

Insatser kan vara inriktade mot att främja utveckling av tjänster som bidrar till en cirkulär, koldioxidsnål ekonomi med effektiv resurs- och energianvändning och till klimatresiliens. Detta kan till exempel innefatta tjänster som bidrar till utveckling av innovativa och hållbara varor, tjänster och affärsmodeller.

Ytterligare exempel kan vara tjänster inom produktdesign och utveckling, innovation, digitala lösningar, beräkningsverktyg, marknadsföring, informationsspridning, instrument för industriell symbios och för hantering av material eller avfall.

➔ Stödjande strukturer

  • Energieffektivitet och demonstrationsprojekt i små och medelstora företag eller stora företag samt stödåtgärder i överensstämmelse med energieffektivitetskriterierna.
  • Stöd till miljövänliga produktionsprocesser och resurseffektivitet i små och medelstora företag.

Region Stockholm har satt upp en tydlig riktning mot att öka cirkulariteten i hela produktkedjan. Exempel på inriktningar som är aktuella i denna utlysning:

  • Insatser inriktade mot att främja utveckling av tjänster som bidrar till en cirkulär, koldioxidsnål ekonomi med effektiv resurs- och energianvändning och till klimatresiliens.
  • Tjänster inom produktdesign och utveckling, innovation, digitala lösningar, beräkningsverktyg, marknadsföring, informationsspridning, instrument för industriell symbios och för hantering av material eller avfall.
  • Insatser som främjar utveckling, test, demonstration samt implementering av mer effektiva, hållbara processer, innovativa lösningar och ny miljöteknik.
  • Utveckling av alternativa material och främjandet av återvunnet material i produkter.
  • Fysiska strukturer i samhället som stödjer övergången till en cirkulär ekonomi, detta kan till exempel handla om strukturer för avfallshantering, materialhantering eller distribution av produkter.

Det är viktigt att ansökningarna har en tydlig koppling till regionala behov och aktuella satsningar. Regional förankring, behovsanalys och involvering av målgruppen ska därför göras innan ni ansöker.

Insatser som främjar utveckling, test, demonstration samt implementering av mer effektiva, hållbara processer, innovativa lösningar och ny miljöteknik. Företags aktiviteter kan bidra till en cirkulär koldioxidsnål ekonomi både genom utveckling av processer och produkter. Processerna kan utvecklas för att bli mer resurs- och energieffektiva och produktuveckling kan till exempel ske genom att produkters effektivitet, livslängd och reparerbarhet ökar.

Utveckling av alternativa material och främjandet av återvunnet material i produkter är vägar till en cirkulär ekonomi. Ett exempel på ett viktigt område att arbeta med när det gäller detta är produktkedjor som innehåller plast. Särskilt små och medelstora företag kan behöva ta del av insatser för att bättre kunna bidra till den cirkulära ekonomin, men även större företag eller organisationer kan genom insatser öka sitt bidrag, till exempel som så kallade lokomotiv eller upphandlare.

Fysiska strukturer i samhället kan också stödja övergången till en cirkulär ekonomi, detta kan till exempel handla om strukturer för avfallshantering, materialhantering eller distribution av produkter.

Exempel på inriktning:

  • Återbruk av byggmaterial. I dagsläget saknas affärsmodeller, regelverken är föråldrade, bristande kompetens och bristande förståelse för cirkulär ekonomi.
  • Korskopplingen mellan den digitala och cirkulära omställningen där följande branscher därmed kan bli relevanta i Stockholm: foodtech (livsmedel), proptech (fastigheter), climatech (värme- och klimatanläggningar) och green fintech (finans).

Förstudier är möjliga inom denna utlysning. Dessa ska utgöra förberedelser för kommande genomförandeprojekt.

Hur mycket kan ni få i stöd?

Utlysningsomgången (tre utlysningar) omfattar max 70 miljoner kronor.

För att genomföra ert projekt kan ni få högst 40 procent i medfinansiering från Regionalfonden/Fonden för en rättvis omställning. Resterande 60 procent av er budget ska vara offentliga och/eller privata medel.

Budgeten ska vara kostnadseffektiv. Tillväxtverkets handläggare gör en bedömning av budgeten, därför är det viktigt att ni kan förklara hur ni har tänkt när ni har planerat era kostnader.

Tillväxtverket använder sig av flera förenklade redovisningsalternativ. Läs mer om vilket alternativ som kan vara aktuellt för er ansökan i Tillväxtverkets handbok för EU-projekt 2021-2027.

När kan ni söka?

Utlysningen öppnar 27 januari och stänger 16 mars 2023.

Hur länge kan projektet pågå?

Den rekommenderade projektlängden är tre år och förstudier nio månader. Det finns möjlighet till dialog kring projektlängd. För mer information kontakta Tillväxtverket och regionalt utvecklingsansvariga.

Hur ska finansieringen bidra till regionens övergripande utmaningarna?

Stockholmsregionens växthusgasutsläpp kommer främst från bebyggelse, transport och konsumtion. De regionala utmaningar som pekas ut i regionalfondsprogrammet för Stockholm är tydligt kopplade till behovet av att länets alla aktörer, såväl offentliga som privata, kontinuerligt arbetar med att minska sin klimatpåverkan genom att energi- och resurseffektivisera, samt skapa cirkulära strukturer som ger låg klimatpåverkan.

Stockholmsregionen har en stor utmaning med utfasning av fossil energi och att öka förnybar elförsörjning för att minska klimatavtrycket. Arbetet med mer effektiv material- och energianvändning är viktiga delar av den cirkulära ekonomin och utgör en stor potential för Stockholmsregionen för att minska energibehovet och klimatavtrycket.

Region Stockholm har satt upp en tydlig riktning mot att öka cirkulariteten och minska mängden avfall, bland annat genom användning av informations- och kommunikationsteknik och processinnovation. Digitalisering är därför nödvändig för att möjliggöra en smart, hållbar och tillgänglig stadsutveckling, en mer cirkulär ekonomi och för att understödja en industriell omställning, inte minst för länets små och medelstora företag.

En stor utmaning för Stockholmsregionen ligger i att hantera såväl produktion som konsumtion och det avfall som därmed genereras. I regeringens strategi för cirkulär ekonomi adresseras behovet av smartare design, produktion och mer hållbara konsumtionsmönster.

Övergången till cirkulär ekonomi innebär intensifiering av en omställningsprocess som kräver en ökad kunskapsnivå hos både företag och en bred allmänhet. Det ska bidra till såväl en förstärkt klimatmedvetenhet som hållbara konsumtionsmönster.

Hur ska finansieringen bidra till de globala målen?

Agenda 2030 är ett ramverk för nationell handling och globalt samarbete för hållbar utveckling. Agendan består av 17 globala mål. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

När ni ansöker om finansiering är det ett krav att beskriva vilket eller vilka av de globala målen inom Agenda 2030 som ert projekt bidrar till att uppfylla. För att framgångsrikt lyckas koppla projektet till målen är det önskvärt att noga välja ut vilka mål som avses och säkerställa att det finns en tydlig koppling som går att motivera. Utgå från projektets insatser och förväntade resultat, och ta del av beskrivningen av de globala målen. Beskriv också eventuella målkonflikter. Med det menas de negativa konsekvenserna projektets insatser kan ha på Agenda 2030-målen.

Regionalfondsprogrammet för Stockholm har förutsättningar att bidra till flertalet av de globala målen i Agenda 2030.

Insatser för cirkulär ekonomi förväntas ha en positiv påverkan på: mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Detta framför allt genom att kretsloppstänk och affärsmodeller bidrar till att förbättra resurseffektiviteten inom konsumtion och produktion (delmål 8.4). Insatser inom cirkulär ekonomi förväntas också ha en bred positiv påverkan på mål 12 Hållbar konsumtion och produktion. Genom exempelvis implementering av kretsloppsprocesser för industriella produkter och livsmedel, kan insatserna bidra till delmål 12.1 Hållbara konsumtions- och produktionsmönster, delmål 12.2 Hållbar användning av naturresurser, delmål 12.4 Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall, delmål 12.5 som avser minskning av mängden avfall, och delmål 12.8 Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar. Insatser för cirkulär ekonomi ligger också väl i linje med mål 17 Partnerskap, då allting bygger på samverkan mellan en bred grupp av aktörer. I synnerhet är det delmål 17.17 Uppmuntra effektiva partnerskap (offentlig-privata samt med det civila samhället) som insatserna förväntas bidra till.

Insatser för att främja övergången till en cirkulär ekonomi har potential att bidra till hållbar utveckling i Stockholmsregionen på bred front. Detta genom att, beroende på hur insatserna riktas tematiskt, stödja utvecklingen av en eller fler av följande framsteg som i sin tur har bäring på de globala målen:
Industriell omställning genom hållbar produktion, Grönare transporter, Hållbart byggande och stadsutveckling samt Cirkulär ekonomi.
Genom insatsernas resultat och effekter med koppling till ovan nämnda framsteg kan de framförallt bidra till följande globala mål:

7: Hållbar energi för alla
8:Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
11. Hållbara städer och samhällen
12: Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
17: Genomförande av globalt partnerskap

En beskrivning av hur projektet förväntas bidra till globala mål, samt exempel på målkonflikter ska ingå i er ansökan.

Potentiella målkonflikter
Det är viktigt att ni tar hänsyn till och hanterar potentiella negativa konsekvenser som insatserna kan få för vissa av hållbarhetsmålen. Mål och delmål som riskerar påverkas negativt av insatserna är bland annat:

För Globalt mål 7 kan insatser för industriell omvandling, särskilt genom implementering och uppskalning av ny teknik,vara mycket energikrävande. Det är därför viktigt att göra en bedömning av i vilken mån som investeringarna på kort sikt kan öka energiförbrukningen och därmed ha en negativ effekt på delmål 7.2 "Öka andelen förnybar energi i världen".

För Globalt mål 8 kan insatser för hållbar produktion leda till att företag som lyckas implementera nya arbetssätt stärker sin konkurrenskraft, medan andra företag riskerar att slås ut. Detta medför i sin tur att arbetstillfällen kan förloras. Insatserna kan därmed få negativ effekt mot delmål 8.5 "Full sysselsättning och anständiga arbetsvillkor".

Mål 17. Stärkande av cirkulär ekonomi bidrar till att efterfrågan på produkter och råmaterial minskar. Om programområdet lyckas med omställning mot cirkulär ekonomi, blir en av konsekvenserna att behovet av att importera produkter och råvaror (bl.a. från utvecklingsländerna) minskar. Därmed finns det en risk att insatserna kan ha negativa konsekvenser för delmål 17.11 Öka utvecklingsländers export.

Hur ska ni förbereda er inför ansökan?

Innan ni ansöker ska ni:

  • ha en tydlig förändringsteori
  • genomföra en hållbarhetsanalys

Skicka in ansökan i god tid. Om er ansökan kommer in efter sista ansökningsdag kommer vi att avvisa den.

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt stöd kommer ni att få ert stöd utbetalt i samband med att ni rapporterar era genomförda insatser. En förutsättning för att ni ska få pengarna utbetalade är att ni följer villkoren för stödet.

Ansökningar som har kommit in till Tillväxtverket är allmänna handlingar. Det betyder att Tillväxtverket måste lämna ut er ansökan om någon begär ut den. Innan handlingen lämnas ut görs alltid en sekretessprövning. Det är därför viktigt att ni är tydliga om någon del i er ansökan innehåller affärshemligheter som skulle kunna omfattas av sekretess.

Information om vad som gäller för stödet hittar ni i avsnittet "Planera" i handboken för EU-projekt 2021-2027.

Vi uppmuntrar er att ta kontakt med Tillväxtverkets enhet Regional tillväxt mellersta Sverige som hanterar regionalfondsprogrammet för Stockholm som hanterar regionalfondsprogrammet för Stockholm när utlysningen öppnar 16 mars.

Se information högst uppe till höger om Digitalt informationstillfälle.

Det är viktigt att ansökningarna har en tydlig koppling till regionala behov och aktuella satsningar. Regional förankring, behovsanalys och involvering av målgruppen ska därför göras innan ni ansöker.

  • Ta del av den regionala utvecklingsstrategin (RUFS 2050) om Stockholms­regionens utmaningar och prioriteringar på området. Det är ett krav att ni redogör för hur ert projekt bidrar till att uppfylla strategins mål.

Strukturfondspartnerskapet kommer att bedöma projektansökans koppling till den regionala utvecklingsstrategin .

Vilka krav, villkor och regler gäller?

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt kan ni få stöd för kostnader ni haft under projektperioden. En projektperiod kan tidigast starta det datum som ansökan elektroniskt kom in till Tillväxtverket. Ni kan inte få ersättning för kostnader ni haft innan projektperiodens start.

Er ansökan ska uppfylla kraven i utlysningen. Den ska tydligt beskriva de insatser och aktiviteter som bidrar till programmets politiska och specifika mål. Tillväxtverket kommer att avslå ansökningar som inte uppfyller kraven.

EU-programmen styrs främst av följande förordningar:

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056
  • Förordning (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder

De styrande förordningarna kompletteras av Tillväxtverkets allmänna och särskilda villkor. För att projektet ska få stöd krävs det att projektet följer villkoren. Information om vilka krav och villkor som gäller för stödet finns samlat i handboken för EU-projekt 2021-2027.

Krav på projektutvärdering

Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets allmänna villkor och framgår av Tillväxtverkets beslut om stöd. Krav på upphandling av utvärdering gäller för projekt som omsluter en total projektbudget mer än 12 miljoner kronor. Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer för projektutvärdering.

Utbetalning av stöd

Ni som ansöker om finansiering behöver ha en god likviditet för att kunna genomföra projektet. Utbetalning av stöd sker i efterskott för de kostnader som är betalda och uppfyller övriga krav för stödberättigande kostnader. Därför är det viktigt att ni planerar för likviditeten i projektet. Under vissa förutsättningar kan ni få förskottsutbetalning.

Hållbarhetsanalys

Att projektet arbetar med hållbarhet är en förutsättning för att Tillväxtverket ska bevilja stöd från Regionalfonden och Fonden för en rättvis omställning. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet.

EU-stadgan och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EU-stadgan reglerar grundläggande rättigheter inom Europeiska unionen. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Projekt som finansieras av Regionalfonden eller Fonden för en rättvis omställning får inte bryta mot dessa regler.

Vilka villkor gäller för EU-finansierade projekt som kan gynna företag?

Stöd till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom stöd.

Statligt stöd till företag (ekonomisk verksamhet).

Regler för vilka kostnader som är stödberättigande.

Tillväxtverket har kategoriserat företagsinriktade projekt i Regionalfonden genom ett antal olika boxar. Avsikten är att underlätta för er som söker att se olika alternativ och att förbereda projektansökningarna i enlighet med regelverket. De olika boxarna avspeglar de möjliga stödinsatser som gäller för den här utlysningen. Tillväxtverkets handläggare gör en slutgiltig bedömning av vilka statsstödsregler som är aktuella för er ansökan.

I denna utlysning kan ni söka stöd inom följande boxar:

Samtliga boxar gäller.

Hur handläggs och beslutas er ansökan?

Tillväxtverket bedömer er ansökan utifrån beskrivna krav och kriterier. Vi bedömer ansökan i två steg. I det första steget säkerställer vi att ansökan uppfyller grundläggande krav, villkor och obligatoriska urvalskriterier. Vi bedömer om ansökan passar in i aktuellt program och aktuell utlysning.

I det andra steget bedömer vi kvaliteten i ert projekt utifrån fyra kvalitetskriterier.

En handläggare på Tillväxtverket kontaktar dig under handläggningen.

Strukturfondspartnerskapet i Stockholms län ska yttra sig över vilka ansökningar som ska prioriteras bland de ansökningar som godkänts av Tillväxtverket.

Strukturfondspartnerskapets yttrande är bindande i Tillväxtverkets fortsatta beredning.

Strukturfondspartnerskapet kommer att yttra sig om prioritering av godkända ansökningar utifrån tre bedömningsgrunder:

1. Projektet bidrar till genomförandet av RUFS 2050 och Agenda 2030 i Stockholmsregionen.
2. Projektet genomförs i samverkan med aktörer som är relevanta för projektet.
3. Projektet medför mervärde och nytta för det långsiktiga regionala utvecklingsarbetet i Stockholmsregionen. En mer utförlig beskrivning av partnerskapets prioriteringskriterier finns på Region Stockholms webbplats.

Det är bra att ha prioriteringskriterierna i åtanke vid skrivandet av ansökan.

Så ansöker ni

Skicka in er ansökan via e-tjänsten Min ansökan. Om utlysningen omfattar flera specifika mål kommer ni behöva välja ett av dessa. Läs mer om detta under rubriken "Vad handlar erbjudandet om".

Ni hittar obligatoriska bilagor som ska finnas med i er ansökan i handboken för EU-projekt 2021-2027. Här finns även information om e-tjänsten och de frågor och områden som ansökan innehåller i avsnittet "Så fyller ni i ansökan".

Kontakt

08-681 91 00 (växel)
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

 

Hör av er till:

Robin Andersson eller Lisa Kareliusson

E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 91 00 (växel)

Programmet: stockholm@tillvaxtverket.se

Vi uppmuntrar er att ta kontakt med Tillväxtverkets enhet Regional tillväxt mellersta Sverige som hanterar regionalfondsprogrammet för Stockholm innan ni skickar in en ansökan.

Hjälp att söka

Följande handbok gäller som vägledning för att söka detta stöd.

Digitalt informationstillfälle:

Anordnas av Tillväxtverket
15 februari klockan 10-11. Anmälan görs till stockholm@tillvaxtverket.se