Digital utveckling för hållbarhet och resiliens i norra Sverige

I den här utlysningen kan offentliga aktörer, universitet och högskolor, forskningsinstitut och övriga forsknings- och utbildningsaktörer, aktörer inom det företagsfrämjande systemet, ekonomiska föreningar och civilsamhället söka stödet.

Särskilt fokus bör läggas på att säkerställa att insatserna bidrar till att inkludera underrepresenterade grupper samt att nå en bredd av organisationer och företag. Vid utformandet av insatser är det viktigt att använda ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

Det är i denna utlysning särskilt relevant att projektägaren har kapacitet att driva utvecklingsarbete som kommer en bredare målgrupp till del. Projekt där nyttan främst tillfaller enskilda företag eller en snävt avgränsad affärsidé bedöms normalt som mindre relevanta.

Endast juridiska personer, privat- eller offentligrättsliga, kan söka stödet.

• Exempel på privaträttsliga juridiska personer är aktiebolag och ideella och ekonomiska föreningar.
• Exempel på offentligrättsliga juridiska personer är universitet och högskolor, regionförbund, kommuner, regioner och statliga myndigheter.

Företag bör i första hand medverka som målgrupp, samverkanspart eller medfinansiär, snarare än som ensam projektägare, om inte projektet tydligt kan visa bredare regional nytta och förenlighet med utlysningens syfte.

Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka stöd genom utlysningen. Däremot kan indirekt stöd i vissa fall beviljas inom ramen för ett projekt. I beslutet om stöd framgår det om enskilda näringsidkare eller privatpersoner är målgrupp för det indirekta stödet.

• Krav på er som ansöker – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Vad kan ni söka för?

Utlysningen är i första hand öppen för genomförandeprojekt. Projekt ska vara tydligt förankrade i målgruppens behov och beskriva vilken konkret förändring som ska uppnås under projekttiden. Det ska framgå vilka användare eller verksamheter som ska ta del av resultaten, på vilket sätt och med vilken förväntad nytta.

Insatser som främst består av analys, kartläggning, metodbeskrivningar, nätverksbyggande eller uppbyggnad av strukturer utan tydlig plan för användning och resultat hos målgruppen är mindre relevanta i denna utlysning.

Förstudier kan endast komma i fråga om de har ett tydligt avgränsat syfte, är direkt kopplade till ett identifierat utvecklingsbehov och förväntas leda vidare till ett väl definierat genomförandeprojekt. Förstudien ska tydligt beskriva:

• vilket konkret problem eller behov som ska undersökas
• vilken målgrupp som berörs
• varför behovet inte redan är tillräckligt känt
• vad förstudien ska resultera i
• hur resultaten ska kunna omsättas i ett genomförandeprojekt

Vi söker projekt som bidrar till konkret tillämpning av digitalisering, till exempel genom att:

• införa eller bredda användningen av digitala lösningar i små och medelstora företag
• stärka företags förmåga att använda AI, dataanalys, automatisering eller andra digitala tekniker i verksamheten
• utveckla och införa digitala lösningar som förbättrar tillgänglighet, kvalitet eller effektivitet i offentliga tjänster
• utveckla arbetssätt, testmiljöer eller stödformer som leder till att fler företag eller verksamheter faktiskt kan använda digitala lösningar i ordinarie verksamhet

Projekt som söker stöd ska vara tillräckligt konkreta för att det ska gå att bedöma genomförbarhet, målgruppsnytta och förväntade resultat. Det ska därför framgå vilka aktiviteter som ska genomföras, vilka som deltar, vilka resultat som ska uppnås och hur resultaten ska tas vidare efter projektets slut.

Hur mycket kan ni få i stöd?

För att genomföra ett projekt kan ni få maximalt 40 procent av projektets totala budget i EU-stöd. Övrig finansiering (60 procent) behöver utgöras av andra nationella medel eller av egen finansiering.

Var uppmärksamma på att statsstödsregelverket kan innebära krav på att projektets budget ska innehålla en specifik nivå privat medfinansiering.

Om ni tänker söka medfinansiering från andra aktörer så var medvetna om att dessa kan ha andra datum för inlämnande att förhålla sig till.

Tillväxtverket kan komma att inom programperioden erbjuda beviljade projekt möjlighet att ansöka om utökad finansiering och förlängd projektperiod om det finns EU-medel kvar inom programmets budget i enlighet med gällande regelverk. En förutsättning är att projektägaren då kan visa att det finns tillräcklig nationell medfinansiering.

Budgeten ska vara kostnadseffektiv. Tillväxtverkets handläggare gör en bedömning av budgeten, därför är det viktigt att ni kan förklara hur ni har tänkt när ni har planerat era kostnader.

Tillväxtverket använder sig av flera förenklade redovisningsalternativ. Läs mer om vilket alternativ som kan vara aktuellt för er ansökan i Tillväxtverkets handbok för EU-projekt 2021-2027.

• Planera er budget – i handboken för EU-projekt 2021-2027
  

När kan ni söka?

Ansökan öppnar den 13 augusti och stänger den 16 september. Prioritering av projekt sker i december, därefter fattar Tillväxtverket beslut.

Hur länge kan projektet pågå?

Ett genomförandeprojekt kan pågå i upp till 40 månader, inklusive slutredovisning och utvärderingsaktiviteter. Ni kan starta ert projekt tidigast samma dag som ansökan har skickats in till Tillväxtverket. Sista slutdatum för projekt inom programperioden är 2029-09-30.

En förstudie kan pågå i 12 månader.

Hur ska finansieringen bidra till regionens övergripande utmaningar?

Digitalisering är i sig inte ett självändamål, utan ett verktyg för att på ett hållbart sätt möta Övre Norrlands grundläggande utmaningar. Det kan bidra till att överbrygga långa avstånd, stärka småföretagens konkurrenskraft, göra välfärdstjänster mer tillgängliga i glesbygd och skapa attraktiva livsmiljöer för invånare.

Rätt använt är digitalisering ett sätt att både öka utveckling, konkurrens- och attraktionskraft i regionen och samtidigt säkerställa en effektiv service och hög livskvalitet för invånarna. För att regionens näringsliv, offentliga sektor och civilsamhälle ska kunna utvecklas krävs att de kan ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.

Det finns stora skillnader i digital mognad mellan olika sektorer och företag. För vissa aktörer handlar det om att stärka grundläggande digital mognad och förmåga att införa befintliga lösningar. För andra handlar det om att använda mer avancerad digital teknik för att effektivisera verksamhet, förbättra tjänster eller stärka konkurrenskraft. Genom att öka användningen av digitala verktyg kan strukturomvandlingen underlättas och påskyndas, vilket kan leda till allt från högre kvalitet i äldreomsorgen till minskad miljöbelastning, mer hållbar konsumtion och nya affärsmöjligheter på globala marknader.

Digitaliseringen skapar störst värde när aktörer inom näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle samverkar. Genom att arbeta utifrån gemensamma systemperspektiv kan man hitta synergier, undvika stuprör och utveckla digitala lösningar som stärker regionens långsiktiga resiliens och attraktionskraft.

Hur ska finansieringen bidra till de globala målen?

Agenda 2030 är ett ramverk för nationell handling och globalt samarbete för hållbar utveckling. Agendan består av 17 globala mål. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

• Information om de globala målen på Globala målens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete ökar innovationsförmågan, resurseffektiviteten och sektorers samt branschers förmåga att attrahera och bibehålla kompetens. Med ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt samverkansformer som tillför nya perspektiv, skapas goda förutsättningar att utveckla hållbara lösningar på samhällsutmaningar såväl regionalt som globalt.
För att insatser ska få önskade effekter i genomförandet av Agenda 2030 krävs att regionens aktörer strävar efter ett kunskapsstyrt förändringsarbete där jämställdhet och inkludering används som hävstång för utveckling i planering, genomförande och uppföljning. Det innebär att statistik över fördelningen mellan kvinnor och män ska integreras i projektens interventionslogik, från utmaningar och behov till önskat sluttillstånd. Hela interventionslogiken ska koppla an till den ojämna fördelningen mellan kvinnor och män i branscher och sektorer och interventioner ska bidra till att utjämna skillnaderna.

Till prioritering av beslut om projekt utgör ett bidrag till genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen ett grundläggande krav. Ett baskrav är att projekten bidrar till de globala målen: Jämställdhet (Mål 5) och Minskad ojämlikhet (Mål 10). Samtliga projekt ska vid rapportering påvisa hur resultatet bidragit till att framsteg gentemot en ökad jämställdhet och en minskad ojämlikhet gjorts.

Utöver baskravet bör projekten bidra till minst tre globala mål inklusive delmål som bedömts särskilt relevant för denna utlysning och för Digitalisering: Hållbar energi för alla (Mål 7); Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (Mål 8); Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (Mål 9); Hållbara städer och samhällen (Mål 11); Hållbar konsumtion och produktion (Mål 12); Bekämpa klimatförändringarna (Mål 13).

Insatsbeskrivningen kan även särskilja vilka specifika delmål den avser att arbeta mot.

Tillväxtverket ställer krav på att hållbarhet integreras i planering, genomförande och uppföljning av projektet. Att projektet arbetar med hållbarhet är med andra ord en förutsättning för att kunna beviljas stöd från regionalfonden. I Regionalfonden används hållbarhet som ett paraply för de övergripande principerna jämställdhet, likabehandling, icke-diskriminering och miljö. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet. Läs mer om hållbarhetsanalys i Tillväxtverkets EU-handbok.

Hur ska ni förbereda er inför ansökan?

För att säkerställa att projekten leder till verklig nytta arbetar Regionalfonden med tre resultatkedjor:

• Direkta insatser till företag
• Utveckling av stödstrukturer
• Uppbyggnad av miljöer och infrastruktur

En resultatkedja visar sambandet mellan aktiviteter, prestationer och effekter – från det som görs i projektet till vilken förändring det leder till på kort och medellång sikt. När ni söker stöd ska ni välja en huvudsaklig resultatkedja. Valet styr vilka utfallsindikatorer ni rapporterar, även om ert projekt kan beröra fler kedjor.

Exempel på insatser inom de olika resultatkedjorna

Direkta insatser till företag

Projekt i denna resultatkedja ska leda till att företag stärker sin förmåga att använda digitalisering för att utveckla verksamhet, erbjudanden och konkurrenskraft. Insatserna ska vara nära kopplade till praktisk tillämpning och affärsnytta.

Exempel på insatser:

• stödja små och medelstora företag i att införa digitala verktyg, system eller tekniker som förbättrar processer, erbjudanden eller beslutsfattande
• genomföra tester, piloter eller verifiering som är direkt kopplade till införande eller användning i företag
• stärka företags förmåga att använda AI, dataanalys, automatisering eller andra digitala lösningar i ordinarie verksamhet
• utveckla affärsmodeller eller arbetssätt som gör att digitala lösningar kan användas och skapa värde i praktiken

Utveckling av stödstrukturer

Projekt i denna resultatkedja ska stärka de strukturer, arbetssätt och samverkansformer som gör det enklare för företag och organisationer att ta till sig och använda digitalisering. Fokus ligger på långsiktig kapacitet i det främjande systemet.

Exempel på insatser:

• utveckla stödmodeller som hjälper företag eller offentliga aktörer att identifiera behov, välja lösningar och genomföra digital omställning
• stärka främjande aktörers förmåga att erbjuda konkret och behovsnära stöd inom exempelvis AI, cybersäkerhet eller digital affärsutveckling
• utveckla samverkansformer mellan företag, offentlig sektor och kunskapsaktörer som direkt bidrar till införande eller breddad användning av digitala lösningar
• ta fram metoder och arbetssätt som gör det lättare för fler aktörer i glesa geografier att ta del av digitaliseringens möjligheter

Uppbyggnad av miljöer och infrastruktur

Projekt i denna resultatkedja ska utveckla eller tillgängliggöra miljöer, plattformar och infrastrukturer som möjliggör utveckling, test och användning av digitala lösningar. Fokus ligger på att skapa varaktig kapacitet, särskilt i glesa geografier med långa avstånd.

Exempel på insatser:

• utveckla testmiljöer, datamiljöer eller andra digitala infrastrukturer som företag och organisationer har ett tydligt behov av och kan använda
• investera i digital eller fysisk infrastruktur som krävs för att möjliggöra användning av digitala lösningar i glesa geografier
• utveckla distribuerade eller virtuella miljöer som gör det möjligt för fler aktörer att delta oberoende av avstånd
• skapa tillgång till teknik, data eller miljöer som stärker företags och verksamheters möjlighet att arbeta mer digitalt

Projekt som främst handlar om att bygga upp plattformar eller miljöer utan tydligt visad efterfrågan, definierade användare eller plan för nyttiggörande bedöms ha låg relevans i denna utlysning.

Internationellt samarbete

Projekt kan även omfatta samarbeten med aktörer i andra länder, både inom och utanför EU, om det stärker arbetet mot projektets mål. En insats kan alltså helt eller delvis genomföras utanför Sverige, under förutsättning att den bidrar till det specifika målet i programmet.

Innan ni ansöker ska ni:

• ha en tydlig förändringsteori
• genomföra en hållbarhetsanalys

Skicka in ansökan i god tid. Om er ansökan kommer in efter sista ansökningsdag kommer vi att avvisa den.

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt stöd kommer ni att få ert stöd utbetalt i samband med att ni rapporterar era genomförda insatser. En förutsättning för att ni ska få pengarna utbetalade är att ni följer villkoren för stödet.

Ansökningar som har kommit in till Tillväxtverket är allmänna handlingar. Det betyder att Tillväxtverket måste lämna ut er ansökan om någon begär ut den. Innan handlingen lämnas ut görs alltid en sekretessprövning. Det är därför viktigt att ni är tydliga om någon del i er ansökan innehåller affärshemligheter som skulle kunna omfattas av sekretess.

Information om vad som gäller för stödet hittar ni i avsnittet "Planera" i handboken för EU-projekt 2021-2027.

• Planera - i handboken för EU-projekt 2021-2027

Vilka krav, villkor och regler gäller?

För att kunna beviljas stöd ska projektet tydligt visa hur det bidrar till det specifika målet 1.2 Säkra nyttan av digitaliseringen och till utlysningens syfte. Ansökan ska beskriva vilket problem eller behov som projektet ska möta, vilken målgrupp som berörs, vilka aktiviteter som ska genomföras och vilken konkret nytta som ska uppnås under projekttiden.

Projektet ska ha en realistisk genomförandeplan, tydlig ansvarsfördelning, tillräcklig kapacitet att genomföra aktiviteterna och en kostnadseffektiv budget. Det ska också framgå hur resultaten ska tas till vara efter projektets slut och vilka förutsättningar som finns för att lösningarna ska användas i praktiken.

Om projektet omfattar aktiviteter som kan innebära statligt stöd ska detta beskrivas tydligt i ansökan. Projektet ska följa Tillväxtverkets allmänna och särskilda villkor, gällande EU-förordningar, nationella regelverk samt de krav som framgår av Handbok för EU-projekt 2021–2027.

Projekt som huvudsakligen består av tidig idéutveckling, övergripande analyser, nätverksbyggande eller strukturuppbyggnad utan tydlig plan för användning, införande eller nytta hos målgruppen kommer inte att prioriteras i denna utlysning.

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt kan ni få stöd för kostnader ni haft under projektperioden. En projektperiod kan tidigast starta det datum som ansökan elektroniskt kom in till Tillväxtverket. Ni kan inte få ersättning för kostnader ni haft innan projektperiodens start.

Er ansökan ska uppfylla kraven i utlysningen. Den ska tydligt beskriva de insatser och aktiviteter som bidrar till programmets politiska och specifika mål. Ansökan ska vara skriven på svenska eller något av de nationella minoritetsspråken. Tillväxtverket kommer att avslå ansökningar som inte uppfyller kraven.

EU-programmen styrs främst av följande förordningar:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056
• Förordning (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder

De styrande förordningarna kompletteras av Tillväxtverkets allmänna och särskilda villkor. För att projektet ska få stöd krävs det att projektet följer villkoren. Information om vilka krav och villkor som gäller för stödet finns samlat i handboken för EU-projekt 2021-2027.

• Krav och styrande dokument – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Krav på projektutvärdering

Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets allmänna villkor och framgår av Tillväxtverkets beslut om stöd. Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer för projektutvärdering.

• Uppföljning och utvärdering – i handboken för EU-projekt 2021-2027
• Allmänna villkor - i handboken för EU-projekt 2021-2027

Utbetalning av stöd

Ni som ansöker om finansiering behöver ha en god likviditet för att kunna genomföra projektet. Utbetalning av stöd sker i efterskott för de kostnader som är betalda och uppfyller övriga krav för stödberättigande kostnader. Därför är det viktigt att ni planerar för likviditeten i projektet. Under vissa förutsättningar kan ni få förskottsutbetalning.

• Förskott för projekt med svag likviditet – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Hållbarhetsanalys

Att projektet arbetar med hållbarhet är en förutsättning för att Tillväxtverket ska bevilja stöd från Regionalfonden och Fonden för en rättvis omställning. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet.

• Hållbarhetsanalys – i handboken för EU-projekt 2021-2027

EU-stadgan och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EU-stadgan reglerar grundläggande rättigheter inom Europeiska unionen. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Projekt som finansieras av Regionalfonden eller Fonden för en rättvis omställning får inte bryta mot dessa regler.

• Lev upp till EU-stadgan – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Vilka villkor gäller för EU-finansierade projekt som kan gynna företag?

Stöd till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom stöd.

Statligt stöd till företag (ekonomisk verksamhet).

• Följ EU:s regler för statsstöd – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Tillväxtverket har kategoriserat företagsinriktade projekt i Regionalfonden genom ett antal olika boxar. Avsikten är att underlätta för er som söker att se olika alternativ och att förbereda projektansökningarna i enlighet med regelverket. De olika boxarna avspeglar de möjliga stödinsatser som gäller för den här utlysningen. Tillväxtverkets handläggare gör en slutgiltig bedömning av vilka statsstödsregler som är aktuella för er ansökan.

Det är viktigt att du som sökande, och dina projektpartners vet om ni definieras som företag eller inte. Enligt EU:s statsstödsregelverk är ett företag en enhet som, oberoende av juridisk form, bedriver ekonomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte. Med ekonomisk verksamhet avses all verksamhet som erbjuder varor/tjänster på en marknad.

Om ni eller en projektpartner är ett företag så påverkar det hur ert projektupplägg kan vara. Därför är det viktigt att ni läser på om statsstödsregelverket. Ert projekts verksamhet påverkar vilka statsstödsregler som kommer tillämpas.

• Vägledning för statsstöd – i handboken för EU-projekt 2021-2027

I denna utlysning kan ni söka stöd inom samtliga boxar.

EU:s regelverk tillåter stöd som lämnas till organisationer/företag ur ett statsstödsperspektiv som egentligen anses som ett gynnande av företaget/organisationen (statsstöd enligt gruppundantagsförordningen). Exempel är stöd till Investeringar, FoU hos företag, innovationskluster (vilket inkluderar digitala innovationshubbar), testbäddar, stöd till infrastruktur för FoU och annan infrastruktur såsom bredband, hamnar eller multifunktionell rekreationsinfrastruktur.

Är det fråga om begränsade stödbelopp eller ett gynnande av begränsat ekonomiskt värde finns också möjlighet att tillämpa särskilda bestämmelser om så kallat försumbart stöd/de minimis.

Ett vanligt scenario vid genomförande av projekt i Regionalfonden är att de genomförs i regi av en projektägare där ett antal företag berörs som målgrupp för projektets insatser. Detta kan ha formen indirekt stöd där företag gynnas i form av subventionerade tjänster. Men även projektägaren kan betraktas som mottagare av stöd som faller under detta regelverk. Tex vid plattformsbyggande, metodutveckling, investeringar och liknande. Detta kan ställa specifika krav på bland annat medfinansieringens sammansättning då det ofta behövs en viss andel privat medfinansiering.

Vid en ansökan om stöd är det därför viktigt att definiera aktiviteter och därtill knutna kostnader som är statsstödsrelevanta. Det är viktigt att ni för ett tydligt resonemang och bifogar beräkningar för aktiviteter som omfattas av reglerna för statsstöd. Ert projekts verksamhet påverkar vilka statsstödsregler som kommer tillämpas. Ni kan ha en eller flera boxar i ert projekt. Ett tips är att försöka planera era projektaktiviteter på så sätt att ni inte blandar flera boxar i en aktivitet.

Ta gärna en tidig kontakt med handläggare på Tillväxtverkets kontor i Luleå för hjälp med val av statsstödbox. Val av statsstödsbox är styrande för era planerade aktiviteter och budget. Då flertalet av gruppundantagen innebär att ni behöver använda er av redovisningsalternativet ”faktiska kostnader” så ser vi gärna att ni redan i ansökan skickar in en tydligt specificerad kostnads- och aktivitetsbudget.

Hur handläggs och beslutas er ansökan?

I bedömningen väger vi särskilt in projektets relevans för regionala behov i Norrbotten och Västerbotten, genomförandekapacitet, kvalitet i projektlogiken samt hur väl projektet svarar mot utlysningens inriktning och det specifika målet. Berörda regioner ges möjlighet att lämna yttrande över inkomna ansökningar innan Tillväxtverket fattar beslut.

Vi bedömer också graden av samverkan mellan relevanta aktörer, hur projektet arbetar med hållbarhet samt hur resultaten kan leva vidare efter projektets slut.
Ansökningarna prioriteras i konkurrens med andra inkomna ansökningar i utlysningen. Det innebär att även ansökningar som uppfyller grundläggande krav kan avslås om de inte bedöms ha tillräcklig kvalitet eller relevans i förhållande till andra projekt.

I denna utlysning prioriterar vi projekt som utgår från tydligt identifierade behov hos företag, offentlig sektor eller andra användare i Övre Norrland, och som leder till konkret användning, införande eller stärkt kapacitet under projekttiden. Det ska tydligt framgå vilka som ska använda resultaten, hur det ska ske och vilken nytta som ska uppnås.

Vi prioriterar inte projekt som huvudsakligen avser tidig idéutveckling, konceptutveckling, kartläggningar eller nätverksbyggande utan tydlig plan för användning och resultat hos målgruppen. Ansökningar med otydlig målgrupp, svag koppling mellan behov, aktiviteter och resultat eller låg mottagningsförmåga hos användarna kommer att bedömas ha låg kvalitet.

Tillväxtverket bedömer er ansökan utifrån beskrivna krav och kriterier. I det första steget säkerställer vi att ansökan uppfyller grundläggande krav, villkor och obligatoriska urvalskriterier. Vi bedömer om ansökan passar in i aktuellt program och aktuell utlysning.

Sen begärs ett skriftligt yttrande från berörda regioner in, innan en fördjupad bedömning görs.

En handläggare på Tillväxtverket kontaktar dig under handläggningen.

Utlysningen välkomnar projekt från såväl etablerade som mindre aktörer. Samverkansprojekt uppmuntras särskilt, då de kan bidra till att inkludera små och medelstora aktörer samt kommuner med begränsade resurser.

Aktörer från civilsamhället, inklusive folkbildningen, kan utgöra projektägare eller jämbördiga samverkansparter.

• Så bedömer och fattar vi beslut om er ansökan – i handboken för EU-projekt 2021-2027