När samverkan driver omställning i bygg- och fastighetssektorn

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges energianvändning och klimatpåverkan. Samtidigt domineras branschen av små och medelstora företag, som ofta har begränsade resurser att själva driva ett strategiskt omställningsarbete. EU-projektet Constr:act i Jönköpings län visar hur samverkan, kunskap och praktiska exempel kan stärka företagens förmåga att minska sin klimatpåverkan.

Foto: Alicia Olofsson, Energikontoret.

En central del av projektet Constr:ACT har varit att erbjuda kunskapshöjande aktiviteter som är nära kopplade till företagens verklighet. Genom halvdagskonferenser, workshops och studiebesök har deltagarna fått ta del av aktuell expertkunskap, samtidigt som goda exempel från andra aktörer i branschen har lyfts fram. Foto: Alicia Olofsson, Energikontoret.

Linda Gladh, projektledare för Constr:act.

Linda Gladh.

Constr:act har genomförts med stöd från EU:s regionalfond och syftar till att stärka små och medelstora företags kunskap, innovationsförmåga och samarbete inom bygg- och fastighetssektorn. Projektet vänder sig till aktörer i hela värdekedjan och har genomförts i nära dialog med både företag och offentliga aktörer i regionen.

– Små och medelstora företag har i praktiken väldigt små möjligheter att själva hänga med i allt som händer inom klimat- och energiområdet. Antingen är det högkonjunktur och fullt upp i projekten, eller lågkonjunktur där man saknar både tid och resurser att ställa om, säger Linda Gladh, projektledare för Constr:act.

Kunskap som är relevant i praktiken

En central del av projektet har varit att erbjuda kunskapshöjande aktiviteter som är nära kopplade till företagens verklighet. Genom halvdagskonferenser, workshops och studiebesök har deltagarna fått ta del av aktuell expertkunskap, samtidigt som goda exempel från andra aktörer i branschen har lyfts fram.

Fokus har legat på frågor som energieffektivisering, klimatsmarta materialval, återbruk och ett livscykelperspektiv i byggande och förvaltning. Aktiviteterna har utformats tillsammans med målgruppen för att säkerställa att innehållet är relevant och användbart.

– Nyckeln är att jag inte ska sitta och gissa vad som är viktigt. Genom referensgrupper och fokusgrupper får vi direkt input från branschen: det här kämpar vi med just nu, det här behöver vi hjälp med – och det här kan vi redan, säger Linda Gladh.

Samverkan som möjliggör förändring

Utöver kunskap har Constr:act fungerat som en regional mötesplats där företag, kommuner, kommunala bolag och andra aktörer kunnat mötas. Samverkan har varit en bärande del av projektet och har skapat nya kontakter, samarbeten och affärsmöjligheter.

– Det händer mycket i storstäderna, där de stora bolagen finns. Men det är inte alltid möjligt att ta ett exempel från Stockholm och bara applicera det rakt av i till exempel Gnosjö. Därför behöver vi visa att omställningen faktiskt går att göra här, med lokala aktörer, säger Linda Gladh.

Projektet har också haft ett tydligt omvärldsperspektiv och knutit an till andra klimatinitiativ runt om i landet, för att dra nytta av befintliga erfarenheter och lösningar.

– Det behöver vara relaterbart. När företagen ser att någon i samma region har lyckats, då blir steget mycket lättare att ta själv, fortsätter hon.

Från kunskap till nya arbetssätt

Ett viktigt mål för Constr:act har varit att bidra till faktiska förändringar hos de företag som deltar. Uppföljningar och enkäter visar att många aktörer redan har påbörjat nya processer, och att samverkan inom branschen har ökat tydligt.

– Vi ser tydligt att projektet leder till förändring. En stor andel av företagen har redan påbörjat processförändringar, och ännu fler planerar att göra det. Dessutom har samverkan mellan företag i klimatfrågor ökat markant, säger Linda Gladh.

Ett konkret exempel är hur projektets aktiviteter lett till nya affärsmodeller och samarbeten kopplade till återbruk.

– Ett väldigt tydligt exempel är när en stor leverantör deltog i våra återbruksworkshoppar och insåg att de inte själva skulle bygga upp en återbruksverksamhet, utan i stället samarbeta med en lokal aktör som redan gjorde det. Det började som en pilot i södra Sverige och rullas nu ut nationellt.

Omställning även i lågkonjunktur

Bygg- och fastighetssektorn har under projekttiden påverkats av en lågkonjunktur, men intresset för omställningsfrågor har ändå varit fortsatt stort.

– Lågkonjunkturen har faktiskt påverkat projektet mindre än man skulle kunna tro. Det som blir ännu viktigare är att visa att klimatsmart inte behöver betyda dyrare – och att det kan finnas affärsfördelar i att ligga i framkant, säger Linda Gladh.

Lärdomar för andra regioner

Erfarenheterna från Constr:act visar vikten av långsiktighet, dialog och samverkan när små och medelstora företag ska ställa om. Projektet visar också hur EU-finansiering kan användas för att bygga upp regionala stödstrukturer som ger resultat under projekttiden och skapar värde även därefter.

– Det som verkligen har gjort skillnad är en engagerad referensgrupp och ett nära samarbete med näringslivet. Då blir projektet relevant på riktigt – och då går det också att nå, och till och med överträffa, sina mål, säger Linda Gladh.

Fakta om EU-projektet Constr:ACT

Beviljad EU-finansiering: 2 295 471 kronor (5 738 676 kronor med svensk medfinansiering)
Fond och program: Regionalfonden Småland och öarna
Stödmottagare: Region Jönköpings län

Hjälpte informationen på sidan dig?