Kartläggning: Civilsamhällets värde i landsbygder

Rapporten belyser civilsamhällets viktiga och mångsidiga roll för landsbygdsutveckling. Allt från konkreta insatser för tillgång till lokal service, kultur och ökad beredskap till att stärka sociala värden som demokrati och gemenskap.

WSP fick under hösten 2025 i uppdrag av Tillväxtverket att kartlägga och analysera hur civilsamhällets samhällsekonomiska bidrag till landsbygdsutveckling beskrivs och mäts.
Rapporten bygger på en genomgång av forskning, policyrapporter och material från civilsamhällesorganisationer samt intervjuer med företrädare för civilsamhället på lokal och nationell nivå.

Syftet är att öka förståelsen för civilsamhällets bidrag till hållbar landsbygdsutveckling och ge underlag för fortsatt kunskapsutveckling och diskussion om hur civilsamhällets värden kan följas upp och användas i policy och stödinsatser.

Sammanfattning

Intervjuer med företrädare för civilsamhället har identifierat värden som visar på civilsamhällets bidrag och styrka, där värdet tillgång till service på lokal nivå var ständigt återkommande. Värden som beskriver hur civilsamhället kan erbjuda och fylla funktioner för att få det lokala samhället att fungera bättre. I landsbygdskommuner är civilsamhället ofta avgörande för att kompensera en svag offentlig och privat närvaro. Föreningar och ideella krafter driver lokala initiativ för att upprätthålla service och ger anpassade, lokalt förankrade lösningar. Detta engagemang stärker den sociala sammanhållningen och demokratin och bidrar till en mer attraktiv och levande landsbygd för boende och besökare.

Olika sätt att mäta värdet

Rapporten beskriver hur det saknas en enhetlig metod för att mäta och synliggöra civilsamhällets olika värden. I nuläget används en mängd olika angreppssätt. Vanligast är kvalitativa fallstudier som fångar de svårkvantifierade så kallade mjuka effekterna. Det finns även kvantitativa ansatser för att sätta ett monetärt värde på frivilligarbetets samhällsnytta, men inget heltäckande ramverk har etablerats.

Rapporten även lyfter fram några konkreta metoder, såsom Social Return on Investment (SROI) där olika typer av sociala effekter översätts till monetära värden eller Replacement cost där värdet av frivilligarbetet avgörs av hur mycket det skulle kosta om en avlönad person skulle utföra samma arbete. Det finns en efterfrågan från civilsamhällets organisationer på underlag och verktyg för att pedagogiskt kunna kommunicera och mäta sina resultat och värden. Sådana verktyg behövs både för att motivera stöd från det offentliga och för att tydliggöra civilsamhällets roll i den lokala utvecklingen.

Intressant för dig som ...

Är offentlig beslutsfattare och eller utvecklingsaktör inom landsbygds- och regionalpolitik. Även civilsamhällesorganisationer är en målgrupp.

Övrigt

Kartläggningen gjordes av WSP Sverige i samarbete med Tillväxtverket. Under arbetet granskades omkring 90 underlag och nio intervjuer genomfördes med företrädare för fyra centrala landsbygdsaktiva civilsamhällesorganisationer: Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Skärgårdarnas Riksförbund, Bygdegårdarnas Riksförbund samt Lokal Utveckling Sverige.

Målet med kartläggningen har varit att ge en översiktlig bild och lyfta fram nyckelfrågor för framtida fördjupning, snarare än att leverera definitiva svar. Avslutningsvis ges rekommendationer till Tillväxtverket om hur stöd och policyinsatser kan stärka civilsamhällets roll, både genom att utveckla dess förutsättningar och genom delaktighet i genomförandet.