Bygg beredskap för framtidens klimatutmaningar

I den här utlysningen kan kommuner, regioner, länsstyrelser, forsknings- och utbildningsaktörer samt andra juridiska personer som kan bidra till klimatanpassning och stärkt beredskap.

Särskilt fokus bör läggas på att säkerställa att insatserna bidrar till att inkludera underrepresenterade grupper samt att nå en bredd av organisationer och företag. Vid utformandet av insatser är det viktigt att använda ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

Juridiska personer, privat- eller offentligrättsliga kan söka stödet.

• Exempel på privaträttsliga juridiska personer är aktiebolag och ideella och ekonomiska föreningar.

Exempel på offentligrättsliga juridiska personer är universitet och högskolor, regionförbund, kommuner, regioner och statliga myndigheter.

Det är önskvärt att företag medverkar i projekten genom att delta och/eller genom att medfinansiera, och inte i första hand som projektägare. Genom att delta i ett projekt får företagen del av projektens insatser utan att ansvara för att äga projektet, med de administrativa och likvida krav som ett ägarskap innebär. Vi ser gärna att civilsamhällets aktörer bjuds in som samverkanspart.

Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka stöd genom utlysningen. Däremot kan indirekt stöd i vissa fall beviljas inom ramen för ett projekt. I beslutet om stöd framgår det om enskilda näringsidkare eller privatpersoner är målgrupp för det indirekta stödet.

• Krav på er som ansöker – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Vad kan ni söka för?

Utlysningen är öppen för genomförandeprojekt och förstudier som kan leda till kommande genomförandeprojekt.

Exempel på insatser som kan få stöd är:

• System för brandförebyggande och tidiga varningar vid skogsbränder. Exempelvis utveckling och installation av drönarbaserade övervakningssystem som upptäcker och rapporterar skogsbränder i realtid.
• Skyddsåtgärder mot översvämningar. Exempelvis utveckling av smarta vattenhanteringssystem som automatiskt reglerar vattennivåer i vattendrag för att minska risken för översvämningar och erosion.
• Klimatanpassning av infrastruktur och samhällsplanering. Exempelvis anpassning av kommunernas planeringsprocesser för att skapa bostadsområden och samhällen som är resilienta mot framtida klimatpåverkan.
• Åtgärder för att skydda vägar, VA-system, elnät och byggnader mot översvämning, torka, skred eller erosion.
• Utveckling av beslutsunderlag och digitala verktyg för klimatanpassad samhällsplanering och kontinuitet.
• Samarbetsprojekt mellan kommuner, forskningsaktörer och näringsliv kring klimatanpassade lösningar.
• Samverkan och beredskap vid klimatrelaterade naturhändelser. Exempelvis förbättrad samverkan mellan kommuner, forskningsaktörer, civilsamhälle och samiska näringar för att förebygga och hantera översvämningar, skogsbränder eller andra klimatrelaterade händelser.
• Åtgärder som stärker landskapets förmåga att hantera ökade vattenflöden eller längre torrperioder, exempelvis genom förbättrad vattenhållande förmåga i landskapet eller klimatanpassad markanvändning.
• Insatser som stärker motståndskraften i lokala försörjningssystem och naturbaserade näringar, exempelvis genom klimatanpassade lösningar för vattenförsörjning, markanvändning eller produktionsmiljöer.

Hur mycket kan ni få i stöd?

För att genomföra ett projekt kan ni få maximalt 40 procent av projektets totala budget i stöd. Övrig finansiering (60 procent) behöver utgöras av andra nationella medel eller av egen finansiering.

Var uppmärksamma på att statsstödsregelverket kan innebära krav på att projektets budget ska innehålla en specifik nivå privat medfinansiering.

Om ni tänker söka medfinansiering från andra aktörer så var medvetna om att dessa kan ha andra datum för inlämnande att förhålla sig till.

Tillväxtverket kan komma att inom programperioden erbjuda beviljade projekt möjlighet att ansöka om utökad finansiering och förlängd projektperiod om det finns EU-medel kvar inom programmets budget i enlighet med gällande regelverk. En förutsättning är att projektägaren då kan visa att det finns tillräcklig nationell medfinansiering.

Budgeten ska vara kostnadseffektiv. Tillväxtverkets handläggare gör en bedömning av budgeten, därför är det viktigt att ni kan förklara hur ni har tänkt när ni har planerat era kostnader.

Tillväxtverket använder sig av flera förenklade redovisningsalternativ. Läs mer om vilket alternativ som kan vara aktuellt för er ansökan i Tillväxtverkets handbok för EU-projekt 2021-2027.

• Planera er budget – i handboken för EU-projekt 2021-2027
  

När kan ni söka?

Ansökan öppnar den 13 augusti och stänger den 16 september. Prioritering av projekt sker i december, därefter fattar Tillväxtverket beslut.

Hur länge kan projektet pågå?

Ett genomförandeprojekt kan pågå i upp till 40 månader, inklusive slutredovisning och utvärderingsaktiviteter. Ni kan starta ert projekt tidigast samma dag som ansökan har skickats in till Tillväxtverket. Sista slutdatum för projekt inom programperioden är 2029-09-30.

En förstudie kan pågå i 12 månader.

Hur ska finansieringen bidra till regionens övergripande utmaningar?

Övre Norrlands geografiska placering i Arktis medför stor påverkan och konsekvenser av de pågående klimatförändringarna. Enligt Skogsstyrelsen flyttar klimatzonerna i Sverige norrut med mellan 5 och 10 kilometer om året. Det gör att den skog som planteras och brukas idag även ska kunna producera och vara lönsam i en framtida klimatzon. Skogen ska utöver att producera virke också bevara biologisk mångfald och ge möjligheter till naturvistelse även för kommande generationer.

De förväntade framtida klimatförändringarna kommer med stor sannolikhet att ha effekter på naturmiljö, arter, ekosystem och biologisk mångfald i övre Norrland. Det innebär att naturens förmåga att leverera ekosystemtjänster kommer att påverkas. Övre Norrland, liksom andra områden i Sverige, har sett ökade problem med skogs- och gräsbränder på grund av det förändrade klimatet. Problemen väntas öka, både i antal och utbredning, i takt med att klimatet blir varmare. Åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat behöver integreras med åtgärder för utveckling och begränsning av skador. Kunskapen om klimateffekter på skogsbruket i norra Sverige behöver öka, likväl som kunskapen om vilka anpassningsåtgärder som är lämpliga.

Delar av Övre Norrlands våtmarker är starkt påverkade av historiska dräneringar för naturresursutnyttjande. Historiska förändringar i landskapet, exempelvis dränering av våtmarker och andra förändringar i mark- och vattenanvändning, påverkar i dag hur vatten rör sig i landskapet och kan förstärka sårbarheten för både översvämningar och torka.

Älvar och vattendrag har nyttjats för flottning, vilket har påverkat och förändrat deras flöden. Återställande av vattendrag, myrar och våtmarker är viktiga insatser för att anpassa regionen till de klimatförändringar som sker. Genom att rusta våtmarker kan klimatrelaterade utsläpp och skogsbränder minska. Återställande minskar också risken för att torka påverkar grundvattennivån så att dricksvattenresurser blir förorenade eller uttömda.

En ökad risk för ras, skred och erosion bidrar också till en ökad föroreningsrisk framöver. Det är viktigt att miljöfarliga verksamheter skyddas och anpassas till framtida klimateffekter för att minska risken för spridning av miljöfarliga ämnen. Det är också viktigt att klimatrelaterade risker vägs in vid bedömning av saneringsbehov av förorenade områden.

Det samiska samhället med dess kultur och näringar, där rennäringen är en bärande del, påverkas redan i dag av klimatförändringarna. De samiska näringarna och dess förutsättningar för klimatanpassning måste förstås i ett sammanhang och med hänsyn till de sammanlagda effekterna från olika påverkansfaktorer. För att öka förståelsen för den total påverkan på det samiska samhället och därefter kunna formulera tydliga insatser för klimatanpassning behöver risk- och sårbarhetsanalyser tas fram.

Hur ska finansieringen bidra till de globala målen?

Agenda 2030 är ett ramverk för nationell handling och globalt samarbete för hållbar utveckling. Agendan består av 17 globala mål. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

• Information om de globala målen på Globala målens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Forskning och innovation, näringsliv och konkurrenskraft, investeringar i energi, infrastruktur och möjliggörande teknologier såsom digital teknik är nyckelmekanismer för en hållbar omställning i linje med Agenda 2030. I näringslivet finns stor potential till nya lösningar på viktiga samhällsutmaningar, samtidigt som hållbarhet också blir en allt viktigare affärsstrategisk fråga för företagen. Genom ett strategiskt arbete i linje med Agenda 2030 kan företag exempelvis stärka sitt varumärke och sina möjligheter att attrahera kompetens, kunder och investerare.

För att insatser ska få önskade effekter i genomförandet av Agenda 2030 krävs att regionens aktörer strävar efter ett kunskapsstyrt förändringsarbete där jämställdhet och inkludering används som hävstång för utveckling i planering, genomförande och uppföljning. Statistik över fördelningen mellan kvinnor och män ska integreras i projektens interventionslogik, från utmaningar och behov, interventioner till önskat sluttillstånd. Ingen får diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet ska genomsyra insatserna inom programmet.

Ett baskrav för prioritering av projekt inom ramen för denna utlysning är att projekten bidrar till de globala målen: Jämställdhet (Mål 5) och Minskad ojämlikhet (Mål 10).

När ni gör er ansökan kommer ni att få besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet. Att göra en hållbarhetsanalys innan ni gör er ansökan är en förutsättning för att kunna ge svar på de frågor som ställs. Läs mer om hållbarhetsanalys i Tillväxtverkets Handbok för EU-projekt 2021-2027.

Hur ska ni förbereda er inför ansökan?

För att säkerställa att projekten leder till verklig nytta arbetar Regionalfonden med tre resultatkedjor:

• Direkta insatser till företag
• Utveckling av stödstrukturer
• Uppbyggnad av miljöer och infrastruktur

En resultatkedja visar sambandet mellan aktiviteter, prestationer och effekter – från det som görs i projektet till vilken förändring det leder till på kort och medellång sikt. När ni söker stöd ska ni välja en huvudsaklig resultatkedja. Valet styr vilka utfallsindikatorer ni rapporterar, även om ert projekt kan beröra fler kedjor.

Exempel på insatser inom det specifika målets valbara resultatkedja:

Utveckling av stödstrukturer

• utarbeta och skapa metoder för klimat och sårbarhetsanalyser samt handlingsplaner
• metoder för insamling, bearbetning och analys av statistik rörande nyttjande av ekosystemtjänster
• utforma klimatanpassningsvägledningar för hela kedjan av aktörer
• klimatanpassningsstrategier för riskminimering av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden
• genomföra kartläggningar, analyser och risk- och sårbarhetsbedömningar som ger kunskapsunderlag för långsiktiga klimatanpassningsåtgärder
• utbilda och stödja kommuner i långsiktig planering av dricksvattenförsörjning för att säkerställa skyddet av vattenresurser i ett flergenerationsperspektiv
• genomföra insatser för återställande av vattendrag och våtmarker

Internationellt samarbete

Projekt kan även omfatta samarbeten med aktörer i andra länder, både inom och utanför EU, om det stärker arbetet mot projektets mål. En insats kan alltså helt eller delvis genomföras utanför Sverige, under förutsättning att den bidrar till det specifika målet i programmet.

Innan ni ansöker ska ni:

• ha en tydlig förändringsteori
• genomföra en hållbarhetsanalys

Skicka in ansökan i god tid. Om er ansökan kommer in efter sista ansökningsdag kommer vi att avvisa den.

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt stöd kommer ni att få ert stöd utbetalt i samband med att ni rapporterar era genomförda insatser. En förutsättning för att ni ska få pengarna utbetalade är att ni följer villkoren för stödet.

Ansökningar som har kommit in till Tillväxtverket är allmänna handlingar. Det betyder att Tillväxtverket måste lämna ut er ansökan om någon begär ut den. Innan handlingen lämnas ut görs alltid en sekretessprövning. Det är därför viktigt att ni är tydliga om någon del i er ansökan innehåller affärshemligheter som skulle kunna omfattas av sekretess.

Information om vad som gäller för stödet hittar ni i avsnittet "Planera" i handboken för EU-projekt 2021-2027.

• Planera - i handboken för EU-projekt 2021-2027

Vilka krav, villkor och regler gäller?

Projekten ska tydligt bidra till det specifika målet om klimatanpassning (2.4) och visa hur insatserna minskar sårbarheten för klimatrelaterade risker.

Ansökan ska innehålla en tydlig förändringsteori, en hållbarhetsanalys samt en beskrivning av hur projektet integrerar jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet.

Projekten ska utformas i samverkan mellan relevanta aktörer och visa på ett tydligt mervärde av samarbetet.

Vid prioritering kommer särskild vikt att läggas vid:

• projektets relevans för regionala behov
• genomförbarhet och kapacitet hos projektägaren
• hur väl projektet bidrar till långsiktig nytta och spridning av resultat

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt kan ni få stöd för kostnader ni haft under projektperioden. En projektperiod kan tidigast starta det datum som ansökan elektroniskt kom in till Tillväxtverket. Ni kan inte få ersättning för kostnader ni haft innan projektperiodens start.

Er ansökan ska uppfylla kraven i utlysningen. Den ska tydligt beskriva de insatser och aktiviteter som bidrar till programmets politiska och specifika mål. Ansökan ska vara skriven på svenska eller något av de nationella minoritetsspråken. Tillväxtverket kommer att avslå ansökningar som inte uppfyller kraven.

EU-programmen styrs främst av följande förordningar:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056
• Förordning (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder

De styrande förordningarna kompletteras av Tillväxtverkets allmänna och särskilda villkor. För att projektet ska få stöd krävs det att projektet följer villkoren. Information om vilka krav och villkor som gäller för stödet finns samlat i handboken för EU-projekt 2021-2027.

• Krav och styrande dokument – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Krav på projektutvärdering

Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets allmänna villkor och framgår av Tillväxtverkets beslut om stöd. Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer för projektutvärdering.

• Uppföljning och utvärdering – i handboken för EU-projekt 2021-2027
• Allmänna villkor - i handboken för EU-projekt 2021-2027

Utbetalning av stöd

Ni som ansöker om finansiering behöver ha en god likviditet för att kunna genomföra projektet. Utbetalning av stöd sker i efterskott för de kostnader som är betalda och uppfyller övriga krav för stödberättigande kostnader. Därför är det viktigt att ni planerar för likviditeten i projektet. Under vissa förutsättningar kan ni få förskottsutbetalning.

• Förskott för projekt med svag likviditet – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Hållbarhetsanalys

Att projektet arbetar med hållbarhet är en förutsättning för att Tillväxtverket ska bevilja stöd från Regionalfonden och Fonden för en rättvis omställning. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet.

• Hållbarhetsanalys – i handboken för EU-projekt 2021-2027

EU-stadgan och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EU-stadgan reglerar grundläggande rättigheter inom Europeiska unionen. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Projekt som finansieras av Regionalfonden eller Fonden för en rättvis omställning får inte bryta mot dessa regler.

• Lev upp till EU-stadgan – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Vilka villkor gäller för EU-finansierade projekt som kan gynna företag?

Stöd till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom stöd.

Statligt stöd till företag (ekonomisk verksamhet).

• Följ EU:s regler för statsstöd – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Tillväxtverket har kategoriserat företagsinriktade projekt i Regionalfonden genom ett antal olika boxar. Avsikten är att underlätta för er som söker att se olika alternativ och att förbereda projektansökningarna i enlighet med regelverket. De olika boxarna avspeglar de möjliga stödinsatser som gäller för den här utlysningen. Tillväxtverkets handläggare gör en slutgiltig bedömning av vilka statsstödsregler som är aktuella för er ansökan.

Det är viktigt att du som sökande, och dina projektpartners vet om ni definieras som företag eller inte. Enligt EU:s statsstödsregelverk är ett företag en enhet som, oberoende av juridisk form, bedriver ekonomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte. Med ekonomisk verksamhet avses all verksamhet som erbjuder varor/tjänster på en marknad.

Om ni eller en projektpartner är ett företag så påverkar det hur ert projektupplägg kan vara. Därför är det viktigt att ni läser på om statsstödsregelverket. Ert projekts verksamhet påverkar vilka statsstödsregler som kommer tillämpas.

• Vägledning för statsstöd – i handboken för EU-projekt 2021-2027

I denna utlysning kan ni söka stöd inom samtliga boxar.

EU:s regelverk tillåter stöd som lämnas till organisationer/företag ur ett statsstödsperspektiv som egentligen anses som ett gynnande av företaget/organisationen (statsstöd enligt gruppundantagsförordningen). Exempel är stöd till Investeringar, FoU hos företag, innovationskluster (vilket inkluderar digitala innovationshubbar), testbäddar, stöd till infrastruktur för FoU och annan infrastruktur såsom bredband, hamnar eller multifunktionell rekreationsinfrastruktur.

Är det fråga om begränsade stödbelopp eller ett gynnande av begränsat ekonomiskt värde finns också möjlighet att tillämpa särskilda bestämmelser om så kallat försumbart stöd/de minimis.

Ett vanligt scenario vid genomförande av projekt i Regionalfonden är att de genomförs i regi av en projektägare där ett antal företag berörs som målgrupp för projektets insatser. Detta kan ha formen indirekt stöd där företag gynnas i form av subventionerade tjänster. Men även projektägaren kan betraktas som mottagare av stöd som faller under detta regelverk. Tex vid plattformsbyggande, metodutveckling, investeringar och liknande. Detta kan ställa specifika krav på bland annat medfinansieringens sammansättning då det ofta behövs en viss andel privat medfinansiering.

Vid en ansökan om stöd är det därför viktigt att definiera aktiviteter och därtill knutna kostnader som är statsstödsrelevanta. Det är viktigt att ni för ett tydligt resonemang och bifogar beräkningar för aktiviteter som omfattas av reglerna för statsstöd. Ert projekts verksamhet påverkar vilka statsstödsregler som kommer tillämpas. Ni kan ha en eller flera boxar i ert projekt. Ett tips är att försöka planera era projektaktiviteter på så sätt att ni inte blandar flera boxar i en aktivitet.

Ta gärna en tidig kontakt med handläggare på Tillväxtverkets kontor i Luleå för hjälp med val av statsstödbox. Val av statsstödsbox är styrande för era planerade aktiviteter och budget. Då flertalet av gruppundantagen innebär att ni behöver använda er av redovisningsalternativet ”faktiska kostnader” så ser vi gärna att ni redan i ansökan skickar in en tydligt specificerad kostnads- och aktivitetsbudget.

Hur handläggs och beslutas er ansökan?

I bedömningen väger vi särskilt in projektets relevans för regionala behov i Norrbotten och Västerbotten, genomförandekapacitet, kvalitet i projektlogiken samt hur väl projektet svarar mot utlysningens inriktning och det specifika målet. Berörda regioner ges möjlighet att lämna yttrande över inkomna ansökningar innan Tillväxtverket fattar beslut.

Vi bedömer också graden av samverkan mellan relevanta aktörer, hur projektet arbetar med hållbarhet samt hur resultaten kan leva vidare efter projektets slut.

Ansökningarna prioriteras i konkurrens med andra inkomna ansökningar i utlysningen. Det innebär att även ansökningar som uppfyller grundläggande krav kan avslås om de inte bedöms ha tillräcklig kvalitet eller relevans i förhållande till andra projekt.

Tillväxtverket bedömer er ansökan utifrån beskrivna krav och kriterier. I det första steget säkerställer vi att ansökan uppfyller grundläggande krav, villkor och obligatoriska urvalskriterier. Vi bedömer om ansökan passar in i aktuellt program och aktuell utlysning.

Sen begärs ett skriftligt yttrande från berörda regioner in, innan en fördjupad bedömning görs.

En handläggare på Tillväxtverket kontaktar dig under handläggningen.

• Så bedömer och fattar vi beslut om er ansökan – i handboken för EU-projekt 2021-2027