Avtal om korttids­arbete och kompetens­insatser

Företagen ska vid ansökan lämna kopior på avtal eller kollektivavtal för de medarbetare som ingår i korttidsarbetet. Finns lokala och centrala kollektivavtal ska båda skickas in. Det räcker inte med att bara skicka en permitteringslista. Kopiorna ska bifogas i Min ansökan.

Företag med kollektivavtal ska bifoga de avtal där det tydligt framgår vilka på arbetsplatsen som omfattas av korttidsarbete samt vilken arbetstids- och löneminskning som avtalats. Om detta till exempel framgår i det lokala kollektivavtalet ska det lokala kollektivavtalet bifogas till ansökan.

Om lokal fackklubb saknas på arbetsplatsen kan arbetsgivaren istället ingå ett sådant avtal direkt med den centrala arbetstagarorganisation som slutit eller godkänt det centrala kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av. Företaget ska då bifoga det avtal där det tydligt framgår vilka på arbetsplatsen som omfattas av korttidsarbete och arbetstids- och löneminskning.

Företag utan kollektivavtal ska bifoga de skriftliga avtal som tecknats mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Vad innebär en avtalsperiod?

Med avtalsperiod menas under den period då avtalet säger att en stödnivå ska löpa. Ett avtal kan omfatta en eller flera avtalsperioder, det viktiga är att det tydligt framgår vilken nivå av arbetstidsminskning som tillämpas under vilken period.

Vilka ändringar gällande avtalsperioder och hur arbetstiden får förläggas har införts för korttidsarbete under 2021?

Under 2021 är det inte längre möjligt att ha olika nivåer av arbetstidsminskning under en och samma avtalsperiod på individnivå. Arbetstiden kan fortfarande förläggas fritt under hela avtalsperioden, men perioden kan alltså inte längre omfatta flera olika nivåer av korttidsarbete för en och samma anställd.

Exempel:

Tecknas ett avtal om att korttidsarbete ska införas på 60 procent mellan december 2020–januari 2021 är detta en avtalsperiod. Tecknas sedan ett avtal om att korttidsarbete ska införas på 40 procent mellan februari–juni 2021 är detta en annan avtalsperiod. De två avtalsperioderna kan ingå i ett och samma avtal så länge det tydligt framgår vilken nivå av arbetstidsminskning som tillämpas under vilken period.

Arbetstiden kan förläggas fritt under respektive avtalsperiod. En avtalsperiod kan inte innehålla flera nivåer av arbetstidsminskning på individnivå.

Måste man ha olika avtal om inte alla anställda lyder under ett centralt kollektivavtal?

Vilket avtal arbetsgivaren tecknar beror på om personalen som ska permitteras omfattas av kollektivavtal eller inte. Omfattas de personer som ska permitteras av kollektivavtal ska ett centralt och lokalt kollektivavtal om korttidsavtal tecknas. Omfattas personerna som ska permitteras inte av kollektivavtal ska arbetsgivaren teckna separata avtal om korttidsarbete med arbetstagarna. Sådana avtal måste tecknas med minst 70 procent av arbetstagarna på en driftsenhet för att stöd för korttidsarbete ska kunna beviljas.

De närmare förutsättningarna för kompetensinsatserna regleras antingen i centrala eller lokala kollektivavtal eller i egna avtal. Intresserade företag kan påbörja dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare, med sikte på att sluta avtal mellan parterna om kompetensinsatser inför ansökan om ersättning.

Vilka närmare förutsättningar ska framgå i avtal för kompetensinsatser?

Följande ska framgå av avtalet:

• att arbetstagaren ska delta i de kompetensinsatser som arbetsgivaren anordnar under den arbetsbefriade tiden
• om kompetensinsatserna ska syfta till att höja kunskapsnivån hos arbetstagaren, eller validera den kunskap som arbetstagaren redan har
• vad kompetensinsatserna ska bestå av (en beskrivning av insatsen och namn på utbildningar, kurser eller valideringsinsatser)
• om kompetensinsatserna ska förläggas på för arbetstagaren betald arbetsbefriad tid eller obetald arbetstid*
• att arbetsgivaren ansvarar för kostnaderna för de enskilda kompetensinsatserna.
  

* Betald arbetsbefriad tid är sådan tid som arbetstagaren får ersättning för utan att något arbete utförs. Till exempel om arbetstidsminskningen är 20 procent och löneminskningen fyra procent så är 16 procent av arbetstidsminskningen betald arbetsbefriad tid. Obetald arbetstid är sådan tid som arbetstagaren inte får ersättning för under korttidsarbetet. Till exempel om arbetstidsminskningen är 20 procent och löneminskningen fyra procent så är fyra procent av arbetstidsminskningen obetald arbetstid.

Ska ägare av aktiebolag skriva avtal med sig själv?

Det som är reglerat i lagen är att det ska finnas ett avtal med minst 70 procent av de anställda om det inte finns kollektivavtal. Reglerna har dock inte preciserats kring företag där ägaren utgör en del eller hela personalen men alla företag ska kunna visa på att det finns en överenskommelse med de anställda och inga undantag finns hittills. Därmed behöver även aktiebolag där ägaren utgör den enda arbetstagaren kunna visa att det finns ett avtal om korttidsarbete.

Kan man ha olika procentsnivåer av korttidsarbete för olika medarbetare?

Reglerna är olika beroende på om man har ett kollektivavtal eller inte.

Finns ett centralt kollektivavtal så regleras tillämpningen av korttidsarbete och vilka arbetstagare som ska omfattas av detta i ett lokalt avtal. Vilka arbetstagare som omfattas och i vilken grad arbetstid och lön minskas regleras i detta lokala avtal. Det kan alltså vara olika mellan olika grupper.

Finns inte ett kollektivavtal, så ska minst 70 procent av medarbetarna inom driftsenheten godkänna och delta i korttidsarbete. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.

Godkänner Tillväxtverket digitalt signerade avtal?

Ja, Tillväxtverket godkänner digitalt signerade avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivaren behöver kunna verifiera den digitala signaturen, det vill säga att det är angiven person som har signerat aktuellt dokument.

Hur fördelas kostnaderna för nedgång i lön och arbetstid?

Staten står för 75 procent av kostnaden för korttidsarbete.

Stödnivåer

Kan man ändra nivån av korttidsarbete under stödperioden?

Förlängningen under perioden juli till september 2021 innebär nya förutsättningar, bland annat har alla sökande april 2021 som jämförelsemånad. Det innebär att en avtalsperiod inte kan sträcka sig över månadsskiftet 30 juni–1 juli 2021. Det kommer alltså inte vara möjligt att flytta arbetade timmar mellan de två perioderna december 2020–juni 2021 och juli–september 2021.

Under 2021 är det inte längre möjligt att ha olika nivåer av arbetstidsminskning under en och samma avtalsperiod på individnivå. Arbetstiden kan fortfarande förläggas fritt under hela avtalsperioden, men perioden kan inte omfatta flera olika nivåer av korttidsarbete för en och samma anställd.

För att kunna söka stöd för korttidsarbete måste det finnas avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare, som tydligt reglerar graden av och perioden för korttidsarbete. Om permitteringsgraden ändras måste nya avtal tecknas eller befintliga avtal justeras, detta för att undvika att en avtalsperiod innehåller flera olika nivåer av arbetstidsminskning.

Befintliga avtal om korttidsarbete för perioden juli–september kan retroaktivt ersättas med nya avtal fram till att ansökan öppnar 3 november.

Vad är en driftsenhet?

Med driftsenhet menas hela eller en del av ett företag som är belägen på en och samma geografiska plats, till exempel i en byggnad eller inom samma inhägnade område. Det kan till exempel vara en fabrik, en butik eller en restaurang.

En driftsenhet behöver inte vara en självgående ekonomisk enhet. Det avgörande är den geografiska avgränsningen, inte den organisatoriska. Exempelvis utgör två butiker som ägs av samma företag men som ligger på olika orter normalt sett olika driftsenheter.

Definitionen av vad som är en driftsenhet bygger på lag (1982:80) om anställningsskydd 22 §.

Varje arbetsgivare bör göra en bedömning av vad som är en driftsenhet i den egna organisationen. Bedömningen bör dokumenteras.

Om du söker stöd för permitterad personal från flera driftsenheter ska du göra detta i en samlad ansökan för alla driftsenheter om de tillhör samma organisationsnummer. En ansökan per organisationsnummer. Att skicka in flera ansökningar som hör till samma organisationsnummer kommer leda till längre handläggningstider för det sökande företaget.