Platsannonser som indikator på industriell beredskap

Industrins förmåga att hantera kriser börjar ofta i vardagens rekryteringar. I denna rapport studeras cirka 150 000 industriella platsannonser för att se hur kompetensbehov inom beredskap och resiliens tar sig uttryck på arbetsmarknaden, och i vilken utsträckning platsannonser kan fungera som en indikator på industrins beredskapsarbete.

Analysen omfattar cirka 150 000 platsannonser inom industrin och fokuserar på sex beredskapsområden: beredskap och totalförsvar, säkerhetsskydd, fysisk säkerhet, cybersäkerhet, riskhantering och resiliens samt brand och hantering av farliga ämnen (CBRNE). Analysen har en explorativ ansats och i rapporten utvärderas metodens möjligheter och begränsningar.

Sammanfattning

Cirka 25 procent av industrins platsannonser innehåller formuleringar som kan kopplas till minst ett av de analyserade kompetensområdena inom beredskap.

Den största kategorin rör riskhantering och resiliens, där 18 procent av annonserna innehåller arbetsuppgifter eller ansvar kopplade till exempelvis riskanalys, hantering av störningar eller försörjningskedjor. Dessa kompetenser ligger nära industrins ordinarie verksamhet och rör förmågan att upprätthålla produktion och leveranser vid störningar.

Mer renodlade beredskapsfunktioner, som krisplanering, operativ beredskap eller samverkan i krissammanhang, förekommer i betydligt mindre grad (endast 3–4 procent av annonserna).

Resultatet visar sammantaget att beredskap ofta uttrycks genom vardagligt industriellt arbete. Att specifika beredskapskompetenser inte uttrycks så explicit i platsannonserna bör inte tolkas som att dessa frågor saknar betydelse för industrin, utan som en indikation på platsannonsdatans begränsningar som källa för vissa typer av beredskapsarbete.

Intressant för dig som ...

• följer industrins utveckling och kompetensbehov
• arbetar med frågor om beredskap och totalförsvar
• är intresserad av nya metoder för att analysera arbetsgivares kompetensbehov

Övrigt

Rapporten bygger på platsannonsdata från Arbetsförmedlingen och omfattar två år (2023–2025). För tolkning används AI-baserade språkteknologiska modeller. Utförare av analysen är Kompetenskartan Sverige AB.