Bygg starka innovationsmiljöer i norr

  • Öppnar 13 januari 2026
  • Norrbotten
  • Västerbotten

Vill ni bidra till nya lösningar för glesa geografier? Vi söker projekt som utvecklar och stärker innovationsmiljöer i Norrbotten och Västerbotten, med fokus på utmaningar kopplade till avstånd, befolkningstäthet och omställning.

Genom samarbete mellan företag, forskare, offentlig sektor och civilsamhället kan vi skapa innovation som gör verklig skillnad.

Vem kan söka?

Offentliga aktörer, aktörer inom det företagsfrämjande systemet, universitet och högskolor, forsknings- och utbildningsaktörer, ekonomiska föreningar och civilsamhället.

Vad kan ni söka för?

Insatser för stärkta innovationsmiljöer i glesa geografier i Norrbotten och Västerbotten.

Hur mycket kan ni få i stöd?

Ett projekt kan maximalt beviljas 40 procent av sin totala budget i stöd. Budget för utlysningen är 30 miljoner kronor. Tillgängligt belopp för utlysningen kan komma att ändras.

Vad handlar erbjudandet om?

1.1 Stärk forskning och innovation

Har din organisation idéer för hur vi kan stärka innovation och samverkan i de glesbefolkade områdena i Norrbotten och Västerbotten? Nu erbjuder vi finansiering för insatser som syftar till att stärka innovationsmiljöer och som samlar talanger och experter för att lösa specifika utmaningar inom exempelvis transporter, energi, distansöverbryggande teknik eller tekniker för snabb omställning vid kris.

Vi efterlyser projekt som skapar regionala testbäddar där företag och forskare kan utveckla och testa hållbara lösningar inom till exempel skogsbruk eller förnybar energi och insatser som utvecklar och främjar delningsekonomimodeller som gör det möjligt för företag att dela på infrastruktur eller resurser och därmed minska kostnader och klimatpåverkan och öka resiliensen. Vi ser gärna projekt som utvecklar digitala plattformar för samarbeten mellan aktörer i glesbygden och nationella/internationella företag och forskningscentrum. En stärkt forskningsinfrastruktur och en funktionell, geografiskt oberoende samverkan bidrar till att minska ojämlikheter mellan olika delar av regionen. Det minskar också ojämlikhet mellan grupper och individer.

Vi ser också gärna forskning som tar fram innovativa lösningar som förbättrar levnadsvillkoren och samhällsutvecklingen i glesbygden. Det kan exempelvis bidra till utvecklingen av digitala tjänster som förbättrar vård, utbildning eller transporter i regioner med långa avstånd. Att använda städer och byar i Norrbotten och Västerbotten som testbäddar för forskning och innovation innebär en unik möjlighet att dra nytta av de specifika förutsättningar som råder inom geografin. De långa avstånden och det kalla klimatet innebär många utmaningar, och erbjuder goda möjlighet för innovation.

För att skapa förankring och öka acceptansen för förändringar kan lokalbefolkningen involveras. Medborgarforskning och lokal samverkan ger insikter och erfarenheter som är avgörande för att göra lösningar relevanta och hållbara för regionen.

Ett viktigt steg är också att göra lösningar skalbara så att innovationer kan spridas och implementeras i andra delar av Sverige eller internationellt. Genom samarbeten med exportfrämjande organisationer och kluster inom hållbar utveckling så är det möjligt att stödja internationalisering av de testade lösningarna.

Vi uppmanar till samarbetsprojekt mellan små och medelstora företag som vill växa genom att erbjuda innovativa produkter eller tjänster, universitet och forskningsinstitutioner som kan bidra med tillgång till expertis och forskningsbaserad utveckling, offentliga aktörer såsom kommuner och regionala utvecklingsbolag som har lokalkännedom och kan bidra till att skapa förutsättningar för innovationsprojekt och civilsamhället som kan bidra till att skapa inkluderande och hållbara lösningar som gynnar lokala samhällen.

Vi ser också gärna samverkan mellan länen och med aktörer utanför länen. Även samverkan med internationella aktörer inom specifika branscher som kan ge regionen nya perspektiv och affärsmöjligheter.

Vi ser positivt på tvärsektoriell samverkan då vi tror att möten mellan olika branscher är en bra grogrund för nya och förbättrade lösningar.

Projektinsatserna ska ha en tydlig koppling till Norrbottens och Västerbottens utpekade områden för smart specialisering.

Här kan ni läsa de regionala smart specialiseringsstrategierna:

Norrbottens strategi för smart specialisering Länk till annan webbplats.
Västerbottens innovationsstrategi Länk till annan webbplats.


5. Jämställdhet. Röd-orange kvadrat, text och symbol i vitt. 
En cirkel, en kombinerad mans- och kvinnosymbol, med en pil och ett plustecken utvändigt, i mitten av cirkeln finns ett likhetstecken.
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Orange kvadrat, text och symbol i vitt. Fyra kuber, tre är i botten och bildar ett hörn, den fjärde är staplad på hörnkuben.
10. Minskad ojämlikhet. Cerise kvadrat, text och symbol i vitt. Ett likhetstecken omgivet av fyra trianglar pekande i de fyra väderstrecken
11. Hållbara städer och samhällen. Guldgul kvadrat, text och symbol i vitt. En rad av fyra olika hustyper.
12. Hållbar konsumtion och produktion. Mörk senapsgul kvadrat, text och symbol i vitt. En liggande åtta med en pil i slutet av linjen. En variant av oändlighetssymbolen.
13. Bekämpa klimatförändringarna. Mörkgrön kvadrat, text och symbol i vitt. Ett öga, där irisen är ett jordklot.
15. Ekosystem och biologisk mångfald. Limegrön kvadrat, text och symbol i vitt. Ett träd som står på två vågräta streck. Bredvid trädet finns tre flygande fåglar.

Mer information

Vem kan söka?

I den här utlysningen kan offentliga aktörer, aktörer inom det företagsfrämjande systemet, universitet och högskolor, forsknings- och utbildningsaktörer, ekonomiska föreningar och civilsamhället söka stödet.

Särskilt fokus bör läggas på att säkerställa att insatserna bidrar till att inkludera underrepresenterade grupper samt att nå en bredd av organisationer och företag. Vid utformandet av insatser är det viktigt att använda ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

Juridiska personer, privat- eller offentligrättsliga kan söka stödet.

  • Exempel på privaträttsliga juridiska personer är aktiebolag och ideella och ekonomiska föreningar.
  • Exempel på offentligrättsliga juridiska personer är universitet och högskolor, regionförbund, kommuner, regioner och statliga myndigheter.

Det är önskvärt att företag medverkar i projekten genom att delta och/eller genom att medfinansiera, och inte i första hand som projektägare. Genom att delta i ett projekt får företagen del av projektens insatser utan att ansvara för att äga projektet, med de administrativa och likvida krav som ett ägarskap innebär.

Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka stöd genom utlysningen. Däremot kan indirekt stöd i vissa fall beviljas inom ramen för ett projekt. I beslutet om stöd framgår det om enskilda näringsidkare eller privatpersoner är målgrupp för det indirekta stödet.

Vad kan ni söka för?

Utlysningen är öppen för genomförandeprojekt och förstudier som kan leda till kommande genomförandeprojekt.

Exempel på insatser som är möjliga att genomföra:

  • Skapa digitala och fysiska innovationshubbar med fokus på lokala behov och tillgångar, till exempel hållbar utveckling inom skogsbruk och gruvnäring, eller förnybar energi. I glesa områden kan digitala innovationshubbar fungera som en central mötesplats för företag, akademi och offentlig sektor. Fysiska platser kombinerade med digitala plattformar för samarbete kan minska behovet av långa resor.
  • Utveckling av offentliga och privata partnerskap. Stärkt samarbete mellan offentliga aktörer, företag och akademiska institutioner. Offentlig sektor kan underlätta investeringar och skapa förutsättningar för privata företag att växa genom strategiska satsningar på innovation.
  • Satsningar på virtual reality och augmented reality för samarbete. Tekniker som VR och AR kan användas för att skapa digitala mötesmiljöer där människor från olika platser kan samverka i realtid, vilket eliminerar många av utmaningarna som följer med långa avstånd.
  • Innovativa transportlösningar som autonoma bussar, samåkningstjänster och drönarleveranser kan överbrygga de långa avstånden i glesa regioner. Det skulle inte bara underlätta pendling och transporter för invånarna utan också attrahera företag som behöver effektiva logistiklösningar.
  • Satsningar på fjärrstyrd produktion och automation. Implementera teknologi som möjliggör fjärrstyrning av industriella processer och produktionsanläggningar. Det minskar behovet av att ha personal på plats och gör det lättare att driva verksamhet i avlägsna områden.
  • Utveckling av innovationssystem för biobaserade produkter. Satsningar på forskning och innovation inom biobaserade material, exempelvis från skogsindustrin, kan skapa en mångsidig och hållbar industribas som kan konkurrera globalt.
  • Forskning om robust produktion och logistik av t.ex. medicinsk utrustning, förnödenheter, skyddsutrustning eller komponenter med betydelse för civil säkerhet.
  • Tekniker för snabb omställning av tillverkning vid kris (t.ex. additiv tillverkning/3D-printing).
  • Innovativa lösningar för vård i glesbygd i kris- och krigstider, mobila vårdenheter, digital triagering.

Vi vill att projekten ska vara väl förankrade och ha förmåga att bidra med tydlig nytta för målgruppen.

Hur mycket kan ni få i stöd?

För att genomföra ett projekt kan ni få maximalt 40 procent av projektets totala budget i EU-stöd. Övrig finansiering (60 procent) behöver utgöras av andra nationella medel eller av egen finansiering.

Var uppmärksamma på att statsstödsregelverket kan innebära krav på att projektets budget ska innehålla en specifik nivå privat medfinansiering.

Om ni tänker söka medfinansiering från andra aktörer så var medvetna om att dessa kan ha andra datum för inlämnande att förhålla sig till.

Tillväxtverket kan komma att inom programperioden erbjuda beviljade projekt möjlighet att ansöka om utökad finansiering och förlängd projektperiod om det finns EU-medel kvar inom programmets budget i enlighet med gällande regelverk. En förutsättning är att projektägaren då kan visa att det finns tillräcklig nationell medfinansiering.

Budgeten ska vara kostnadseffektiv. Tillväxtverkets handläggare gör en bedömning av budgeten, därför är det viktigt att ni kan förklara hur ni har tänkt när ni har planerat era kostnader.

Tillväxtverket använder sig av flera förenklade redovisningsalternativ. Läs mer om vilket alternativ som kan vara aktuellt för er ansökan i Tillväxtverkets handbok för EU-projekt 2021-2027.


När kan ni söka?

Ansökan öppnar den 13 januari och stänger den 17 februari. Prioritering av projekt sker i maj, därefter fattar Tillväxtverket beslut.

Hur länge kan projektet pågå?

Ett genomförandeprojekt kan pågå i upp till 40 månader, inklusive slutredovisning och utvärderingsaktiviteter. Sista slutdatum för projekt inom programperioden är 2029-09-30.

En förstudie kan pågå i 12 månader.

Hur ska finansieringen bidra till regionens övergripande utmaningar?

I Norrbotten och Västerbotten finns de täta och kunskapsintensiva miljöerna främst i orter med närhet till regionens universitet och forskningsinstitut. För att hela regionen ska ha samma möjlighet till utveckling så behöver nya former av flexibla innovationsmiljöer skapas. Dessa miljöer ska utvecklas och formas inom de områden som pekas ut i regionernas strategier för smart specialisering.

I Norrbottens och Västerbottens smarta specialiseringsstrategier är det centralt att använda sig av metoden skärningspunkter. Genom att korsa olika branscher och olika typer av företag, organisationer och kompetensområden så finns potential för framtida innovationer och förbättrade arbetsmetoder. I skärningspunkter mellan kompetensområden förbättras möjligheterna för nya innovativa företag och en mer innovativ offentlig sektor. Nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen som nu sker ställer nya och utökade krav på omställning mot ett grönt och hållbart samhälle. Vi behöver utföra insatser för att bli en attraktiv plats att leva och driva företag på. Den snabba takt som utvecklingen sker i öppnar upp nya behov gällande social innovation. Det blir också viktigt att utveckla traditionella branscher med hänsyn till nya perspektiv.

Fler små och medelstora företag behöver medverka i forsknings- och innovationsinsatser som kan bidra till utveckling och till nya lösningar på de regionala utmaningarna. Genom samarbeten för stärkt innovationsförmåga kan vi öka tillväxten och konkurrenskraften i våra små och medelstora innovationsföretag och säkerställa den långsiktiga attraktionskraften för investeringar och talanger.

För att stärka företagens konkurrenskraft och förmåga till förnyelse behöver förutsättningarna för tvärsektoriell samverkan förbättras. Företagen behöver ges möjligheter att öka sin forskning och innovation, samt förmåga att kommersialisera innovationer. Små och medelstora företag behöver öka sin samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut.

Forskningsaktörer, företag, civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer kan i samverkan utveckla välfärdslösningar.

Hur ska finansieringen bidra till de globala målen?

Agenda 2030 är ett ramverk för nationell handling och globalt samarbete för hållbar utveckling. Agendan består av 17 globala mål. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Forskning och innovation, näringsliv och konkurrenskraft, investeringar i energi, infrastruktur och möjliggörande teknologier såsom digital teknik är nyckelmekanismer för en hållbar omställning i linje med Agenda 2030. I näringslivet finns stor potential till nya lösningar på viktiga samhällsutmaningar, samtidigt som hållbarhet också blir en allt viktigare affärsstrategisk fråga för företagen. Genom ett strategiskt arbete i linje med Agenda 2030 kan företag exempelvis stärka sitt varumärke och sina möjligheter att attrahera kompetens, kunder och investerare.

Ett baskrav för prioritering av projekt inom ramen för denna utlysning är att projekten bidrar till de globala målen: Jämställdhet (Mål 5) och minskad ojämlikhet (Mål 10).

Utöver baskravet ska projekten bidra till minst tre globala mål, inklusive delmål, som bedömts särskilt relevant att utveckla: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (Mål 9); Hållbara städer och samhällen (Mål 11), Hållbar konsumtion och produktion (Mål 12); Bekämpa klimatförändringarna (Mål 13) och Ekosystem och biologisk mångfald (Mål 15).

Insatsbeskrivningen kan även särskilja vilka specifika delmål den avser att arbeta mot.

Tillväxtverket ställer krav på att hållbarhet integreras i planering, genomförande och uppföljning av projektet. Att projektet arbetar med hållbarhet är med andra ord en förutsättning för att kunna beviljas stöd från regionalfonden. I Regionalfonden används hållbarhet som ett paraply för de övergripande principerna jämställdhet, likabehandling, icke-diskriminering och miljö. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet. Läs mer om hållbarhetsanalys i Tillväxtverkets EU-handbok.

Hur ska ni förbereda er inför ansökan?

Innan ni ansöker ska ni:

  • ha en tydlig förändringsteori
  • genomföra en hållbarhetsanalys

Skicka in ansökan i god tid. Om er ansökan kommer in efter sista ansökningsdag kommer vi att avvisa den.

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt stöd kommer ni att få ert stöd utbetalt i samband med att ni rapporterar era genomförda insatser. En förutsättning för att ni ska få pengarna utbetalade är att ni följer villkoren för stödet.

Ansökningar som har kommit in till Tillväxtverket är allmänna handlingar. Det betyder att Tillväxtverket måste lämna ut er ansökan om någon begär ut den. Innan handlingen lämnas ut görs alltid en sekretessprövning. Det är därför viktigt att ni är tydliga om någon del i er ansökan innehåller affärshemligheter som skulle kunna omfattas av sekretess.

Information om vad som gäller för stödet hittar ni i avsnittet "Planera" i handboken för EU-projekt 2021-2027.

För att säkerställa att projekten leder till verklig nytta arbetar Regionalfonden med tre resultatkedjor:

  • Direkta insatser till företag
  • Utveckling av stödstrukturer
  • Uppbyggnad av miljöer och infrastruktur

En resultatkedja visar sambandet mellan aktiviteter, prestationer och effekter – från det som görs i projektet till vilken förändring det leder till på kort och medellång sikt. När ni söker stöd ska ni välja en huvudsaklig resultatkedja. Valet styr vilka utfallsindikatorer ni rapporterar, även om ert projekt kan beröra fler kedjor.

Exempel på insatser inom de olika resultatkedjorna

Direkta insatser till företag:

  • Genomföra innovationsprocesser, pilotverksamheter, tidig produktvalidering och tekniköverföring
  • Stärka samarbetet mellan forskare och företag
  • Förmedla kunskap via rådgivning, coaching eller workshops för att öka FoU-intensitet och kommersialisering av ny kunskap

Utveckling av stödstrukturer:

  • Bygga kapacitet och utveckla stödstrukturer för företag, universitet, forskningsinstitut och samhälle
  • Skapa erfarenhetsutbyte för en starkare regional forskningsinfrastruktur genom regionala, nationella och internationella samarbeten
  • Främja erfarenhetsutbyten och samverkan mellan innovationsmiljöer

Uppbyggnad av miljöer och infrastruktur:

  • Etablera och utveckla innovationsmiljöer samt test- och demonstrationsmiljöer
  • Genomföra materiella och immateriella investeringar som stärker innovationskapaciteten

Internationellt samarbete

Projekt kan även omfatta samarbeten med aktörer i andra länder, både inom och utanför EU, om det stärker arbetet mot projektets mål. En insats kan alltså helt eller delvis genomföras utanför Sverige, under förutsättning att den bidrar till det specifika målet i programmet.


Vilka krav, villkor och regler gäller?

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt kan ni få stöd för kostnader ni haft under projektperioden. En projektperiod kan tidigast starta det datum som ansökan elektroniskt kom in till Tillväxtverket. Ni kan inte få ersättning för kostnader ni haft innan projektperiodens start.

Er ansökan ska uppfylla kraven i utlysningen. Den ska tydligt beskriva de insatser och aktiviteter som bidrar till programmets politiska och specifika mål. Ansökan ska vara skriven på svenska eller något av de nationella minoritetsspråken. Tillväxtverket kommer att avslå ansökningar som inte uppfyller kraven.

EU-programmen styrs främst av följande förordningar:

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056
  • Förordning (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder

De styrande förordningarna kompletteras av Tillväxtverkets allmänna och särskilda villkor. För att projektet ska få stöd krävs det att projektet följer villkoren. Information om vilka krav och villkor som gäller för stödet finns samlat i handboken för EU-projekt 2021-2027.

Krav på projektutvärdering

Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets allmänna villkor och framgår av Tillväxtverkets beslut om stöd. Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer för projektutvärdering.

Utbetalning av stöd

Ni som ansöker om finansiering behöver ha en god likviditet för att kunna genomföra projektet. Utbetalning av stöd sker i efterskott för de kostnader som är betalda och uppfyller övriga krav för stödberättigande kostnader. Därför är det viktigt att ni planerar för likviditeten i projektet. Under vissa förutsättningar kan ni få förskottsutbetalning.

Hållbarhetsanalys

Att projektet arbetar med hållbarhet är en förutsättning för att Tillväxtverket ska bevilja stöd från Regionalfonden och Fonden för en rättvis omställning. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet.

EU-stadgan och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EU-stadgan reglerar grundläggande rättigheter inom Europeiska unionen. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Projekt som finansieras av Regionalfonden eller Fonden för en rättvis omställning får inte bryta mot dessa regler.

Vilka villkor gäller för EU-finansierade projekt som kan gynna företag?

Stöd till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom stöd.

Statligt stöd till företag (ekonomisk verksamhet).

Tillväxtverket har kategoriserat företagsinriktade projekt i Regionalfonden genom ett antal olika boxar. Avsikten är att underlätta för er som söker att se olika alternativ och att förbereda projektansökningarna i enlighet med regelverket. De olika boxarna avspeglar de möjliga stödinsatser som gäller för den här utlysningen. Tillväxtverkets handläggare gör en slutgiltig bedömning av vilka statsstödsregler som är aktuella för er ansökan.

Det är viktigt att du som sökande, och dina projektpartners vet om ni definieras som företag eller inte. Enligt EU:s statsstödsregelverk är ett företag en enhet som, oberoende av juridisk form, bedriver ekonomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte. Med ekonomisk verksamhet avses all verksamhet som erbjuder varor/tjänster på en marknad.

Om ni eller en projektpartner är ett företag så påverkar det hur ert projektupplägg kan vara. Därför är det viktigt att ni läser på om statsstödsregelverket. Ert projekts verksamhet påverkar vilka statsstödsregler som kommer tillämpas.

I denna utlysning kan ni söka stöd inom samtliga boxar.

EU:s regelverk tillåter stöd som lämnas till organisationer/företag ur ett statsstödsperspektiv som egentligen anses som ett gynnande av företaget/organisationen (statsstöd enligt gruppundantagsförordningen). Exempel är stöd till Investeringar, FoU hos företag, innovationskluster (vilket inkluderar digitala innovationshubbar), testbäddar, stöd till infrastruktur för FoU och annan infrastruktur såsom bredband, hamnar eller multifunktionell rekreationsinfrastruktur.

Är det fråga om begränsade stödbelopp eller ett gynnande av begränsat ekonomiskt värde finns också möjlighet att tillämpa särskilda bestämmelser om så kallat försumbart stöd/de minimis.

Ett vanligt scenario vid genomförande av projekt i Regionalfonden är att de genomförs i regi av en projektägare där ett antal företag berörs som målgrupp för projektets insatser. Detta kan ha formen indirekt stöd där företag gynnas i form av subventionerade tjänster. Men även projektägaren kan betraktas som mottagare av stöd som faller under detta regelverk. Tex vid plattformsbyggande, metodutveckling, investeringar och liknande. Detta kan ställa specifika krav på bland annat medfinansieringens sammansättning då det ofta behövs en viss andel privat medfinansiering.

Vid en ansökan om stöd är det därför viktigt att definiera aktiviteter och därtill knutna kostnader som är statsstödsrelevanta. Det är viktigt att ni för ett tydligt resonemang och bifogar beräkningar för aktiviteter som omfattas av reglerna för statsstöd. Ert projekts verksamhet påverkar vilka statsstödsregler som kommer tillämpas. Ni kan ha en eller flera boxar i ert projekt. Ett tips är att försöka planera era projektaktiviteter på så sätt att ni inte blandar flera boxar i en aktivitet.

Ta gärna en tidig kontakt med handläggare på Tillväxtverkets kontor i Luleå för hjälp med val av statsstödbox. Val av statsstödsbox är styrande för era planerade aktiviteter och budget. Då flertalet av gruppundantagen innebär att ni behöver använda er av redovisningsalternativet ”faktiska kostnader” så ser vi gärna att ni redan i ansökan skickar in en tydligt specificerad kostnads- och aktivitetsbudget.

Hur handläggs och beslutas er ansökan?

Tillväxtverket bedömer er ansökan utifrån beskrivna krav och kriterier. Vi bedömer ansökan i två steg. I det första steget säkerställer vi att ansökan uppfyller grundläggande krav, villkor och obligatoriska urvalskriterier. Vi bedömer om ansökan passar in i aktuellt program och aktuell utlysning.

I det andra steget bedömer vi kvaliteten i ert projekt utifrån fyra kvalitetskriterier.

En handläggare på Tillväxtverket kontaktar dig under handläggningen.

Så ansöker ni

Skicka in er ansökan via e-tjänsten Min ansökan. Om utlysningen omfattar flera specifika mål kommer ni behöva välja ett av dessa. Läs mer om detta under rubriken "Vad handlar erbjudandet om".

Ni hittar obligatoriska bilagor som ska finnas med i er ansökan i handboken för EU-projekt 2021-2027. Här finns även information om e-tjänsten och de frågor och områden som ansökan innehåller i avsnittet "Så fyller ni i ansökan".

Kontakt

Har du frågor om utlysningen?

Då vänder du dig i första hand till:
Projektrådgivare
Victoria Furskog 08-681 97 65

 

För generella frågor om programmet:
Funktionsbrevlåda för Övre Norrland
ovrenorrland@tillvaxtverket.se

 

För övergripande frågor om programmet:
Programansvarig
Övre Norrland
Malin Ylinenpää 08 - 681 66 54


Mer information om programmet

Regionalfonden Övre Norrland 2021–2027 Länk till annan webbplats.

Hjälp att söka

Följande handbok gäller som vägledning för att söka detta stöd.

Hjälpte informationen på sidan dig?