Kod röd i Skellefteå – systemkartläggning och lärdomar från omställningsarbetet vid Northvolts konkurs

Rapporten sammanfattar det omfattande omställningsarbetet som genomfördes efter Northvolts konkurs. Den fokuserar på hur samhällets aktörer agerade tillsammans för att hantera en plötslig negativ chock, det vi kallar kod röd, i näringslivet. Rapporten lyfter vilka insatser som genomfördes och de lärdomar som kan dras inför framtida industriella chocker och andra kriser.

Northvolts konkurs våren 2025 blev ett hårt slag för Skellefteå, men påverkade också bilden av den gröna omställningen som en svensk framgångssaga. På kort tid påverkades tusentals individer och stora delar av det lokala näringslivet.

Konkursen innebar betydande påfrestningar för de berörda arbetstagarna, för Skellefteå kommun, för underleverantörer och för den bredare batterivärdekedjan i Sverige. Skellefteå kommun, Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Västerbotten mobiliserade tidigt – redan i samband med varslet hösten 2024 – i en lokal krisorganisation. Under de kommande månaderna växte arbetet och kom att involvera ett tjugotal aktörer såsom myndigheter, kommuner, regioner och andra organisationer. Tillsammans arbetade de för att mildra effekterna genom insatser inom tre olika perspektiv som behöver hanteras vid en negativ chock i näringslivet: insatser för individen, näringslivet och platsen.

Sammanfattning

• Rapporten lyfter några åtgärder som genomfördes, hur det svenska systemet för att hantera varsel fungerade i praktiken och vilka hinder som försvårade hanteringen. Den visar både en bred mobilisering och tydliga brister i styrning, beredskap och samordning.
• Omfattande direkta insatser genomfördes, bland annat konkursförvaltarens arbete med att upprätthålla driften, Business Swedens, Skellefteå kommuns och Skellefteå Krafts stöd i att hitta en ny köpare och i försäljningsprocessen, samt arbetsmarknadsinsatser från flera aktörer. Dessa omfattade matchningsevent, kompetenskartläggningar, språkutbildningar, mobilisering av företagsnätverk och individuell matchning. Även lönegarantiutbetalningar, stöd till leverantörer och bred information om regelverk bidrog till hanteringen.
• Indirekta insatser bestod av samverkan i krisgrupper, koordinering från kommunen, länsstyrelsen och Tillväxtverket samt analyser och lägesbilder. Finansiering kom bland annat från Europeiska globaliseringsfonden via Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket medfinansierade insatser inom Beredskapslyftet samt upprättande av en företagsjour.
• Arbetsmarknadsinsatserna bedöms ha varit effektiva och många fick snabbt nytt arbete, medan tredjelandsmedborgare mötte större hinder och flera lämnade Sverige, vilket innebar kompetensförluster. Försäljningsprocessen bedöms som lyckad, där Business Swedens internationella nätverk möjliggjorde en smidig överlåtelse.
• Samtidigt pekar rapporten på brister i beredskap, scenarioplanering, styrning och samordning.

Intressant för...

• Kommuner, regioner, myndigheter och nationella beslutsfattare som arbetar med frågor kring stora omställningar exempelvis varsel, konkurser, nedläggningar, etableringar och expansioner
• Aktörer inom arbetsmarknad, kompetensförsörjning, näringslivsutveckling eller krisberedskap
• Branschorganisationer och företag relaterat till grön omställning

Övrigt

Rapporten bygger på dokumentstudier och 20 intervjuer med centrala aktörer på lokal, regional och nationell nivå, inklusive kommuner, regioner, myndigheter, fackförbund och omställningsorganisationer. Under uppdragets gång etablerades en särskild analysgrupp som bidrog till att vidareutveckla rapportens resultat. Kartläggningen är genomförd av Startpoint Advisory AB på uppdrag av Tillväxtverket, inom ramen för myndighetens regeringsuppdrag att samordna arbetet med anledning av varsel och konkursen vid Northvolt. Hela studien, inklusive samlad bedömning och reflektion, är genomförd av Startpoint Advisory AB på uppdrag av Tillväxtverket. De slutsatser som presenteras är konsultens egna.