Hon sätter Värmland på jämställdhetskartan

När Gunilla Evers pratar om jämställdhetsprojekten som drivs i Värmland just nu märks engagemanget tydligt. Det handlar om flera insatser som löper parallellt, men de har alla ett gemensamt mål: att ta fram konkreta verktyg som kan stötta näringslivet och samhället i att hantera komplexa utmaningar kopplade till jämställdhet och inkludering.

– Det är klart att man blir berörd när man arbetar med de här frågorna, man ser verkligheten som den är. Men samtidigt är det väldigt givande och det märks att arbetet gör skillnad. Även om det tar tid att förändra normer och värderingar så är varje steg framåt betydelsefullt och bidrar till något större.

Hon ansvarar för att samordna Region Värmlands externa jämställdhetsarbete inom smart specialisering. Smart specialisering är en strategi som bygger på att identifiera och utveckla de branscher där en region har särskilda styrkor eftersom de därmed är viktiga för utveckling. Genom Jämställdhetsplattformen, en digital plattform där regionen samlar metoder och verktyg inom området, och EU-projektet Gender Readiness bidrar Gunilla till att stärka jämställdhetsperspektivet i regionens utvecklingsarbete. Hon håller ihop processer, främjar samverkan och driver strategiska frågor för att jämställdhet ska integreras som en naturlig del i arbetet med innovation och hållbar tillväxt.

– Det är väldigt värdefullt att se hur de som jobbar inom specialiseringarna visar en genuin vilja att utvecklas. Att aktivt dela erfarenheter, reflektera kring resultat och ta del av varandras perspektiv – både under lärträffar och i det löpande arbetet. Det är helt avgörande för att vi ska lyckas.

Gunilla betonar att samarbete och lärande är centralt.

– Att bygga vidare på det som redan fungerar, lyfta goda exempel och lära av varandra i stället för att börja från noll varje gång, är en viktig nyckel till framgång. Det stärker både kvaliteten och långsiktigheten i arbetet.

Värmlands stora utmaningar

Hon menar att Värmland står inför stora utmaningar med kompetensförsörjningen, mycket på grund av en könssegregerad arbetsmarknad och manliga strukturer som försvårar kvinnors rekrytering. De stora klustren inom stål och verkstad, papper och massa samt informations- och kommunikationsteknik är mansdominerade och har ett stort behov av att attrahera fler grupper.

Värmlands smarta specialiseringsstrategi pekar ut sju områden, bland annat skoglig bioekonomi, digital hälsoinnovation och avancerad tillverkning. Dessa områden är viktiga för Värmlands framtida utveckling och omställningsförmåga. De som jobbar inom områdena efterfrågar bland annat stöd och metoder för jämställd kompetensförsörjning.

– Hittills har insatser ofta fokuserat på individnivå men för att lyckas krävs strukturella förändringar, könsuppdelad statistik och jämställda ledningsgrupper. Smart specialisering ska öka konkurrenskraften och bidra till hållbar utveckling genom att ta vara på både kvinnors och mäns kompetens, innovation och entreprenörskap. Målet är fler jobb, bättre utvecklingsmöjligheter och en jämställd arbetsmarknad i Värmland, säger Gunilla.

EU-projektet Gender readiness bygger på ett arbetssätt där man självskattar sig enligt checklistan Gender Equality Readiness Level (GERL). Checklistan utgår från SKR:s modellkoncept för jämställdhet och används redan inom offentlig verksamhet. Frågorna rör allt ifrån avsatt budget för jämställdhet till könsuppdelad statistik och inkluderande kommunikation.

– Det som gör SKR:s modellkoncept unikt är att den involverar hela kedjan – politiker, chefer, strateger, regioner och tjänstepersoner. Dessutom jämför den resultaten. Att arbeta så nära politiken är ovanligt, men här har vi gjort det, säger Gunilla och fortsätter:

– Vi undersökte om modellen skulle kunna fungera i privat näringsliv och om något liknande redan fanns. Det gjorde det inte. Därför riggade vi projektet Gender Readiness och utvecklar nu checklistan ”GERL” vidare. Där utgår vi från devisen ”det ledningen inte efterfrågar, det blir inte av”.

Projektet har varit banbrytande på flera sätt. Värmland var först i EU med att jämställdhetsintegrera sin strategi för smart specialisering, vilket väckte stor uppmärksamhet.

De har också arbetat med en diplomeringsutbildning för alla anställda inom samtliga specialiseringar och perspektiv. Utbildningen blev ett viktigt steg för att förstå nuläget och skapa bättre förutsättningar framåt, berättar Gunilla.

Hon visar en Power point-slide där det står “Det har varit mer än en kurs, det är ett nytt sätt att se på världen. Och det är bara början!” vilket ska ha sagts av en av deltagarna i utbildningen.

– Projektet har varit banbrytande på flera sätt. Värmland var först i EU med att jämställdhetsintegrera sin strategi för smart specialisering, vilket väckte stor uppmärksamhet. I nästa strategi inkluderades kvinnodominerade branscher och genusforskning inom akademin. Nu arbetar vi för att ta jämställdhetsarbetet från individnivå till systemnivå – med fokus på styrning, ledning och själva specialiseringarna.

Systerprojektet The smart way

I systerprojektet The Smart Way testas metoder från Gender Readiness i praktiken, med RISE som aktionsforskare. Projektet driver ett treårigt utvecklingsprogram för aktörer inom Värmlands smarta specialiseringsstrategi. Dessutom finns Interreg Europe-projektet Debuting med tolv internationella partners, samt Gennovation där Karlstads universitet undersöker hur arbetssättet kan integreras i affärsutveckling.

– Samarbetet mellan genus- och tjänsteforskning blir särskilt spännande då dessa områden sällan möts. Och allt detta görs alltså inom Jämställdhetsplattformen inom smart specialisering i Värmland, säger Gunilla.

”Djupa normer kring könsroller gör att företag ibland missar att ta tillvara på den kompetens som finns i regionen.” Texten går att läsa på schyst.se – en kunskapsplattform som utvecklades inom projektet Attraktionskraft Värmland, där fyra av regionens specialiseringar medverkade. Plattformen digitaliserades som ett alternativ till att utbilda 8000 anställda, och kommer nu vidareutvecklas genom The Smart Way.

– Att vi dessutom är nominerade till Svenska jämställdhetspriset för Schyst.se känns riktigt roligt, berättar Gunilla.

En annan produkt som har tagits fram är enriktigman.se.

– Det är ett digitalt samtalsverktyg som vi tog fram för att utmana snäva normer kring maskulinitet. Det består av en app, filmer och samtalsmaterial och har använts i skolor, föreningar och på arbetsplatser för att skapa dialog om hur mansnormer påverkar mäns livsvillkor. Nu genomför vi en uppdatering och vidareutvecklar plattformen så att den fortsatt är relevant och användbar – särskilt för unga män. Detta arbete görs bland annat tillsammans med suicid preventionsuppdraget på Region Värmland, säger Gunilla.

Bakgrunden till webbsidan är ett regionalt behov.

– Värmland har under flera år haft högre suicidtal än riksgenomsnittet och vi ser en särskilt oroande ökning bland unga män. Forskning visar att destruktiva mansnormer kan bidra till psykisk ohälsa, utanförskap och att man undviker att söka hjälp. Därför är En riktig man ett viktigt verktyg – det ger möjlighet till reflektion och samtal, och kan bidra till att skapa nya perspektiv och stärka unga män i deras vardag. Det är viktiga frågor vi arbetar med och det fina är att de här projekten tillsammans täcker in hela bredden – från strategisk styrning till konkreta verktyg som kan användas i vardagen, konstaterar Gunilla.

Inkludering och jämställdhet backar på många håll, samtidigt som näringslivet efterfrågar konkreta verktyg för att kunna ta sig an de här frågorna. Vi vill att det ska bli ett krav att arbeta med jämställdhet – inte ett val. Och det är precis det våra projekt ska bidra till.

Vad har ni för mål med projekten framåt?

– Målet är att jämställdhetsintegrering ska bli något som efterfrågas på systemnivå både inom privatnäringsliv och offentlig sektor. Det ska inte bero på enskilda eldsjälar. I dag ser vi att jämställdhetsarbetet ofta är väldigt individberoende och sårbart. Perspektivet är med om någon brinner för frågorna, men faller bort om den personen slutar eller byter roll. Det håller inte i längden.

Hon menar att jämställdhet måste ses som en strategisk hävstång för att driva systeminnovation och samhällsomställning.

– Det här är inte något som sker av sig självt. Inkludering och jämställdhet backar på många håll, samtidigt som näringslivet efterfrågar konkreta verktyg för att kunna ta sig an de här frågorna. Vi vill att det ska bli ett krav att arbeta med jämställdhet – inte ett val. Och det är precis det våra projekt ska bidra till.

För den som funderar på att söka EU-finansiering, vad är receptet för att lyckas?

– En viktig framgångsfaktor är att arbeta tillsammans med en aktionsforskare, som vi gör med RISE. Det ger oss möjlighet att justera insatser under projekttiden och testa vad som faktiskt fungerar. Det är avgörande för att nå resultat som håller i praktiken, säger Gunilla.

Hon lyfter också vikten av att tänka strategiskt och bygga helhet.

– Vi brukar säga att vi lägger ett pussel. Genom att bygga en projektportfölj där olika aktörer bidrar med sina perspektiv och kompetenser skapar vi tillsammans förutsättningar för en långsiktig systemförflyttning mot ett mer inkluderande och rättvist Värmland.